Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mot Magdeburg - VII. Gretchen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95-
ska dolkar med ciselerade skaft av elfenben,, ebenholts eller
silver, väldiga muskedunder, flintlåsgevär, ryttarpistoler,
stridsyxor, spikklubbor, pikar m. m. Allt fejat, prydligt, ett
överflöd av vapen, så här saknades icke medel att försvara sig
om det gällde.
Gretchen tog ned en pistol från väggen och visade den för
Hjelm. Det var en liten näpen pjäs med kolv av elfenben,
inlagd med guld, och en blankskurad pipa, som glänste likt silver..
— Den här är min, ser du, yttrade hon, i det hon med
synbart behag smekte vapnet. Med den har jag skjutit mången
gång till måls; och jag tänker väl, att jag även skulle kunna
knäppa en och annan fiende, om han kommer mig för nära.
— Kanske det, mumlade Hjelm, men vi skola väl hoppas,,
att du icke behöver använda den.
— Nu till bords. Vad är det ungherrskapet står och nojsar
om, ropade mäster Lorenz. Han knäppte ihop händerna, läste
en kort bön och så slog man sig ned. Det var en enkel
anrättning, som Gretchen ställt fram. Några bräckta
Magdeburger-korvar med pepparrot, litet rökt fårkött samt fet getost jämte
några stånkor skummande öl. Men det trevna behaget att vara
tillsammans, Gretchens smittande skratt och mäster Lorenz’
torroliga skämt gjorde att Hjelm icke skulle velat utbyta
denna enkla aftonmåltid mot den ståtligaste supé. Och sedan
satt man ännu en stund tillsammans, rökte en pipa och drack
några stånkor till, medan Gretchen sjöng en och annan visa
vid sin luta.
Men mäster Lorenz blev sömnig och Hjelm kände ännu
verkningar av sin långa ritt.
— Gretchen kan öppna porten för dig, yttrade han
skälmaktigt till Hjelm, i det han reste sig och tog godnatt av denne.
I den övertäckta porgången var det mörkt som i en sotig
säck. Så snart de stängde dörren till förstugan, drog Hjelm
flickan till sig och kysste henne.
— Vi träffas i morgon, Gretchen. Då ta vi på
eftermiddagen en promenad kring vallarna. Men på förmiddagen måste
jag besöka Stjernstråhle och general Falkenberg. Till dess
farväl, min älskling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
