Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
ning. Bergsbruk och skogsafverkning äro dess förnäm-
sta näringskällor. Nedstigandet i de malmrika bergens
innandöme, bergsprängarlifvet med sin kraft, sitt mod,
sin hurtighet; elden, som lågar upp ur smälthyttorna
och ständigt brinner på smedjornas härd; hammarsla-
gen, det fallande vattnets brus, yxans gång i de stora
skogarne, kolmilans enslighet, de svarta, härdade sme-
derne och kolarne, den jämna forslingen af järn och
kol, med ett ord idogheten, manligheten, rörligheten och
den friska glädjen — huru mäktigt måste ej allt detta
verka på unga, lifliga sinnen! Det är ett intryck för
lifvet. Vi återfinna det ock hos de män, som mest
hedrat denna sin fosterbygd. De sakna ej anlag, karak-
tersdrag, som påminna derom. Hvilken svensk, äfven
med det ringaste anspråk på bildning, känner ej mer
än namnen Geijer, Tegnér, John Eriksson? De nämnas
ej utan aktning och beundran äfven i främmande land.
Ja! de två sistnämde hafva sträckt sitt inflytande till
den odlade verldens gräns. Ingenting har hos desse
Vermlands värdige söner kunnat utplåna det lefvande
minnet af deras barndoms och ungdoms hembygd. Ytt-
ringarna deraf möta vi icke sällan hos Geijer och Tegnér.
De bära alla spåren af en djupt närd känsla. Denna
kärlek var hos ynglingen ej mera liflig och varm, än
hos den mognade mannen. Hos den senare hade den
blott vuxit ut och uppgått, som fröet i sin frukt, i
kärleken till fosterlandet och till allt, som var mänsk-
ligt stort och ädelt.
Med detta intryck förenade sig ett annat, icke
mindre betydelsefullt. Det kom från ett enkelt, hjert-
ligt, men ock i sina förbindelser strängt, pligttroget,
patriarkarliskt familjelif med sin slägt och sina vänner.
Drag deraf ha redan antydts. "Jag tackar Gud," säger
Geijer i sina Minnen”), "för de bästa föräldrar. Och
+) Minnen. Utdrag ur Bref och Dagböcker. 1:a uppl. 1834.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
