Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Elektrisk belysning. (Fortsättning.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDNINGARNA VID ELEKTRISKA CENTRALSTATIONER. 519
ändar förenas medelst byglar af rodmetall eller med
koppartrådlinor, så att längdförändringen genom värmet icke skadar
ledningen. Eran byglarna utgå biledniDgarna. Dessutom äro
säkerhetstrådar anbragta i vissa af föreningskistorna. Lednin
garnas genomskärning motsvarar 2 å 3 ampere per qv.-mm.
Till de distrikt, som skola belysas, föres elektriciteten genom
matareledningar från stationen till vissa centralställen, hvarest
potentialen hålles konstant och från hvilka biledningar utgå
till närboende abonnenter. Från centralställena meddelas
däremot icke omedelbart elektricitet till lamporna, utan detta sker
först genom biledningarna. Det är jäst vid centralställena
säkerhetsapparaterna äro insatta. På detta sä^t blifver hela
distriktet, som skall belysas, indeladt i ett antal smärre distrikt,
som från de med stationen förenade centralställena förses med
elektricitet, men alla dessa distrikt äro äfven sinsemellan
förenade.
Väsentligt förenklad är en af Philadelphia Edison C:y
använd kabel för belysning efter treledaresystemet. De tre
isolerade kopparledarne äro åtskiljda genom hamptåg, och det
fria rummet mellan dem är fyldt med en komposition, innehållande
harts och bomullsfröolja. Äfven utanför denna lindas hampa,
och slutligen omslutes alltsammans med ett blyrör af ^ tums
godstjocklek. Blyet förses med en för vattnet ogenomtränglig
målning. Detta är således ett slags bly kablar, förmodligen
bildade efter dem vi nu skola beskrifva.
I Europa har man föga användt Edisons metod för led
ningarnas anbringande utan har i stället försökt lösa det svåra
problemet på flera andra sätt. Siemens & Halskes s. k.
patent-blykablar hafva här vunnit vidsträckt tillämpning. Dessa äro
antingen blanka blykablar, hvilka kunna användas på ställen,
där hvarken skadlig kemisk inverkan eller mekanisk skada är
att befara, eller asfalterade blykablar, hvilka kunna begagnas,
när icke någon mekanisk skada i fråga kommer, eller ock med
bandjärn öfverklädda blykablar. Vi skola taga dessa i något
närmare betraktande.
De för nedläggning i gatorna afsedda kablarne tillverkas
i femton olika dimensioner, de minsta med 25 och de största
med 1,000 qv.-mm. tvärskärning hos kopparkärnan. Denna
utgör antingen blott en enkel tråd, nämligen då
tvärskärningen icke öfverstiger 100 qv.-mm., eller flera trådar, och för
större dimensioner begagnas alltid flera hoplagda koppartrådar.
Vid kablar med mer än 50 qv.-mm. tvärskärning användes i
det yttre trådlagret en isolerad mät- eller pröfningstråd, hvars
ändamål är att medgifva kontroll å spänningen vid de ställen,
där fördelningsledningarna utgå från hufvudledningen, äfvensom
för isoleringens undersökning. Öfver kopparen finnes en Öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
