- On this page / på denna sida
- Sjätte brevet
- On this page / på denna sida
- Sjätte brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MH.r\oi&LK:
GRANNARNA 99
föräldrarna. Sann bildning, sann upplysning har
förädlat barnen. Det faller dem icke in att missakta de goda
och redbara föräldrarna, emedan de äro mångkunnigare
an dessa. De veta, att det sanna människovärdet ligger i
den sedliga godheten, i den rättskaffens vandein. De
omgiva de gamla med vördnad och tacksamhet, och med sina
talanger uppliva de deras hem och försköna deras dagar.
Och de tre gracerna sedan! I sanning en högst ledsam
tavla. Jag måste gäspa, när jag tänker därpå, men icke
är det familjebandet, utan flärden och fåfängan och den
inre tomheten, som försatt dem i detta puppetillstånd.
När Stellan utvoterade sällheten ur familjerna, så ville
jag väl veta var han sätter den. Jag skall fråga honom,
vilken människa och vilken levnadsställning han själv
anser för den lyckligaste. Törhända en ungkarls? Men
denne måste då vara en egoist, som förnekar alla naturens
band. Jag avundas ingen en sådan lycksalighet, men jag
skall fråga Stellan, om han själv är lycklig.
Den 13.
Jag har frågat Stellan. Han ville först undvika att
svara, skämtade och var kvick, men utan glättighet, och
då jag allt allvarligare frågade och bad honom säga
sanningen, blev även han allvarlig och sade: "Jag är ej
lycklig, livet synes mig fattigt och jag känner ofta en nästan
odräglig tomhet inom mig själv/’
"Ack, gudskelov!" utropade jag helt förtjust och rörd.
Han såg på mig förundrad. "Ni är då ej", fortfor jag,
"en ovärdig egoist, och det måste ni vara, om ni med ert
sätt att tänka kunde vara lycklig."
Jag har en slags tillfredsställelse av att veta, det Stellan
med sitt sätt att tänka och känna ej är lycklig. Och hade
jag rätt tänkt efter, så hade jag icke ens behövt fråga
honom därom. Stellan är med sina många goda gåvor
dock en ennuyé. Han öppnar en bok, läser litet, gäspar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
