Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUTENBERG
Helsingin Kirjanpainajain yhdistyksen ulosantama Utgifven af Typografernes förening i Helsingfors
Helsingfors, Helsingfors Central-tryckeri, 1895
III vuosik. Tilaushinta: — Prenumerationspris:
N:o 6 * 189 5 • • ; ;}4n
III årg. Postiin. siihen luettuna. — Postportot inber.
Toimitus: — Redaktion:
K. I. Forsman — J. A. Snel
(Ansvarig — Vastaava)
Ilmoitushinta: — Annonspris:
Petiiti-riviltä.........
.. ... I 3o p.
Per petitrad........(
Maaliékuu
31
MarA
Gutenbergs prenumeranter
anmodas om prenumerationsafgiftens
erläggande för l:sta kvartalet.
Namnen på städerna publiceras i den
ordning afgifterna inflyta.
Prenumeratioiisafgifter ha influtit från
Fredrikshamn, Sordavala, Raumo, Ekenäs, B. Lanttö i
Stockholm samt från Hangö.
O. Lindstedt.
Adress: Helsingfors Centraltryckeii.
Gutenbergin tilaajat!
Tilausmaksu neljännesvuodelta nyt
suoritettava! Lehdessä jul als taan
kaupunkien nimet siinä järjestyksessä kuin
tüausrahat saapuvat.
Tilausmaksuja on saapunut, Haminasta, Sortavalasta,
Raumalta, Tammisaaresta, B. Lantolta Tukholmassa
sekä Hangosta.
O. Lindstedt.
Osote: Helsingin Sentraalikirjapaino.
Työhön kykenemättömiin
kirjal-tajain eläkkeen^aanti.
»Typograftidning», puhuessaan viime
numerossaan Suomen Kirjanpain. apurahastosta,
mainitsee sitä ikävää seikkaa, ettei ijäkkäiden
kirjal-tajain eläkkeensaanti voi tulla kysymykseen,
kuten main. rahaston säännöt lupaavat, ja
ke-hoittaa jonkun suuremman juhlallisuuden
toimeenpanemisella enentämään sen varoja.
Yhdymme täydellisesti lehden tekemään
ehdotukseen. Jo senkin tähden että säännöt lupaavat
eläkettä, on välttämätöntä että rahastoa
kartutetaan niin paljon että se tulee mahdolliseksi.
Kun kerran on lupaus tehty, on se myöskin
pidettävä pyhänä, maksakoonpa se sitte
suuriakin ponnistuksia. Apurahastoa ei olekaan
muistaaksemme kymmenkuntaan vuoteen
yhteisillä voimilla autettu, niin että jo sekin manaa
ryhtymään johonkin rahastoa tuntuvammin
lisäävään toimenpiteesen.
■ o
Äter igen Yaökningdfràgan.
Att tillstå sanningen är det i anledning af
Kalles bref i Typografbladets senast utkomna
nummer, som vi upptaga denna fråga. Det
skall kanske synas barnsligt att göra detta, då
nämda bref endast är skämt och borde således
betraktas som sådant, men det är också
erkändt, att under skämtet kan dölja sig allvar,
hvilket kan träffa säkrare än själfva den
ordinära tonen. Den till brefvet hörande
illustrationen framstälde sättarnes pockande på
bekvämlighet och anlag för herre-later, så hafva
åtminstone vi uppfattat witsen. Men det är ej
dit vi vilja komma. Vår mening är att söka
belysa frågan från sättarnes synpunkt, men
skola därvid äfven taga hänsyn till
maskin-mästarnes uttalanden i frågan.
På ett finare arbete utgallras vid
revisionsläsningen alla söndriga stilar, utom att de fel
rättas, som förut undgått sä t tirén s eller
korrekturläsarens uppmärksamhet, ja t. o. m.
ordbrytningar blifva stundom korrigerade i
revi-derarket. Korrigeringsarbetet i prässen är
för-8våradt genom att satsen är svåråtkomlig,
isynnerhet är detta fallet med den del af satsen
som ligger på fundamentets baksida, och där
uppdragsvalsarne hindra ålens ändamålsenliga
manövrering. Ljusstrålarne framtränga äfven
svagt till den bakre sidan af formen, emedan
en lampa ej kan placeras så nära som
nödvändigt vore för att tillfredsställande kunna
belysa satsen, och sättaren sticker därför ofta
af misstag sönder en och annan stil, då han
med ålspetsen famlar efter de anmärkta felen.
Detta är alt saker som hvarje sättare erfarit
och känner till.
En ovaskad form försvårar ytterligare
korrigeringsarbetet i prässen, ty de svarta typerna
äro svårare att urskilja från hvarandra än de
rengjorda. Af denna sistnämda orsak vore
det en hjälp åt sättaren om formen vore
vaskad, då han skall värkställa korrigeringen i
prässen.
Från maskinmästarnes sida har den
invändning häremot blifvit gjord, att fundamentet; för
det första tar skada genom rost om formarne
vaskas i prässen, och för det andra att valsarne
blifva förstörda emedan formarne ej hinna torka
tillräckligt innan tryckningen vidtager. Hvad
det första påståendet beträffar, kan det ej vara
så värst farligt med, och vi tro ej att
fundamentet angripes af rost, om med detta
förfares såsom sig bör. Joh. Gabr. Nordin —
hvilkens sakkännedom vi här vilja citera —
säger: — — — »Innan formen lägges i präss,
afsopas och torkas fundamentet väl, så att det
är fritt från smulor och dam, litet olja gjutes
därpå och ingnides med en lapp, för att skydda
det mot rost. Formen vaskas, så att från
korrekturafdragen kvarsittande färg väl
aflägsnas.» — – Och vidare: »— — om
revideringen varat så länge, att färgen å formen
hunnit torka, denna vaskas bort.» — — Häraf
framgår tydligt att vaskning på
prässfunda-mentet kan försiggå. När formen åter
försiktigt gnides uiecl en helt litet i lut doppad
borste och öfverrullas med en i vatten fuktad
pappersstoppe samt därefter afklappas med en
torr dylik, behöfver man hvarken frukta för
att stüen occiderar eller att formarne i
van-! lig värmetemperatur ej skulle vara fullkomligt
torra till tryckning efter 15—20 minuter,
hvaremot till ett ordentligt arbetes
revisionsläsning och korrigering åtgå minst en half
timme.
Som tillägg till ofvanstående kunna vi
omnämna att äfven här i Helsingfors finnas
tryk-kerier, där formarne vaskas före
prässrevide-ringen, och när detta går an på ett tryckeri,
hvarför går det då också ej på ett annat?
Det är kanske den lyckliga omständigheten att
sättarne och maskinmästarne ej i sådana
tryk-kerier kommit i gräl om formvaskningen, utan
man rättar sig efter hvarandra och arbetet
göres på det sätt som för tillfället är det mest
praktiska.
Gäma medgifva vi att tillfällen förekomma,
då formvaskning före revideringen skulle för-
dröja ett brådskande arbete, men vid sådana
arbeten äro ej häller revisionerna svåra, ocli
man bör naturligtvis då göra. hvad göras kan
för arbetets gång.
Kirjekortti Waadaàta.
18 35/3 95.
Suuria muutoksia ei täällä ole tapahtunut
sitte kun viime Waasankirje jnlaistiin
Ghiten-bergissa. Äskettäin on kuitenkin pieniä
sellaisia tapahtunut ja toisia odotetian sillä, sen
parempi, nuo muutokset ovat parempaan päin.
Alotan parannusten alkuun panijasta, kauvan
varrotusta ammàtintarkastajasta tai oikeammin
hänen täällä käynnistään. Niin, hän tuli kuin
»varas yöllä». Faktorin sanain mukaan ei oltu
tietty »puhdistaa häntä varten», ja se täytyy
tunnustaa, tarkkaan hän katseli paikat.
Rupeamatta tässä tarkemmin kertomaan
yksitvisseik-koja, mainitsen niinkun huvin vuoksi että hra
Unggrén neuvoi häntä menemään työmiesten
koteihin ja kapakoihin saadakseen nähdä »kuinka
siellä on puhdasta». Voinen kuitenkin mainita
että jokaisen työmiehen, ainakin kirjaltajan,
köyhinkin koti on paljon edellä Unggrénin
kirjapainosta mitä puhtauteen ja järjestykseen tulee*.
Jo ennenkuin tarkastaja tulikaan kuuluvat
Yhtiön painossa -lakanneen käyttämästä
sahajauhoja kuivikkeena konehuoneen lattialla, j"oka
tavallisesti on märkä avonaisesta, nurkkaan
sijoitetusta motoorista juoksevasta öljystä y. m.
Eikä siellä sillä kertaa, vastoin tavallisuutta,
kuulu olleen edes savuakaan, sillä työ oli
jo lopetettu. Tätä painoa kuuluukin, jos saa
uskoa faktori Heintzeä, olevan mahdoton pitää
puhtaana; senkö vuoksi lie latomahuoneen
lattia ollutkin pesemättä koko vuoden, kuten
sikäläiset sanovat.
Tarkastajan käynnistä seurannut korjaus on
ainakin se että viime mainitussa painossa
pestiin akkunat ja kuuluvat pari kertaa
kunnollisesti la’asseenkin — mutta: toivotaan!
Vaatimattomana edistyspyrintönä
mainittakoon että täällä on kirjaltajain keskuudessa
perustettu yhdistys, jonka säännöt läänin
kuvernööri jo on vahvistanut. T. k. viimeisenä
päivänä valitsee siis »Waasan kirjaltajayhdistys»
virkailijansa ja kuuluupa toimeenpanevan
keskinäisen illanvieton.
Yhdyseläniän oireeksi sopinee sanoa
hiihtokilpailuakin, josta lähemmin uutisessa, ja
yhteisiä retkiä, joita melkein joka sunnuntai on
tehty Sundomiin y. m. Toiste enemmän!
Eljas.
* Ehkä tarkoittaa hra U. oloja siihen aikaan jolloin
hän itse oli vain työmies; kuinkas hän muuten niin
kokeneesti puhuisi kapakoista. Lat. muist.
Är det rätt handladt?
Litet hvar liar med förvåning betraktat det
sätt, på hvilket en del landsortstypografer och
dito föreningar, hvilka äga reslijälpskassor,
fattat ändamålet med vår numera grundade
allmänna, hela landet omfattande reshjälpskassa.
Så har det redan händt, att, efter det den
allmänna kasssan grundats och typografer i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
