Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
ser. Ett annat missbruk som äfven
förekommer i sätteriet är att på en öfverfall kast lyfta
en annan, hvarigenom den underliggande kasten
sviblas och typerna afbrytas eller krökas.
Det gagnar ej att för en samvetslös sättare
påpeka de skador tryckeriet lider genom en
sådan vårdslös behandling med materialen, ty
hans åsikt är att han själf ingenting förlorar
därpå. Men faktiskt blir det dock äfven
förlust för sättaren, ty han förlorar tid, och tid
är pangar. Det gäller t. ex. att söka upp
någon typ, som skall finnas i sätteriet, och när
den ej finnes på angifvet ställe, börjar man
söka igenom det ena afläggningsbrädet efter det
andra, men utan resultat, ty de några stycken
af en mindre stil- eller rösch-uppsats som
ursprungligen funnits, hafva väl redan hamnat
i något kvadrat- eller bifack. Hvar och en
sättare vet huru pass trefligt det är att
sätta från en sviblad kast eller att söka
stilar Erån en låda, där typerna ligga i en hög,
äro upp- och ned insatta, eller där stilraderna
ligga kullslagna på låclbottnen. Månne alt
detta ej äfven är förlust för sättaren? Jo det
är det visst, måste man svara, och det är ej
allenast förlust för «svibelmakaren», utan för alla
sättare på en plats, där ordningen ej är som
den bör vara.
Man skulle därför tycka att ordning och
snygghet af sättarne själfva utan vidare
påminnelser borde iakttagas, isynnerhet som
deras egen fördel däraf ligger i öppen dag, men
detta är dess värre icke fallet. Det torde dock ej
vara omöjligt att i vår tid med lätthet stäfja
här ofvan omnämda missföhållanden å de
tryk-kerier, där sådana förekomma. Nästan på alla
tryckerier i Helsingfors och äfven i de mera
framstående landsortstryckerierna finnes en
sätteri- eller underfaktor, hvilkens uppgift det
i främsta rummet väl är att öfvervaka
ordningen i sätteriet, och sättaren skall snart genom
underfaktorns beifrande af missförhållandet vänja
sig vid ordning till tryckeriets, kamraternas
och sin egen tillfredsställelse och fördel.
C. F. L—m.
Ttjönpuutteessa.
Kuten tiedämme vallitsee nykyään työnpuute
melkein kaikissa pääkaupungin kirjapainoissa.
Työtä löytyy niukalta nykyisellekin miehistölle.
Sitävastoin kuuluu- muutamissa
maasentukirja-painoissa löytyvän työtä yltäkyllin. Tällaisina
ahtaina aikoina olisi siis se varovaisuus tarpeen
ettei miehistöä pienten satunnaisten kiireiden
tähden lisättäisi, eikä ainakaan toisista
paikkakunnista kehoitettaisi tänne muuttamaan
kuukaudeksi tai pariksi. Tähän varoitukseen antaa
aihetta sattunut tapaus.
Jokainen täällä ollut tietää kokemuksestaan
kuinka hankalaa ja vaikeata on täällä olo ilman
työtä. Kalliit vuokrat ja muut ulosmenot
saattavat kyllin huolta, vaikka on työtäkin, saatikka
sitte kun joutuu kokonaan sitä vaille. On kyllä
todistuksia siihen, kuinka moni on katunut
ajattelemattomuuttaan että on tullut tänne
epävarmaan paikkaan. Ja tämmöiseen ei pitäisi
johtajien millään tavalla antaa aihetta. Heidän
pitäisi tietää miten olot ovat ja että kyllä
löytyy työttömiä täällä ennestäänkin.
Tähän arveluun on antanut aihetta kokonaan
ja ainoastaan työmiesten paras. Sillä ikävältä
tuntuu kun he muutaman kuukauden päästä
tulevat huomaamaan kuinka ovat pettyneet,
toivoessaan parastaan. On kyllä totta että
maaseutuolomme on sillä kannalla, että niin
kauvan kun on opissa niin löytyy siellä työtä,
mutta kun pääsee opista niin silloin on vapaa,
tai täytyy työskennellä niin pienellä palkalla
että on häpeätä mainitakaan. Mutta sentäänkin
on se parempi kuin joutua tänne
tuntemattomaan ja kalliiseen paikkakuntaan, suorastaan
kärsimään. Katkeralta tämä tuntuu, mutta totta
se on.
G U T E N B E Ii G
Asiain näin ollen on siis parasta että tänne
tulevat työmiehet ottavat tarkasti vaaria täällä
vallitsevista työsuhteista ja mahdollisista
tuloistaan ja tarkkaan punnitsevat josko kannattaa
jättää paikkansa ja muuttaa. Niinikään tulisi
johtajien toimia siihen suuntaan etteivät
millään muotoa tarpeettomasti lisää miehistöään
muualta, jos suinkin täältä voivat saada apua
kiireisiinsä.
Eräs maaseutulainen.
Bref frdn S:t Petersburg.
(26 mars) 7 april 1895.
II.
De Petersburgska tryekeriägarne förstå alt
för väl att begagna sig af den billigaste
arbetskraften, . eleverna. Detta ser man däraf
att tryckerierna vimla af elever, hvilka undan
för undan i sin tur relegeras från arbetet,
sedan de blifvit utlärde och ersatts af nya
efterträdare. Stora fordringar göras ej för att bli
antagen till sättare-elev: att kunna stafva är
tillfylles. Eleven lär sig läsa samtidigt som
han lär sig sätta. Lärotiden för en sättare är
4 år, hvaremot tryckarne ej hafva någon
bestämd lärotid, utan desse erhålla
maskinmästar-platser efter lägenhet och yrkeskunskap. De
tryckerielever, som sådant önska, hafva
kostnadsfritt rättighet att besöka en härstädes af
tryekeriägarne underhållen grafisk skola, i
hvilken undervisning dagligen meddelas i för
yrket afpassade ämnen. Denna skola blir nog
besökt af eleverna de första läroåren, och detta
till stor del emedan skoltiden infaller under
arbetstiden, men när eleverna riktigt komma
in i förhållandena på tryckerierna, lämna de
skolgången vind för våg, ty de tro sig i sina
äldre kamrater ha goda exempel på, att de ej
ens i den närmaste framtiden här kunna draga
någon nytta af lärdomen.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
