Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 , MARIÉ SOPHIE SCHWARTZ
Edvid tog några steg mot henne men stannade åter och
tillade:
»Och nu till breven. De äro skrivna innan jag såg eder
och till den enda kvinna jag älskat. Det, vars innehåll ni
upprepat, skrevs till henne sedan jag fått del av
markisin-nans vilja och beslutit mig uppfylla den. Det är ett
förbittringens utbrott mot henne, som skulle komma att skilja
mig från min kärleks föremål, och skrevs före den tid då vi
för första gången möttes. Ni finner härav, att jag icke
glömt vad heder och plikt bjuda. Huru dessa fragment
av mina brev kommit i edra händer tror jag mig kunna
gissa. Och nu överlämnar jag åt er att bestämma om vi
skola fortfara att leva var och en för sig eller tillsammans.
I detta fall äger ni att besluta.»
Icke heller nu sade Elvira något. Hon satt med huvudet
nedlutat. Några tårar runnö långsamt utför hennes
kinder.
»Ni känner er mycket olycklig», yttrade Edvin i nästan
gäckande ton; »men varför skulle ni känna er olyckligare
än jag gör det? Om ni ej kan få den man ni älskar, så
delar jag ju samma öde. Livet är fullt av andra
njutningar och äger många behag; sök en ersättning för vad ni
förlorar i något, som är er tillåtet, och försök att fatta,
att lörd Casterton av aktning för sin rang icke kan göra
den skandalen att skilja sig från sin hustru. Ni är upprörd
nu; jag vill lämna er och avvaktar i morgon att få veta,
vad ni beslutit.»
Lorden avlägsnade sig, utan att Elvira sökte hålla honom
kvar. Då han var borta, gömde hon ansiktet djupt ned i
en av soffdynorna och grät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
