Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mot Magdeburg - X. Värdshuset »Den gyllene bägaren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
mande. Så fort hon hörde den välbekanta stämman, gick en
darrning genom hennes kropp och hon rodnade. Men hon
rörde sig ej ur stället.
— Clärchen! Kom hit får jag kyssa dig! ropade
Benranglet än en gång.
Dröjande, liksom motvilligt, vände sig Clärchen om och
gick de tre svenskarna till mötes.
Benranglet rusade fram, tog flickan i famn och lyfte henne
högt i vädret.
De två soldaterna på bänken under linden småskrattade vid
åsynen av mötet och undrade, vilket regemente de nykomna
kunde tillhöra.
— Här sen I Clärchen! yttrade Benranglet till kamraterna,
då flickan åter kommit ned på marken. Det var hon, som var
så snäll mot mig i fängelset och som hjälpte mig därur, efter
vad jag redan berättat för er. Vad tycker ni om tösen?
frågade han i det han svängde henne runt ett varv.
— En söt unge, brummade kapten Lars. Men nu är det
icke tid till kärleksprat. En stek och en stånka öl skulle smaka
bättre än den ljuvligaste kyss, tycker jag. Eller hur,
Stjernstråhle?
— Icke utan, svarade denne. Jag har spänt åt livremmen så
mycket jag orkar, men det hjälper icke. Magen skriker ändå
som en svulten gris.
— Ja, ni har rätt, mina vänner. Även jag är hungrig, så
jag kunde tugga skinnremmar. Hör du, Clärchen! återtog
Benranglet. Ge oss nu först på ögonblicket tre väldiga krus
skummande starköl och sedan en ofantlig mängd stek, eller vad ni
kunna ha, men det ska vara något bättre, än det du serverade
mig i den eländiga fängelsehålan. Kommer du ihåg den tiden,
min unge? Då jag, klädd i din klänning, kofta och huva och du
i bara underkjolen smögo oss förbi de rusiga vakterna. Jo,
jag måtte sett bedårande ut!
Då log Clärchen för första gången. Men det var endast som
en solglimt bland moln. Hastigt återkom det trötta draget
kring hennes mun. Hon vände sig bort och skyndade in i
huset för att hämta det begärda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
