Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mant, och andra grepos af konungens folk och fördes
till Garms borg.
Flera af läkarne redde till sömndrycker åt
konungen, men gräsliga drömmar plågade då den mäktige
monarken långt värre, än när han låg vaken. Ingen
af läkarne kunde gifva honom en lugn sömn, hvarför
ock konungen lät sin skarprättare hugga högra handen
af dem alla. Men från den dagen blefvo konungens
plågor än större, och han vred sig som en mask på
sin sammetsbädd.
Då lät Garm i sin förtviflan utgå ett påbud, att
den, som kunde gifva honom en god sömn, skulle få
hans halfva konungarike i belöning, men för att icke
alla qvacksalfvare skulle strömma till och taga lifvet af
honom med sina mixturer, så tillädes det vilkoret, att den,
som försökte en kur men ieke lyckades, skulle döden dö.
En afton kom till slottet en trasig vallflicka och
begärde att få tala vid konungen.
— Hvad vill du vår herskare? — sporde
hofmännen vid dörren.
— Jag vill bota honom för hans onda — svarade
flickan.
Hofmännen skrattade först åt henne, men då hon
var envis, sökte de öfvertala henne att afstå, ty hon
var vacker, fastän hon gick klädd i trasor, och de
tyckte att det var synd att en så vacker ungdom skulle
gå en säker död till mötes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
