Note: This work was first published in 1966, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Om halvledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om halvledare
Som framgår av tidigare kapitel är elektronrörets verknings-
sätt baserat på att negativa laddningsbärare, elektroner, som
emitteras från en till glödning upphettad katod, styres i va-
kuum.
I halvledardioder och transistorer är verkningssättet base-
rat på styrning i fasta kroppar av halvledande material av
antingen negativa laddningsbärare, elektroner, eller positiva
laddningsbärare (= tomrum, ”hål” efter elektroner) som finns
i halvledarmaterialet redan vid rumstemperatur. En viktig
fördel: man behöver ingen glödströmkrets för transistorer och
halvledardioder.
I elektronrören skedde strömtransporten i vakuum. I halv-
ledare blir förhållandena mer komplicerade i det att ström-
men måste föras fram genom en fast kropp som är uppbyggd
av atomer fast sammanbundna i materialets kristallstruktur.
De halvledarmaterial som huvudsakligen kommer till an-
vändning i transistorer och halvledardioder är germanium
och kisel. Dessa material är i rent tillstånd ganska goda iso-
lationsmaterial.
Om man värmer upp halvledarmaterial kommer lednings-
förmågan hos materialet att öka genom att elektronernas rö-
relser i materialets atomer blir allt livligare. Elektronrörelser-
na blir nämligen vid ökande temperatur så kraftiga att en
del elektroner lämnar sina atomer och bildar fria elektroner;
samtidigt uppstår i samma atomer ”hål” efter de elektroner
som lämnat atomen. Även om de fria elektronerna snabbt
kommer att rekombineras, dvs. fylla ut de hål efter elek-
troner som uppstått i andra atomer, kommer det alltid att
finnas ett antal fria elektroner och ett antal hål på ”fri fot” i
70
KAPITEL 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
