Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grefvinnan.
Du har varit hittills min enda tröst; du hlir
det alltid. J iinnen väl af allt detta, mina vän.*
ner, att nöjet och lusten att se Carl IX» son,
kan inte vara stor hos mig; men ehuru goda skäl
jag kan ha till hat emot hans far, är sonen till
faderns fel oskyldig. Det är den Konung Gud har
oss gifvit, och jag bör vörda Försynens beslut
Jag kan ej heller neka, att hans stora egenskaper
gjort intryck på ett hjerta, som är vant att älska
hjeltar. Sverige, segrande och vördad t under hans
spira, inhemskt lugn, enskilt säkerhet, allt
uppväcker min vördnad; men emellan vördnad och
kärlek är det en stor skillnad: det är endast
godhet och nåd som kan uppväcka den sednare.
Märta Baner.
Men om jag skall tro Erik Johanson, så är
han äfven så god som han är stor. Min moster
har säkert bört allt hvad som Erik Johanson om
Kungen berättar? När han talar om honom, så
är det alltid med tårarna i ögonen, och i
synnerhet när han förtäljer all den nåd Konungen ’
visar för de olyckliga Herrarnas barn, som hans
fader uppoffrade: med hvad omsorg han
befrämjar déras lycka: med livad ömhet han tager dem
i sitt beskydd. För min del vet jag icke om det
är min vänskap för Erik Johanson, som gör att
jag håller så mycket af Konungen; men jag kan
aldrig höra Gustaf Adolph nämnas, utan att
känna mig rörd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
