Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greklands bronsålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den blå bakgrunden ävenledes var regel på den
klassiska tidens friser.
Man har träffande sagt, att den kretensisk-myken-
ska religionen för oss är som en brokig bilder-
bok utan text. Vi ha ett otal framställningar, fram-
för allt från miniatyrkonsten, om vilkas religiösa
innebörd intet tvivel kan råda. Men då det gäller att
tolka dem, äro vi i stort sett hänvisade till gissningar
och till paralleller från andra håll och tider. Viktigast
äro givetvis de bidrag till belysning av bilderna, som
kunna hämtas från det religiösa livet i det historiska
Grekland. Som bekant är intet område av mänskligt
liv så bundet av tradition som just det religiösa.
Många av de gamla kultplatserna från brons-
åldern voro alltjämt i bruk i historisk tid. Den
kretensisk-mykenska religionen har saknat tempel i
egentlig bemärkelse. Som kultlokaler användes ens-
liga grottor i bergen och trädprydda inhägnade
platser. Men dessutom har otvivelaktigt vissa kult-
handlingar förekommit inom palatsens avgränsade
område. Jag har redan uttryckt mina tvivel, att
de s. k. huskapellen varit kultlokaler, och uttalat den
förmodan, att de heliga föremålen i stället fram-
tagits ur dessa sina förvaringsrum för vissa cere-
monier i det fria. Därmed har jag emellertid icke
ställt mig avvisande till den gängse uppfattningen,
att fursten haft sin speciella skyddsgudomlighet, som
bott inhyses hos honom. Belysande är ett ställe hos
Homeros, där det berättas, att Pallas Atena, som
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
