Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Negern i Amerika förr och nu. Några blad ur det amerikanska slafveriets historia, af D. Nyvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boskapsafvel att veta, att äfven högljudda kristna bekännare, som icke
kunnat se något godt i slafveriet, så länge det icke betalade sig,
nu idkade rörelsen.
Men tillbaka till Georgia. Huru kunde slafveriet så sent
och till trots af en stark opinion vinna insteg där? Georgia var
ingen bomullsstat, ingen sockerstat. Den odlade mest vin och
silke. Ja, den sorgliga sanningen är, att slafveriet där hade en
väldig förkämpe, en vältalig förespråkare, en man, inflytelserik
nog att stifta en kyrka och ty värr inflytelserik nog till att göra
sin stat till en slafstat. Mannen var Georg Whitefield, den store
väckelsepredikanten och ledaren af den ena stora flygeln af
metodismen. I den frågan liksom i frågan om det absoluta
nådevalet stod John Wesley, hans store medbröder i ledarskapet,
oändligt höjd öfver honom. Det säges, att Whitefield skall hafva
hyllat den ovillkorliga utkorelsen för de många dramatiska
punkter, den läran gaf, användbara i väckelsepredikan. I slaffrågan
gällde det för honom att höja värdet af sina plantager i Georgia
till något motsvarande slafplantagerna, som han hade i Södra
Carolina, och hvilka buro sig så bra, att han kunde underhålla
flera föräldralösa barn där, såsom han skrifver. Och han hade
kommit till den öfvertygelsen, att det aldrig kunde ske utan
genom slafvar. Huru nobelt ljuder icke i jämförelse därmed
Wesleys omdöme om slafveriet: »Det är i och för sig den
gemena summan af all tänkbar skurkaktighet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
