Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULD OCH NAMN
123.
yttre hade något av härskare, som på en gång tjusade och
förskräckte henne.
Då hon slutligen mot morgonen somnade, drömde hon, att
Edvin tog henne upp på sina starka armar och lyfte henne
åt höjden, men därpå kastade han henne handlöst ifrån
sig mot en djup avgrund. Just som hon skulle störta ned
i denna, kände hon sig omsluten av ett par armar; och
då hon såg på den, som hindrat henne att falla, var det
Sidney.
Innan hon ännu hunnit ikläda sig sin morgondräkt den
följande dagen, överlämnades henne från lörd Casterton en
präktig bukett och ett etui, innehållande ett dyrbart
garnityr av juveler. Man kunde icke vara artigare brudgum,
och alla Elviras dystra tankar och drömmar flyktade.
Längre fram på förmiddagen infann han sig själv för
att få veta, huru Elvira önskade tillbringa dagen. Han
hade uppgjort en plan, som han meddelade henne.
Elvira antog den genast, och Edvin uppbjöd hela sin
förmåga att förströ henne under de tre dygn, som gingo
före bröllopet. Äntligen inföll den anmärkningsvärda
dagen.
På morgonen kommo från lord Casterton några
kartonger, innehållande en dyrbar och praktfull brudskrud. Själv
besökte han Bromér, för att giva honom del av det
dokument, varigenom Casterton förärade Elvira en ganska
ansenlig morgongåva. Bromér hade vid detta tillfälle
underrättat lorden, att han gav sin dotter en nyligen inköpt
egendom och ett större penningekapital i hemgift.
»Jag önskar icke någon hemgift med min fru», invände
Casterton stolt. »Det ni bestämt att-utgöra en sådan, må
er dotter behålla såsom sin enskilda förmögenhet; jag för
min del vill icke hava något därmed att göra, utan anhåller
jag att få bifoga hemgiften till den morgongåva, som är
bestämd åt lady Casterton.»
Alla invändningar från Bromérs sida voro förgäves.
Edvins svar blev: »Jag gifter mig icke med er dotter för att
komma i besittning av hennes förmögenhet, och jag bör
icke hava henne att tacka för något i den vägen.»
Då Edvin avlägsnat sig, gav Bromér Elvira del av
deras samtal. Hon kände sig lycklig och glad, ty nu borde
hon vara fullt säker på, att Edvin älskade henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
