Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vis med stor glans slagit läger utanför tullen. Deras uppgifna
näringslang skall vara kittelflickeri, hästbyte och spåkonst.
Efter hvad som sedan visat sig, hafva tattarne stått i intim
förbindelse med landets infödda tjufvar, hvilket ock bekräftades af den
bekante stortjufven Djös Per Andersson eller Dalpelles bekännelser,
och mest kanske af den ordlista öfver svenska fängelsespråket han
uppsatt och hvilken under titel:
Det Svenska Zigenarspråket, såsom det under namn af
Rom-mani talas i Svenska fängelserna, af professor Carl Säve i
lifs-tiden aflemnades till zigenarfolkets klassiske skildrare, norrmannen
Eilert Sundt, hvilken aftryckt densamma i slutet af sitt berömda
arbete »Beretning om Fante- eller Landstrygerfolket i Norge».
Det är icke utan att författaren till dessa samlingar om
Stockholms gatspråk känt sig något hemsk till mods, då han genomgått
denna lista och der återfunnit ord, hvilka i hans barndom begagnades
kamrater emellan vid ett af hufvudstadens femklassiga läroverk. Så
till exempel sade man miro i stället för jag, diro i stället för dig.
hvilka båda ord återfinnas med samma betydelse i Anderssons
ordlista. Hvilken skolgosse kallade icke för 25 år se n sin mössa pirkar
Hvem vet icke hvad dortna är? Eller gromsing? Och detta sista
har visst en zigenare fört med sig från sydligare land. I samma
lista förekommer ett ord ki, som betyder icke. När man ville
inbilla någon en osann sak, på skämt, och någon tredje var
närvarande som man icke ville »purra», hviskade man till denne tredje:
på ii, förstås! Eller när man hörde något som man ej trodde på
och ville uttrycka sitt tvifvel öfver detsammas sanningsenlighet, sade
man frågande »pä ki, förstås?» Det var fängelspråket man talade,
men som man ej viste af.
Att detta fängelsespråk ej var af uteslutande inhemsk
uppfinning eller hemmagjordt, visar den brokiga blandning af alla
ved-dens språk man här möter, och dertill ord hvilkas ursprung äro alla
språkforskare okända. Vi skola lemna en liten prof karta:
Altsås-arot (alltsamman, af sv. allt och sas-haro = allt): Aljn (vara); Ava
(komma); Rakro (fär); Bal (här); Ballovas (fläsk); Barr (»ten); Byting (polisbetjent);
Dud (fader); Drabla (läsa); Domm (rygg); Däkketskiro (soldat); Dovn (denne); Et
(ja); Forum (stad); Gnao (skurk); Gromsing (barn); Jtisp (stuga); //is-ar (kläder);
Ja (gä); Jagg (eld); Jalt (öga); Jikk (en); Dy (tvä); Drill (tre); Schtar (fyra);
Pansch (fem); Sink (sex); Sylt (sju); Oklo (ätta); Engja el. nin (nio); Tin (tio).
Karlo (svart); Kalsing (sko); Kandorina (kyrka); Kos (ost); Kura (slä); Lilltr
(bref, pass); Lådor (salt); Maro (bröd); Matjo (fisk); Nnk (näsa); Nacka (fly); Part,
(vatten); Papja (gäs); Prull (broder); Purra (stjäla), Rypavina (bränvin): Rub (silfver);
Silvano (sill); Smitjo-koll (Smcdjcgärden, fängelset i Stockholm); Svodin (Sverige),
Svenarus (svensk); To (till); Vavarig (sädan); 1’addro (säng).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
