- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
549

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander - Tema: Electricity
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Elektriska motorer. - Öfverförande af mekaniskt arbete medelst elektricitet. - Elektriska järnbanor - 283. Elementär teori för elektriska motorer, drifna af en galvanisk stapel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELEMENTÄR TEORI FÖR ELEKTRISKA MOTORER. 549

288. Elementär teori för elektriska motorer,
drifna af en galvanisk stapel. - Antag att en
magneto-eller dynamo-elektrisk motor drifves af en galvanisk stapel.
Om man ökar eller minskar maskinens belastning, minskas
eller ökas rotationshastigheten. Såsom vi nu sett (§ 281),
gifves det en viss hastighet, vid hvilken det af motorn förrättade
arbetet är ett maximum, så att om man, genom att minska
belastningen, får hastigheten att öfverskrida nämnda värde,
arbetet förminskas. Orsaken till detta förhållande är att söka i
den i maskinen alstrade induktionskraften, hvilken, verkande i
motsatt riktning till stapelns, växer i samma mån hastigheten
förökas. Strömstyrkan kommer då att angifvas genom skilnaden
mellan dessa båda elektromotoriska krafter, dividerad med hela
ledningsmotståndet. Vore hastigheten noll, blefve
induktionskraften äfven noll, men dess storlek närmar sig allt mera till
likhet med stapelns elektromotoriska kraft, när hastigheten
blifver mycket stor; arbetet närmar sig således äfven i detta
fall till noll. Mellan dessa båda ytterligheter måste det
tydligen finnas ett värde på hastigheten, vid hvilket motorn
lemnar det största arbetet. Redan Jacobi ådagalade, att detta
vinnes, när strömstyrkan som erhålles, då motorn är i
verksamhet, är hälften så stor som hon skulle vara, om motorn
fasthölles. Verkningsgraden, uttryckt såsom förhållandet mellan
det största arbete motorn skulle lemna och hela det arbete,
som strömmen då förrättar, är i detta fall - ^. Men denna
verkningsgrad är ingalunda den största, som man med maskinen
kan erhålla, utan den växer med hastigheten, ehuru arbetets
absoluta storlek förminskas.

För att härleda dessa satser, beteckna med E stapelns
och e motorns elektromotoriska kraft, samt med R totala
ledningsmotståndet i slutningskedjan. Då är strömstyrkan i under
apparatens verksamhet

. E- e
,-__.

Denna strömstyrka är mindre än strömstyrkan J, när icke
motorn är i rörelse, ty denna är

Motorns arbete är produkten af den elektromotoriska
kraften e i motorn och strömstyrkan i därstädes. Men man har

. e(E - e)

ff) _ N _ ’_

-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:50:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free