Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I det samma kom Karin tillbaka och hade med sig
husdrängen, som bar en stor korg. Böckerna kommo nu ned i
korgen. Den historiska romanen, diktsamlingen, kokboken
och alla de andra, som stodo på hyllorna, packades den ena
på den andra, men den lilla sagoboken hängde qvar utan att
bli sedd. Hjertat satt i halsgropen på stackaren, och då
husdrängen gick bort med korgen, var sagoboken färdig att gråta,
men det kunde hon inte, ty den, som i många år stått och
torkat i ett bokskåp, har min sann svårt för att kunna pressa
fram en tår.
— Nej se, der hänger ju en qvar! — utropade Karin
och fick syn på boken, då hon dammade hyllorna. — Nå ja,
sak samma gjorde det också, om den der kom med eller inte.
Jag stoppar den i fickan och tar upp den till mig; alltid
blir den till någon nytta. Och så stoppade hon sagoboken i
fickan.
Nästa natt låg den lilla sagoboken på gamla Karins
byrå, utan att kunna få någon ro, ty den tänkte allt jemt
på de andra böckerna, som fingo komma till bokbindarn och
som sedan skulle skänkas till unga frun på hennes
bröllopsdag. Sagoboken blef alldeles utom sig af förtviflan vid
tanken på att den icke skulle få stå i skåpet och se unga frun,
som helt säkert var mycket vacker. Hon skulle glädjas åt
de nyinbundna böckerna och läsa i dem, under det att
sagoboken med sin trasiga perm gick okända, helt säkert mycket
sorgliga, öden till mötes.
— Allt detta måste jag säga gamla Karin, som utan
lof tagit mig från skåpet! — tänkte sagoboken. Och när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
