Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
lystnaden var ännu icke dagens gud. Så förbereddes,
ammades dugligheten, verksamhetslusten, pligtkänslan
och den friska glädjen.
Sådan var synbarligen den skola, hvarur de män
utgingo, som i första fjerdedelen af vårt århundrade
grundlade vårt nya statsskick eller blefvo prydnader i
statens, kyrkans, vetenskapens och konstens tjenst, eller
på det praktiska lifvets nyttiga fält öfvade sin kraft
och skördade dess frukt. Man må se brister deri, men
hvarifrån desse nu bortgångne män, som vi beundra
och vörda, medan vi hardt när förgäfves söka deras
likar i det närvarande? Deras tåga, deras kärna, deras
flödande alstringskraft -— hvar äro de?
Vi hafva sålunda till en del sett, hvilka krafter
redan från barndomen trängde lifvande och stärkande
in i Geijers för allt ädelt öppna själ. Ingen har varit
dem mera trogen. Barndomsminnet, ungdomslifvet i
hemmet, slägt och vänner hade alltjämt sin fridlysta
bostad i hans hjerta. De gåfvo honom ock denna,
honom egendomliga blick för lifvets enklaste förhållan-
den. Vi kunna spåra dem i hans historia, liksom fler-
städes i hans öfriga skrifter och i hans musik. Sjelf
var han den enklaste, oförstäldaste människa. Hvem
har ock lifligare än han känt, att familjen är statens
sedliga rot, att folkens lycka, ja, staternas tillvara är,
som historien intygar, företrädesvis beroende af seder-
nas enkelhet och renhet och af innerligheten, styrkan
i familje- och slägtskapsförhållandena? Och när han
sjelf knutit detta förbund, som bär sin närmaste frukt
i familjen, när han blifvit familjefar, huru lycklig är
han ej, hvilken lycka sprider han ej omkring sig! Han
har endast talat ur djupet af sitt eget hjerta, då han
i den bekanta dikten: "Resedan’", säger till denna, till
det yttre anspråkslösa, men välluktande blomma:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
