- On this page / på denna sida
- Sjätte brevet
- On this page / på denna sida
- Sjätte brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANNARNA
87
mig missljudande; björn presenterade honom för mig
och man satte sig.
Det finnes ingen människa i världen mindre frågande
än björn, och främlingar i synnerhet kunna få vara eviga
hemligheter för honom. Icke så med Jean-Jacques; han
frågar genast ut folk, ehuru på ett lätt sätt, som icke
stöter den, som ej är desto mer finkänslig. Inom några
minuter hade han frågat herr de Romilly, huru länge han
varit i Sverge, huru länge han tänkte bli, huru han fann
sig här? m. m. Man måste tillstå, att den främmande ej
uppmuntrade hans frågiver, ty aldrig ännu hörde jag
någon ge så korta, obestämda och kärva svar. Det oaktat
blev jag liksom smittad av Jean-Jacques, och frågade
även jag — talande som de andra på fransyska — om
icke svenska språket föreföll hans öra hårt. Till min stora
förundran svarade han på svenska — väl med utländsk
accent, men med en helt förändrad och melodisk röst:
"Tvärtom, det synes mig mycket välljudande, särdeles i
ett fruntimmers mun."
"Ni talar svenska!" sade jag överraskad.
"För några år sedan", svarade han i samma milda
ton, "tillbragte jag en vinter i Sverge och lärde mig då
ert vackra språk."
Samtalet fortfor härefter på svenska, men herr de
Romilly deltog blott litet däri, ehuru Jean-Jacques gjorde
sitt bästa för att draga honom in, i det han vidrörde
ämnen, som borde vara främlingen bekanta, i synnerhet
berättade han honom åtskilligt om Portugal, dess handel och
kolonier. Härifrån föll samtalet på människoraserna, ett
ämne, som Jean-Jacques avhandlade med kännedom och
intresse. Men det syntes mig, att han var orättvis mot
vad han kallade den etiopiska rasen, som han satte i bredd
med djuren, samt förklarade negrerna alldeles ur stånd
av högte kultur. Peter bestred till en del detta påstående.
Slavhandeln kom i fråga. Till min förvåning talte Jean-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
