Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 10
Ci U T E N i} E R G
39
Vanhusrahastokomitean jäsennyydestä oli
kieltäytynyt faktori A. Finander. Hänen sijaansa
valittiin latoja J. A. Snell. Rakennusrahastoon
valittiin S:n sijaan, joka erosi
rakennusrahasto-komiteasta, faktori J. Lindholm.
Kompromissilautakuntaan, joka v. 1891
perustettiin isäntien ja työläisten välisten riitojen
ratkaisijaksi, valittiin hrat J. Jakobsson ja A. A.
Söderlund. Pidettiin tärkeänä sanotun
lautakunnan edes nimellistä olemassaoloa, vaikka se
tähän asti onkin ollut mitään toimimatta.
Päätettiin lausua paheksuminen siitä, että
jokapäiväisissä lehdissä joskus on ollut kovin
vaillinaisia ja osaksi vääristeltyjä referaatteja
yhdistyksen kokouksista. Toivottiin siinä
vastedes parannusta.
Ensi kuukauskokoukseen ehdotti hra G. H.
Cajander keskustelu-aineeksi: »Täyttääkö
Gutenberg nykyään tarkoitustaan?» - Hra A. A.
Söderlund: »Ovatko nykyään käytetyt
työtodistukset tarkoitustaan vastaavia?» — Hra C. F.
Lindström: että seuraavassa
kuukauskokouk-sessa päätettäisiin, eikö jo olisi aika
yhdistyksen pitää huolta kauan sitte päätetyn
kirjoituksen hakkauttamisesta erääsen suurehkoon
kiveen Jollaksessa, jota käytettiin puhujalavana
kun yhdistys muutama vuosi sitte siellä vietti
400-vuotisjuhlan kirjapainotaidon muistoksi.
Pietarin graafilliseen näyttelyyn on
matka-l-ahoja painon puolesta saaneet: senaatin
painosta faktorit J. Lindholm ja H. Henriksson |
sekä latoja E. Törnroos ja painaja J. A.
Helander, yhteensä 500 mkaa; Frenckell & Pojan
painosta faktori E. Forsström ja painaja R.
Lindgren.
Vid Typ. förenings månadsmöte den 26
dennes meddelade bestyrelsen :
att till medlemmar i föreningen anmälts och
godkänts hrr Y. Schoultz, O. Levander, J.
Tamminen, A. Halén, E. Frimodig och K. F.
Henriksson ;
att föreningen köpt en buffetthylla, skänkskåp
och disk för 200 mk;
att till föreningens bibliotek inköpts 14
årgångar Helsingfors tidningar och Helsingfors
Morgonblad från tiden 1829—1860;
att föreningens bibliotek af Finska
litteratursällskapet fått emottaga Lybkes Taiteen historia,
E. AspeMns Suomalaisen taiteen historia och
Kalevala i praktupplaga, samt af hr J. A. Kosk
W. Zachrissons Boktryckeri-kalender för år 1894;
att föreningen erhållit Ungerska
typografförbundets statistik för 1894; samt
att föreningens handarbetsafclelnings sångkör
skall deltaga i sång- oeh musikfesten härstädes.
Bestyrelsen gjorde härefter en anhållan att
få upptaga ett mindre lån, för att betäcka
föreningens löpande utgifter för tillfället, samt
bad att mötet skulle bestämma ur hvilken
fond lånet finge upptagas. Bestyreisens
anhållan bifölls af mötet, hvilket medgaf
bestyrelsen rättighet att upptaga ett mindre lån
ur föreningens byggnadsfond, dock med vilkor
att å lånet erlades lika hög räntegodtgörelse,
som för de i banken placerade medlen för
närvarande erhålles.
I anledning däraf, att. musiköfningar på
horninstrument icke få äga rum i föreningens
ny-upphyrda lokal, uppstod en längre diskussion,
hvilken slutade med, att musikfrågan skulle
upptagas vid nästa månadsmöte.
Yid val af en ny medlem i komitén för
Invalidfondens förstärkande i stället för hr
A. Finander, som afsagt sig uppdraget, utsågs
hr J. A. Snell, och i den sistnämdes ställe,
som innehaft samma post i
Byggnadsfonds-komitén, men önskade afgå nr densamma, då
han fått detta nya uppdrag sig ålagdt, valdes
hr J. Lindholm.
Till medlemmar i den kompromissrätt, som
år 1890 tillsattes för att afgöra tvister mellan
tryekeriägarne och arbetarne, och hvari
princi-palerne skulle utse 2:ne och Typ. förening 2:ne
medlemmar årligen, valdes hrr J. Jakobsson och
A. Söderlund, den sistnämde genom lottning.
Till nästa månadsmöte inlämnades följande
frågor:
Af hr G. H. Cajander: »Motsvarar
föreningens tidning »Gutenberg» för närvarande sitt
ändamål ?»
Af hr A. Söderlund: »Motsvara de nu
använda arbetsbetygen ändamålet?»
Hr C. F. Lindström anhöll att nästa
månadsmöte skulle afgöra, huruvida det icke vore på
tiden att föreningen ombesörjde den för några
år tillbaka beslutna inskriptionen, hvilken skulle
värkställas ä det större å Jollas’ strand
befintliga klippblock, som begagnades till
talareestrad, då föreningen å nämda plats firade
400-åriga minnet af boktryckeri-konstens
uppfinning.
Slutligen framhöll hr K. Hoimela, att
föreningens mötesreferat stundom befunnits vara
felaktiga i de dagliga tidningarna, och önskade
i anledning däraf att föreningen skulle uttala
sitt ogillande öfver förhållandet, samt påpeka
att sådant borde i framtiden undvikas. Mötet
godkände hr H:s uttalande.
Reseunderstöd. K. senaten har beviljat
ett reseanslag af 500 mark att delas mellan
faktor J. Lindholm, underfaktor H. Henriksson,
sättaren E. Törnroos och tryckaren J. K.
Helander från senatens tryckeri för resa till
grafiska utställningen i S:t Petersburg. Faktor
E. Forsström och maskinmästaren R. Lindgren
ha för samma ändamål erhållit reseunderstöd
från Frenckell & Sons tryckeri.
En kinkig utfärdsfråga. Typ. förenings
medlemmar voro d. 17 dennes sammankallade
till extra möte i anledning af en från
Fack-föreningames centralkomité anländ inbjudning
att deltaga i en allmän arbetare-utfärd
söndagen den 19 maj. Af sikten med utfärden
skulle vara — såsom inbjudningen lydde —
»att lifva sinnena till råd huss täjnman den 20
maj for röstskalans sänkning».
När ordföranden uppläst inbjudningen och
anhållit om dess besvarande, vidtog en häftig
diskussion, under hvilken talarne afbrötos af
ironiska infall, skrattsalfvor, bravorop och
hyssningar, Ordföranden måste flere gånger
göra tillrättavisningar mot ett opassande
uppförande eller yttrande. Anmärkningsvärdt är,
att det språk de olika personerna använde,
bildade gränsen för de olika åsikterna, så att
de som talade svenska ej hade samma åsikt
som de finskatalande och tvärtemot. Det
kunde- ej tillräckligt döljas, liksom mången ej
häller vårdade sig oin att dölja, det
tvistepunkten egentligen icke var själfva utfärden,
utan någonting helt annat. A ena sidan
framhölls, att föreningen ej borde antaga
inbjudningen, emedan utfärden var ett foster af finska
partiets agitatorer, samt att klokheten bjöd
kåren att hålla sig utom alla språkstrider och
därmed åtföljande fördärfliga splittringar.
Dessutom hade föreningen redan tidigare uttalat
sig i röstbegränsningsfrågan, och nyttan af den
påtänkta gatudemonstrationen kunde man ej
begripa; äfven om man icke deltoge i densamma,
kunde man rösta enligt sin öfvertygelse vid
rådhusstämman. Af dessa skäl och emedan
föreningen redan haft sin sedvanliga maj-utfärd,
borde inbjudningen afböjas. Skulle föreningen
däremot gifva ett jakande svar, så ansåg man,
att föreningen i och med detsamma frångått
sin långvariga neutralitet i språkfrågan, samt
erkände sina sympatier för det finska
språkpartiet. — A andra sidan ansåg man ej dessa
skäl vara af någon betydelse, utan man höll
på att föreningen skulle antaga inbjudningen
och göra gemensam sak med dem som önskade
röstskalans sänkning. Af det parti som
erbjöd den största fördel för arbetarne, borde
man begagna sig, och om det finska partiet vid
detta tillfälle åtagit sig arbetarnes sak, måste
man vara detsamma tacksam därför. —
Härtill gjordes den invändningen, att det finska
partiet endast handlade i sitt eget intresse och
icke i arbetarnes; partiet ville blott värfva åt
sig handtlangare för att med deras hjälp själf
komma till makten, ty arbetarne skulle faktiskt
icke vinna någon majoritet vid val om
röstskalan blefve nedsänkt till ett maximum af 10
röster. För kåren fans inga talande skäl att
hjälpa det finska partiet till makten, och detta
emedan de svensk-sinnade principalerne vore
fullkomligt lika arbetarevänliga som de
finsksinnade.
Det ena partiet lät ej öfvertyga sig af det
andra, utan hvardera höllo styft pä sina åsikter.
Här hjälpte blott omröstning, hvilken utföll
sålunda, att föreningen med 28 röster mot 13
antog inbjudningen. Till inbjudarne skulle
afsändes en sålydande resolution: »Såsom icke
tillhörande något språkparti besluter
Typografernes förening deltaga i utfärden för sakens
skull.» — 12 föreningsmedlemmar af
minoriteten reservarade sig mot beslutet.
Kirjanp. yhd. ylimääräinen kokous t. k.
17 p:nä oli vilkkaimpia mitä viime aikoina on
ollut. Päätettävänä oli. ottaako yhdistys osaa
yleiseen työväen kävely retkeen Seurasaareen
sunnuntaina 19 p:nä. Ammattiyhdistysten
keskuskomitealta oli tullut kutsumus siihen.
Kutsumuksen hyväksymistä puolusti useimmat
puhujat sillä perustuksella, että, koska, yhdistys
ennen on päättänyt yhtyä työväestön yleiseen
vaatimukseen ääniasteikon alentamisesta 25:stä
10:een, sen nytkin on otettava osaa
puheenaolevaan retkeen, koska se on yhteydessä saman
asian kanssa. Vähemmistö tahtoi
kutsumukseen vastattavaksi kieltävästi sentähden, että
ääniasteikon alennusvaatimus ei enään ole
yksinään työväen asia, vaan että se on
enemmän suomenmielisten puolue-ase, eikä
Kirjanpainajain yhdistyksen ole sekaannuttava
puolueriitoihin. joista se tähän asti onnellisesti on
pysynyt erillään. Tähän vastattiin että asiaa
on pidettävä ainoastaan työväen-asiana. Jos
suomenmieliset ovat sen ohjelmaansa ottaneet,
on se asialle eduksi, eikä yhdistyksen
sentähden käy heittäminen sitä sikseen. Jos
ehdotus olisi tullut ruotsalaiselta puolueelta, olisi
sitä tietysti yhtä lämpimästi kannacettu.
Huomautettiin sitä paitsi että yhdistyksen
laulu-kunta on ilmoittanut ottavansa osaa
ensikesäiseen Sv. Folksk. Vänner-seuran laulu- ja
soittojuhlaan, jonka tiedon yhdistys on maltilla
vastaanottanut. Äänestyksellä päätti yhdistys
28:11a I3:a vastaan ottaa osaa kävelyretkeen.
Seuraava hra E. J. Ehnbergin ehdottama ponsi
hyväksyttiin: »Kuulumatta mihinkään
ldelipuo-lueesen, ottaa Kirjanp. yhdistys osaa
kävelyretkeen asian tähden». — 12 henkilöä ilmoitti
vastalauseen yhdistyksen päätöstä vastaan.
Hautapatsas paljastettiin sunnuntaina t. k.
26 p:nä viime vuonna toukok. 20 p.
tapaturmaisesti hukkuneen neljän kirjaltajan haudalle.
K:lo 1/2 5 kokoontui vainajain ammattitoveria
yhdistyksen huoneisto täydelleen. Lähdettiin
täältä k:lo 5:n ajoissa järjestetyssä joukossa
uudelle hautausmaalle, jonne tultua sijoituttiin
hautakummun ympärille. Soittokunnan
soitettua »Jumala ompi linnamme», piti lyhyen
puheen suomeksi hra ,T. A. Snell, muistuttaen
viimevuotisesta, surullisesta tapahtumasta.
Lau-lukunta lauloi sitte »Tuuti lasta tuonelahan»,
jonka jälkeen sama henkilö puhui ruotsiksi.
Nyt laskettiin verho hautakiven päältä. Hra
A. Leander, vainajan K. F. Leanderin veli, lausui
kiitoksen omaisten puolesta siitä osanotosta, joka
heille ja vainajain muistolle on tullut näiden
työtovereilta. Tämän jälkeen lauloi laulukunta
»Mitt lif är en våg» ja soittokunta soitti »Rauha
kanssanne», johon tämä yksinkertainen,
surullisia muistoja herättävä juhlallisuus päättyi.
Riveissä palattiin sitte takasin
yhdistyshuoneis-toon. — Satamäärin ihmisiä oli hautausmaalle
kokoontunut. — Hautapatsas on kaikkiaan noin
3 metrin korkuinen. Ensin on avara kumpu,
sen päällä kaksi aluskiveä päällekkäin ja ylinnä
2 metriä korkea puolen metrin levyinen
luonnonmukainen liuska harmaasta graniitista, johon
on hakattu ylimmäiseksi musta risti ja sen alla
vainajain nimet G. A. Eklund * 1870, J. G.
Kajander * 1870, K. F. Leander * 1872 ja A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
