Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Var det då underligt, att en sådan man, så uppbygg-
lig i all sin vandel, med så stora, af Gud förlänta, gåfvor,
— — med så rent uppsåt, så oegennyttigt bemödande och
ett så upplyst nit som Ansgarius, skulle vinna Herigars bi-
fall och förtroende? Och när detta var vunnet, så var
ock grundvalen lagd till kristendomens införande i Sverige.
Det lär icke kunna nekas, att någon, ehuru dunkel
kännedom af denna lära före Ansgarii tid kunnat vara hit
ankommen. Redan i ö5:te seklet voro Göterne i Italien
omvände till kristendomen och med dem hade väl våra
förfäder någon gemenskap. Under sin handel och på vi-
kingafärder hade de tillfällen att åtminstone höra talas
härom, och kristna slafvar, som från sådana härfärder hem-
fördes, kunde bidraga att utsprida denna kunskap. Kanske
hade Herigar sådana i sitt hus och sitt slott, helst det
säges, att Ansgarius, genast efter sin ankomst, med hög-
tidligen erhållen tillsägelse, utdelat nattvarden bland fån-
garne. På sådant sätt låter Herigars snara omvändelse
förklara sig, ntan att den förtjenar namn af lättsinnighet
och ostadighet.
Dessa egenskaper äro icke hemfödingar i Nordens tjäll.
De äro söderns flyttfoglar; önskligt, att de ville återvända
till sin stambygd. Herigar kände dem ej en gång till
namnet. Med manligt allvar åtog han sig kristendomens
sak och bygde en egen kyrka på sin arfvegård bredvid
Sigtuna, likväl utan att våldföra någon människas samvets-
och tankefrihet. Denna utgjorde från Baldurs tid det
svenska folkets heligaste egendom, den de ock med den
största ömtålighet sökte att bevara. Så länge den icke
stördes genom våld eller list, finnes intet exempel, att den
nya lärans bekännare förföljdes eller oroades i sina guds-
tjenstöfningar. Det var också genom ett så klokt och var-
samt uppförande, som Herigar blef lika älskad af hednin-
gar och kristna och kunde vid hotande faror vara bådas
tillflykt och allas värn.
Snart stördes likväl detta lugn, som Herigar sökte att
bibehålla. Gaubert, som hitkom i Ansgarii ställe, liknade
ej sin företrädare. Han var ung och hersklysten och med-
förde en sin slägting, Nitard, af lika sinnelag och kanske
ännu större obetänksamhet. Gaubert emottogs med samma
välvilja och fick tillåtelse att uppbygga en kyrka med
rättighet att der predika. Men genom ett blindt nit och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
