Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Dynamo-maskiner för likriktad ström. (Fortsättning.) - 163. Försök med dynamo-maskiner vid elektricitets-utställningen i Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSÖK MED DYNAMO-MASKINER TID ETC. 291
att järnkärnan i induktorn icke utöfvar väsentligt inflytande på
Själfinduktionen, hvilket strider mot hvad man vanligen ansett
vara händelsen. Por att undersöka det inflytande järnkärnan
utöfvar, anstälde Ledeboer försök med en induktionsapparat,
bestående af två koncentriska trådrullar samt en flyttbar
järnkärna. Användes en svag ström, fick man L = O, i o 7 utan
järnkärnan, men = 0,40 3 med järnkärnan. Gjorde man däremot
bruk af en stark ström, erhölls i båda fallen Z/ = 0,no. Det
synes häraf, att det är genom den starka strömmen järnkärnans
inverkan på Själfinduktionen upphäfves.
163. Försök med dynamo-maskiner vid elektri-
citets-utställningen i Paris. - Dessa försök, som efter
uppdrag af juryn utfördes af Tresca, Joubert, Potier m. fl.*),
bibehålla ännu, ehuru de första omfattande i sitt slag, sitt värde
genom den omsorg och de undersökningsmetoder, som vid dem
användes, hvarför vi skola här anföra det vigtigaste rörande
det sätt, hvarpå de anstäldes.
Mekaniska bestämningar. För erhållande af drifkraft
användes i de flesta fall en ångmaskin från Olry & Grrandmonges,
hvilken var uppställd nära det egentliga undersökningsrummet.
Denna maskins axel meddelade rörelse till en mellanliggande
axel, som fick rotera 300 hvarf i minuten, och hvarifrån medelst
lämpliga remskifvor de särskilda dynamo-maskinerna, hvilka
voro uppstälda framför axeln, sattes i gång. Med tillhjälp af
två indikatorer togos diagrammer, visande ångans arbete i
ång-cylindrarne, och häraf beräknades motsvarande hästkraft. Den
vid dynamo-maskinens axel verksamma hästkraften antogs vara
85 proc. af den indikerade. Några försök gjordes dock med
de särskilda motorer, som blifvit använda af utställarne. I
vissa fall anstäldes dynamometerförsök, vid hvilka begagnades
v. Hefner-Altenecks dynamometer, där man bestämmer arbetet
genom att uppmäta skilnaden i spänning vid drifremmens
båda delar.
Elektriska mätningar. ’ Dessa verks tåldes med tillhjälp af
Deprez’ galvanometer, Siemens elektrodynamometer, Thomsons
qvadrantelektrometer i den af Mascart gifna formeln **), samt
de vanliga apparaterna för uppmätning af ledningsmotstånd.
I synnerhet användes qvadrantelektrometern på följande sätt.
Låt VL och V2 beteckna qvadrantparens och V nålens
(aluminiumbladets) potentialer, Jc en konstant och d den på skalan
iakttagna afvikningen. Då är
*) Exposition internationale d’électricité, T. II, p. 309- 408, Paris 1883.
**) Förf. Lärobok i fysik, p. 739.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
