Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Negern i Amerika förr och nu. Några blad ur det amerikanska slafveriets historia, af D. Nyvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i de södra staterna icke kunde läsa i bok, funnos publika skolor
med fri undervisning för alla hvita barn allestädes i de norra
kolonierna. Och Boston satte exemplet med sin första folkskola
af år 1635. Och på en tid, då de få högre lärdomsskolor, som
funnos i södern, voro uteslutande en inrättning af och för en
privilegierad klass, gåfvo de enkla puritanerna åter ett lysande
föredöme icke blott åt sina samtida aristokratiska bröder i södern
utan för hela den bildade världen genom att i den lagstiftande
församlingen besluta anläggandet af en lärdomsskola i Boston, för
hvilken anslogs hela det årets skatteinkomster från kolonien. Så
grundlades, endast ett år senare än Bostons folkskola, Förenta
Staternas äldsta universitet, Harward, såsom ett minnesvärdt
monument af en tilldragelse, dittills enastående i all mänsklig
kulturhistoria, nämligen att ett folk af egen drift och vilja beskattar
sig för ändamål af högre bildning. I en sådan atmosfer kunde
slafveriet icke rätt väl trifvas och under tiden icke så farligt
missbrukas.
En annan luft möter oss i Maryland, en af de södra
kolonierna, dit slafveriet infördes år 1634, ett år senare än i
Massachusetts. Där fann negern icke en lika human behandling.
Visserligen intresserade man sig äfven där på sitt vis för hans
öron men mer grymt än lärorikt, såsom framgår af den
lagbestämmelsen, som bjöd, att »den neger, som slår en hvit person,
skall hafva sina öron klippta af fredsdomaren». I Massachusetts
var den allmänna meningen för, att slafvarne frigåfvos af sina
herrar. I Maryland kulminerade den kristna våldsrätten mot
negern i en lag af 1752, som uttryckligen förbjöd att genom
testamente eller på annat vis gifva en neger friheten.
Till det lilla Delaware, bekant för oss svenskar såsom en
tid en svensk koloni, tills holländarne togo den af oss, kom den
första slafven 1636, och han och hans kamrater funno där
under holländarnes patriarkaliska tak jämförelsevis ett godt hem,
om man kan vara hemma, där man inga rättigheter har, bara
en hänsyn ungefär såsom djuren hos vänliga ägare.
Näst Massachusetts är Connecticut puritanernas äldsta hem.
Och äfven dit kom negerslafveriet, ehuru ej förr än 1646, och
kom till trots af att de bibeltrogna nybyggarne hade infört i sin
lagbok 2 Mos. 21: 16, där människostöld belägges med
dödsstraff. Lagparagrafen, ehuru sålunda öfverträdd, hade dock sin
medelbara nytta för negern genom att gifva hans ägare ett ondt
samvete, som mutades med hvarjehanda medlande åtgärder af
lagstiftning till slafvens förmån och än mer genom att fostra
en opinion, som slutligen gjorde honom fri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
