Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Elektrisk belysning. (Fortsättning.) - 270. Ledningarna vid elektriska centralstationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
ELEKTRISK BELYSNING.
Fm. 300.
Gasmotorer, som vid smärre anläggningar för elektrisk
belysning med fördel begagnas, kunna endast undantagsvis
i fråga komma för centralstationer. Likväl har man vid
elektricitetsverket i Dessau för 3,000 glödlampor tillämpat dylika
kraftmaskiner.
27O. Ledningarna rid elektriska centralstationer.
- Måhända den vanskligaste delen af städers elektriska
belysning är anordningen af belysningsnätet, och man har ännu
ingalunda kommit till fullt tillfredsställande resultat i detta
hänseende. Luftledningar med fästen på taket jämte isolatorer,
liknande dem man vid telegrafledningar använder, samt med
eller utan isolerad beklädnad äro naturligtvis de minst
kostsamma, men oftast måste ledningarna anbringas i gatan, och
flera olika metoder äro för detta ändamål försökta. Yid de
första af Edison i Norra Amerika anordnade stora stationerna
användes följande metod.
Eig. 300 visar tvärskärningen af en kabel efter
tvåledare-systemet, där de båda ledningarna -4, B, som synas i form af
cirkelsegmenter, innehållas i samma
rör. Kopparstängerna A och B, som
ega motsatt polaritet, äro isolerade
från hvarandra och fästas genom ett
antal utskurna pappskifvor, hvilka
hålla dem på ett bestämdt afstånd
sinsemellan och från det omslutande
järnröret. Mellanrummet fylles med
en af asfalt förnämligast bestående
isoleringsmassa. Vid tillverkningen
af dessa ledningar skötos först
papp-skifvorna på de med bomulls band
omlindade kopparstängerna, hvilkas
längd är omkring 6 meter, hvarvid skifvorna genom snören
höllos på lika stort afstånd från hvarandra; stängerna infördes
i det 10 cm. kortare järnröret, hvars ena ände sedan tillslöts med
en genomborrad träpropp. Därefter utpumpades röret från andra
änden, och i det lufttomma röret infördes den smälta massan,
hvilken sedan komprimerades vid flera atmosfärers tryck. Den
stelnade massans isoleringsförmåga undersöktes medelst
Thomsons spegelgalvanometer, och de rör, som visade ett mindre
isoleringsmotstånd än 150 millioner ohm, blefvo icke godkända.
- Äfven vid treledaresystemet begagnas i hufvudsak samma
anordning, men de tre kopparstängerna hafva cirkelformig
genomskärning. - Eör föreningen af de särskilda rören sinsemellan
gör man bruk af föreningskistor utaf gjutjärn med ett lock i
gatans plan, i hvilka rörändarna införas. Kopparstängernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
