- Project Runeberg -  Grannarna /
36

(1927) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - Andra brevet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

FREDRIKA BREMER

"Det skall ni ej tycka, när ni får se henne. Vår Herre
tyckes ha kristnat henne själv. Men nu måste jag lämna
er och fara. Och säger ni efter detta samtal att jag är
galen eller elak, så vill jag säga er, att jag ej bryr mig
därom. Jag tycker i alla fall om er och hoppas få återse
er snart."

Härvid tryckte hon mycket vänligt min hand, steg upp
och tog ett lätt och hastigt avsked av alla. När hon gick
ut, märkte jag att hon var litet sned, vilket hon ej heller
tycktes göra sig någon möda att dölja.

"Vem är hon ? Vem är hon ?" frågade jag sen hon
lämnat rummet.

"Kors, Fransiska", sade ma chére mére, "känner hon
icke fröken Hellevi Husgavel? Nå, då har jag gjort en
sottis, att icke presentera er för varandra."

Jag stod liksom träffad av åskan. "Fröken Hellevi
Husgavel!" utropade jag äntligen, "men fröken Husgavel
skall ju vara gammal!"

"Det är hennes egna historier", sade ma chére mére.
"Hon har sina upptåg, och är lika angelägen om att göra
sig gammal, som andra äro att göra sig unga. Hon säger
sig vara fyrtio år, men är visst icke fem och trettio. Jag
estimerar icke stort hennes Fågelbo, ty jag förstår mig
icke på alla de snäckorna och maskarna och svamparna,
som hon samlar dit, men hon själv är en kvick och
esti-mabel människa, som jag tycker rätt bra om."

Men vad skall hon tycka om mig? tänkte jag, under
det jag, flat över min oförsiktighet, återvände med björn
till trillan. Min hatt hade gjort föga uppseende, och jag
hade gjort en dumhet. Begynnelsen av vår färd var icke
lysande.

Men lustigt rullade trillan av mot Adamsro, major
Stålmarks boställe. Ett stycke från gården kom en ung
flicka, omkring fjorton år, ridande barbacka på en
ölän-ning; hennes hår var rödaktigt; det, ävensom hela kläd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:15:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grannarn/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free