Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUTENBERG
Helsingin Kirjanpainajain yhdistyksen ulosantama Utgifven al" Typografernes förening i Helsingfors
Helsingfors, Helsingfors Central-tryckeri, 1895
III vnosik. Tilaushinta: — Prenumerationspris:
N:o 1 5 * 1895 Sr8*6*8. : :::::}1
III årg. Postim. siihen luettuna. — Postportot inber.
Toimitus: — Eeiaktion:
K. I. Forsman — J. A. Snell
’Ansvarig — Vastaava)
Ilmoitushinta:
; Petiiti-riviltä. . .
Per petitrad . . .
Annonspris:
I 35 p.
I
Elokuu
15
ÄuguÄti
Suomen kirjaltajain matka-apurahasto:
Puheenjohtaja: H. J. Forsström. Osote: V.
Pettersson ja Kumpp. kirjapaino.
Rahastonhoitaja: K. Mandelin. Osote: Simeliuksen
kirjapaino.
Finska typografernes reshjälpskassa:
Ordförande: H. J. Foreström. Adress: V.
Pettersson & C:os tryckeri.
Kassör: K. Mandelin. Adress: Simelii tryckeri.
=
Suomen kirjaltajain apuyhdistys:
Puheenjohtaja: luutnantti Th. von Frenckell. Osote:
Länsi rantakatu 12. Tel. 131.
Finska typografernes understödsförening:
Ordförande: löjtnant Th. von Frenckell. Adress:
Vestra kajen 12. Tel. 131.
JPrenumerationsaffjifter för Out.
ha influtit från: 6 pr. i Borgå för 2:dra kvartalet
gen. hr Rosenqvist; 4 pr. för d:o fr. Frenckells tr.;
1 pr. för helt är fr. H:bls tr.; J. Nyman i
Stockholm för d:o; 5 pr. i Joensuu för halft år gen. hr
Paidan.
O. Lindstedt.
Gutenbergin tilausmaksuja
ovat lähettäneet: 6 til. 2:lta nelj. Porvoossa hra
Rosen-qvistin kautta; 4 til. 2:lta nelj. Frenckellin kirjap.;
1 til. koko v:lta H:bladetin kirjap.; hra J. Nyman
Tukholmassa koko v:lta; 5 til. puoli v:lta Joensuussa
hra Paldanin kautta.
O. Lindstedt.
Suom. Virsikirjan
nonpareil laattoja mvypi halvalla
avisioni-kaupustelija
B. Pilsudshi
Helsingissä. Aleksanterink. 4.
Telef, (k: lo S—10) 1841.
Det har ej lyckats, trots ifriga
efterspaningar, att få reda på subskriptionslistan till
lir Scheiblers »Lære- og Mønsterbog for
Typografer», hvarför de personer som å den
bortkomna listan tecknat sig som prenumeranter,
samt de som önska prenumerera på ofvannämda
arbete, behagade skriftligen inom denna månads
utgång clärom anmäla hos
C. A. Bernström.
Adr.: Nya Pressens tryckeri.
Ei ole onnistunut saada selkoa minne
Scheiblerin» Lære- og Munsterbog for
Typografer» nim. aikakauskirjan tilauslista on joutunut.
Pyydetään niitä henkilöitä, jotka olivat
kirjoittaneet nimensä mainitulle listalle tahi haluavat
tilata sanottua teosta, kirjallisesti tämän
kuukauden kuluessa ilmoittamaan siitä
allekirjoittaneelle.
C. A. Bernström.
Osote: Nya Pressenin paino.
En föreningens skuggsida.
Man har småningom blifvit van vid att när
som hälst se en storm bryta lös i vår förening.
Den jämvikt som är nödvändig för att vinna ett
allvarligt syftemål, på hvilket man åtminstone
inbillar sig arbeta och hvaraf man väntar en
om ock ringa ersättning i framtiden, synes icke
finnas till där. Dessa stormar kunna öfver det
hela taget hafva ett stort inflytande på
föreningen och dess utveckling, de kunna värka
både godt och ondt, och mången är öfvertygad
om att, ifall ett vinddrag ej nu och då fylde
seglen, föreningen skulle blifva liggande
kraftlös och slutligen till följd af lugnet söfvas in
till maklig hvila.
Men hur ledsamt det än är, nödgas vi öppet
tillstå, att sammandrabbningarna mycket ofta
förorsakats af do småaktigaste personliga
intressen. Den som redan på afstånd
observerat föreningen, den har säkert också iakttagit
att stridsämnen icke uppstått till följd af en
naturlig utveckling, utan att man uppsåtligen
sökt gräl. Det var sedan läng tid tillbaka en
känd sak att man inom föreningen icke brukade
uppträda särdeles ridderligt emot sin
motståndare. Förhållandet är än i dag detsamma,
och man rycker fortfarande i härnad emot
hvarandra med de oförskämdaste konstiga
beskyllningar, på hvilket icke saknas färska
exempel.
Hufvudstadens typografkår föregår härvidlag
ingalunda landsortens med ett efterföljansvärdt
exempel, och det är icke nog med att man
ställer till intriger i hufvudstaden, ty man har,
hvilket icke torde undg’ått våra läsare, äfven
på det lumpnaste sätt sökt förskaffa .sig hjälp
af landsortens typografer för sina stämplingar.
Att det dock icke lyckats bättre än att en
eller annan landsortsbo nappat på den
försåtligt utlagda snaran, må lända de sistnämda
till beröm.
Med dylika medel inbillar man sig kunna
göra någonting godt och arbeta för enighet
inom kåren. Men det kan ej begås stönre
misstag, ty man måste vara i besittning af ett
öfvermänskligt tålamod för att i längden med
intresse kunna egna sina krafter åt ett arbete,
för hvilket man icke uppbär annat än otack
och vet sig vara utsatt för den ena intrigen
efter den andra. Följden häraf är också att man
inom föreningen finner en stor enighet redan
bland den lilla hop, som vanligen representerar
föreningen. Visserligen tillhöra ett större
antal typografer föreningen, men de flesta
befatta sig beklagligtvis alldeles för litet med
dess angelägenheter; de erlägga sin
medlems-afgift, hvilket nog kan vara bra, men det är
också alt. Det svåraste är och tyckes
förbli att besätta föreningens förtroendeposter, ty
man har upprepade gånger sett hvari den
äran består, och man drar sig gärna från
förnyade utmärkelser. Åtager sig nämligen
någon en funktion i föreningen, så är det nästan
liktydigt med att ställa ut sig till skottafla
för den första bästa, och emedan
funktionärerna i allmänhet erhålla för svagt understöd,
måste deras uppdrag kännas ytterst pinande.
Sådana äro de närvarande förhållandena.
Ehuru med ganska litet hopp om att vinna
gehör, uppmana vi hvar och en att betänka
den närvarande situationen samt att
öfverhuf-vudtaget visa större fördragsamhet och vid
förekommande meningsskiljaktigheter icke
genom öfverskridandet af humanitetsgränsen
förorsaka fördärfliga slitningar. Följderna inses
lätt. om man fortfar på samma sätt som
här-intills.
Matkakertomus,
käynnistä Venäjän l:ssä Graafillisessa
näyttelyssä Pietarissa, Helsingin Kirjanpainajain
Yhdistyksen matkarahoilla, Toukokuun 19—28 p.
1895.
Näyttely on sijoitettu avaraan
Teollisuuspalat-siin niinkutsutussa Suolakaupungissa (Soljanoi
Gorodok, Panteleimonskaja 2).
Näyttely on avoinna joka päivä kello 12 päiv.
—kello 12 yöllä, paitsi muutamina pyhäpäivinä
on se sulettu. Pääsymaksu on 12—4 päiv. 20
kop. ja kello 4:stä eteenpäin 40 kop.
Yleissil-mäyksellä katsoen näyttää tämä graafillinen
kokoelma suurenmoiselta ja siksi sen täytyy
myöntääkin jo näytteille panijain luvunkin suhteen,
koska niitä on kaikkiaan 336. Niistä melkeen
vähemmistö näyttää olevan varsinaisia Venäläisiä
ainakin nimistä päättäen, Puolalaiset taitaa olla
enemmistönä ja myös Saksalaiset ovat lukuisat.
Graafillisessa lajittelussa ovat näytteillä olevat
esineet jaetut 12 ryhmään, jotka ovat seuraavat:
Historiallinen, Kirjallisuus ja Sanomalehdet,
Me-tallikaiverros ja Puupiirros, Kirjasimet, Paperi,
Kirja- ja Kivipainos, Liikevoima ja Sähkökoneet,
Metallipainos, Heliograafityöt, Pahvi- ja
Korko-painokset, Ammatti- ja Teknillinen kirjallisuus
sekä Galvanoplastiikka.
Historiallinen osasto on arvokas ja vaihteleva,
sillä 94 näytteille panijoista sitä kukin tavallaan
täydentää; muun muassa nähdään siellä
jäljennös Venäjän ensimmäisestä kirjanpainajasta Ivan
Fedoroffista, joka seisoo painokoneensa ääressä
tarkastellen vedostaan v. 1500 luvulla.
Gutenberg, joka on metalliin valettu koko
vartalon kuva, noin 1 metrin korkuinen, on asetettu
saman osaston etehiseen, 8-kulmaiselle
puu-jalustalle, jonka laatikoissa on 15 vuosisadan
kirjateoksia, on paikkaan katsoen luultavasti
vähemmän huomiota ansaitsevaksi tarkoitettuna.
Suomalainen ammattimies kuitenkin
uiielikar-vaudella katselee tuollaista arvon jakoa, sitä
järjestelmää, jota näkyy yleensä noudatetun, että
alkuperäiset Venäläiset teokset ovat saaneet
parhaiten huomatut paikat. Erittäin paljon olisi
tässä osastossa mainitsemista ja
muistiinpanoa ansaitsevaa, vaan näyttelyn ja sen
esineiden sisällön kieltä taitamattomana
täytyy tyytyä vaan yleiskatsaukseen. Erään
venäläisen paksun kirjan tapasin, joka oli painettu
1564, arvatenkin ensimmäisiä kotimaisia
painotuotteita; ainakin juhlallisen paikkansa luulin
sitä tarkoittavan. Myöskin löytyy siellä paljon
käsin kirjoitettuja teoksia ja hallitsijain
allekirjoittamia manifestia y. m. eri ajoilta.
Kirjallisuutta löytyy runsas valikoima etenkin
uskonnollista. Se onkin ainoa kirjallisuus
Venäjällä joka paraiten kauppansa tekee, sen näkee
jo siitäkin kun ottaa huomioon miten paljon
Hallitseva Hengellinen Synoodi on painattanut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
