Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grit.i.fängerier.
13
odjur, onyttiga hukar." "Att värsen icke såsom
allmänt gängse ordspråk hade kommit till Paulus",
fortsätter Rydberg vidare, "utan att han ganska väl
kände hvarifrån den förskrifver sig, bevisas däraf, att
han såsom dess författare angifver ’en af dem’
(kre-terna’), ’deras egen profet’. I själfva värket heter det,
att Epimenides var född på Kreta, och den benämning
af profet, Paulus gifver honom, öfverensstämmer
därmed, att han bland grekerna var berömd för sin
siareförmåga, och att Cicero räknar honom till dem, som
profeterade i extatiskt tillstånd (vaticinantes per
furo-.rem)".
Rydberg försöker däräfter gifva skäl "för det
antagande, att Paulus gjort bekantskap äfven med den
romersk-stoiska filosoflen, såsom denna på hans tid
representerades af en man, hvars namn då var på
allas läppar och af många nämndes med djup
vördnad, nämligen Seneca".
Erinrar nu icke allt detta åtminstone i någon mån
om Georg Brandes och har icke Pauli
universalisti-ska anläggning någon frändskap med kosmopolitismen
hos Brandes? Man kunde kanske våga en gissning,
att Paulus före sin fanatiskt-judiska period i Jerusalem
genomlefvat en estetiskt-hellenisk i det lärda
helleni-serade Tarsus och då kunde haft något slängtycke
med den unge Georg Brandes, studerande all möjlig
europeisk litteratur utan att ännu ha hunnit tänka pä
"Hovedstrømningerne". Gissningen är djärf, men har
dock någon hemul för sig. Den med tapperhet och
en viss hetsighet förenade klokhet och själsnärvaro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
