Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Telefonen och mikrofonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BELLS TELEFONEB. 681
ståndet mellan afsändnings- och mottagningsapparaterna för att
frambringa den bästa verkan. Ben vibrerande järnskifvans fria
del är endast vid pass 5 centimeter i diameter och tjockleken
A * A millimeter. Hon är öfverdragen med fernissa eller
tenn för att hindra oxidation. Vid omkretsen fasthålles skifvan
af dosan, hvilken för den skull är hopsatt af två delar, som
antingen själfva äro försedda med gängor och kunna skrufvas
tillsammans eller ock hållas tillhopa med några små träskrufvar.
Munstycket eller den främre delen af dosan är formadt så, att
ljudvågorna däraf uppsamlas och koncentreras mot membranet.
FIG. 386.
Från trådspiralens ändar gå ledningstrådar, parallela med
magnetens längd, med ett par klämskrufvar, som sättas i förbindelse
med två ledningstrådar, gående till en likadan apparat. I
själfva verket kan man begagna Bells telefon såväl till
mottagnings- som afsändningsapparat. Om en person talar på något
afstånd från den ena telefonens membran och därigenom
strömmar induceras i ledningen, framkalla dessa motsvarande
vibrationer hos den andra telefonens membran, så att en person,
hvilken håller denna nära örat, kan höra de uttalade orden.
Likasom vid telegrafen kan man begagna endast en
ledningstråd och sätta de båda polskrufvar, som icke genom denna
förenas, i ledande förbindelse med jorden, t. ex. genom
gaseller vattenledningsrören.
Justeringen af telefonen verkställes med tillhjälp af en
skruf, anbragt mellan de båda polskrufvarne, genom hvilken
magneten kan närmas till eller aflägsnas från den vibrerande
skifvan.
Så enkel är den af Bell uppfunna apparaten, hvilken en
af de mest berömde af vår tids fysici, William Thomson,
benämnde "undret bland under".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
