Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULD OCH NAMN
123.
fragmentet av ett sönderrivet brev, och dessa hava lika väl
kunnat upphittas av mig som av er. Vi skola därför icke
tala om, att ni bör återfå det som icke tillhör er. Men kan
ni upplysa mig, av vilken välvillig människa Elvira erhållit
de brev, som jag skrivit till min kusin, grevinnan
Mour-ville.»
»Har Elvira fått dem?» utropade Armida med väl spelad
överraskning.
»Ja! Av er min tycks det som hade ni icke förskaffat
henne dem. Jag trodde likväl ett ögonblick, att ni, som
visat ett så stort intresse för att jag skulle skilja mig från
Elvira, givit henne detta vapen mot mig för att underlätta
avhandlingen om skilsmässa.»
»Skulle jag gjort det?» utropade Armida.
»Vad vet jag? Er tillgivenhet för lady Casterton har
ju kunnat förmå er därtill, liksom den förmått er att
upplysa mig om ett och annat.» Edvin log ironiskt.
»Ni har rätt, mylord», inföll Armida; »min tillgivenhet
för Elvira gör, att jag lidit av att se henne så olycklig
som hon är, och av att därvid nödgas tänka, att allt kunde
hjälpas, om ni återgåve henne friheten.»
»Jaså, ni tror, att hon då skulle bli lycklig?» sade Edvin.
»Om jag ej vore förvissad därom, skulle jag väl då hava
handlat så, som jag gjort, för att förmå er att inse, att ni
står i vägen för hennes sällhet?»
Edvin trummade en marsch mot rutan, och då Armida
slutat, yttrade han: »Lady Casterton har icke anförtrott
sin sak i orätta händer då hon valde er till förespråkarinna,
men ni gör orätt, som slösar med så mycken vältalighet
på ett så otacksamt ämne. Försök att åter uppväcka
markisinnan till liv och jag skall skilja mig vid min fru. —
Förrän ni förmår detta, kan jag varken gå edra, Elviras
eller Martha Stangenskjölds önskningar till mötes. Herr
Brogren kommer aldrig att äkta lady Casterton, icke så
länge jag lever åtminstone.»
Edvin avlägsnade sig och företog en längre ritt.
Armida tog vägen in till Elvira.
Hon fann den unga kvinnan sysselsatt med att skriva.
Armida föreslog henne en liten promenad; men Elvira
avböj de förslaget och förklarade, att hon icke var hågad därför.
»Nå så åk ut en stund!» bad Armida; me% även detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
