- Project Runeberg -  Grannarna /
222

(1927) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - Tjuguandra brevet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

222

FREDRIKA BREMER

tad). Avlägsna henne ej långt ifrån oss... låt henne
tillsluta våra ögon!... Bliv henne värdig!... älska henne
... gör henne... gör henne lycklig!"

"Lycklig!" utropade Bruno, i det han nästan med
våld ryckte henne ifrån föräldrarna och till sitt bröst,
"lycklig så visst som jag hoppas på Guds nåd genom
henne!" Bruno förde Serena till sin mor. "Välsigna oss,
min mor!" sade han. Ma chére mére nästan glömde sin
vanliga ståtliga högtidlighet, och det var med ord,
stammande av rörelse, som hon välsignade sina barn.
Härefter slöt henne Bruno med häftig ömhet i sina armar
och lät en stund sitt huvud vila på hennes bröst. Det
var skönt att se dem så.

"Och nu till kungörelsen!" utropade gubben, som
tycktes vilja förströ sina känslor. "I dag måste all glädje
vara gemensam. Kom, min gumma, kommen, mina barn!
Hör på, gott folie, där ute, vänner, fränder, hören hit!"

Han trädde ut i danssalen, hållande vid handen Bruno
och Serena. Vid hans rop övergick sällskapets
konsterna-tion till häpnad och stor nyfikenhet.

"Mina vänner", ropade gubben i en glad ton, "jag får
härmed ge er till känna en förlovning, och ber om era
lyckönskningar för min dotterdotter Serena och hennes
fästman Bruno Mansfelt!" Det var som om en ny
ljuskrona hade fallit ner. Aldrig hade väl folket i den goda
staden W.. blivit så överhopat av överraskningar inom en
timmes tid. Nyss kärleksförklaring och dödsfall, nu
uppståndelse och förlovning!

Det dansades sedan ända till supén. Den serverades
på flera små bord i tre av rummen. Vid bordet där
patriarkerna sutto, voro även Bruno och Serena, ma
chére mére, lagman Hök, prosten, björn, jag samt ännu
några andra. Vi voro tämligen tysta under större delen av
måltiden, och jag började redan tro, att denna fest skulle
slutas utan att någon hållit tal till dess ära. Men efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:15:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grannarn/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free