- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar : äventyrsroman från trettioåriga krigets tid : ny förkortad upplaga /
365

(1941) [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den dimmiga morgonen - VI. Borgen på höjden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

365’

går mot norr. Jag vill hem till min gård, min gumma, min
Anna-Lisa, min lille-Lars, hem till mina drängar och pigor,
åkrar och skördar. Tänk så fin och vacker rågen står nu där
uppe i Uppland, utbrast den gode kaptenen entusiastiskt.

— Nu ha vi icke tid att så mycket tänka på hemmet, utan
på oss själva och våra soldater, svarade Benranglet och bredde
ut sin kappa på marken för att lägga sig.

— Godnatt! I morgon gäller det.

— Godnatt! hördes en sömnig grymtning från kapten Lars.

*



Ännu var det fullkomligt mörkt morgonen därpå, då
trupperna satte sig i marsch.

Alla Wallensteins patruller och yttre vakter hade blivit
bortjagade. Mörk höjde sig åsen framför dem. Det såg ut som
om den var alldeles öde. Ingen människa syntes; intet ljud
hördes, men tystnaden var hemsk och den förekom de svenska
soldaterna som lugnet före stormen. De anade att den snart
skulle brytas på ett förfärligt sätt, men likväl gingo de med
fasta steg, bistra, oemotståndliga mot fienden.

Benranglet red i spetsen för Gula Brigaden. Han hade
jämte överstarna för Svenska och Vita Brigaderna fått order att
storma skansen i passet mellan Burgstall och floden. Efter
honom marscherade hans officerare och soldater. Kapten Lars
gnuggade sig i ögonen, ännu litet sömnig i följd av den tidiga
timman. Hjelm och Stjernstråhle gingo i närheten av varandra.

Nu började Torstensons kanoner dåna. Kulorna flögo in
bland de kejserliga trupperna på höjden. Samtidigt sträckte
Benranglet ut värjan och ropade:
— Framåt min Gula Brigad!

Och i språngmarsch störtade knektarna genom passet mot
skansen.

Snart voro de framme. Muskötsalvorna brakade, pikarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:31:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulabrig/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free