Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Breitenfeld - II. Syster Cecilia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
— Varför skulle du rymma? Du är ju ännu icke frisk och
kunde lätt återfalla i febern.
— Så sade pater Antonius också, men jag bryr mig icke
därom. Jag står icke ut med det här livet.
— Du står icke ut... Du står icke ut... Ack, min vän!
Man lär sig att stå ut med mycket som man i början tror vara
omöjligt... Och för övrigt är det icke så lätt att rymma.
Porten är stängd och somliga av oss nunnor — bland andra
jag — slipper aldrig utanför trädgårdens murar.
— Ja, jag har märkt det, svarade Hjelm.
Syster Cecilia satt åter tyst som försjunken i drömmar.
Virkningen hade fallit ned i hennes knä och Hjelm trodde
nästan att hon sov. Men då hörde han sakta viskas från
hennes läppar:
Lär mig jordisk kärlek glömma!
Lär mig blott om Dig att drömma
Att mitt kvalda bröst får ro!
— Syster Cecilia! yttrade han och fattade hennes hand.
Bär icke även du på en kärlekssorg?
Syster Cecilia såg förvirrad upp. En svag rodnad steg upp
på hennes bleka kinder och i ögonen låg ett förskräckt uttryck.
— Jag!... Jag!... mumlade hon. Jag, en nunna! Hur
kan du tro någontin sådant!
— Jag vet icke. Men när jag hör dig sjunga den där sången
du nyss viskade fram, är det mig som om i ditt förflutna
funnes någonting som hade avseende på den. Ty du har väl icke
alltid varit klostersyster?
— Nej, det har jag icke; endast tre år ... Men låt oss nu
icke tala om mig! Det var om Gretchen vi skulle tala.
Berätta mig något om henne, bad syster Cecilia.
— Ja, ja, yttrade Hjelm dröjande. Jag kan väl berätta dig
något om Gretchen... Men jag tror att du också kunde ha
något att tala om för mig, tänkte han för sig själv.
Och Hjelm berättade om Gretchen, motvilligt, likgiltigt till
att börja med. Hakade upp sig efter ord och visste ej riktigt
vad han skulle säga och icke säga.
Men så småningom, ju mer hans tankar drogos från om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
