- Project Runeberg -  Gutenberg / 1895 /
59

(1892-1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 17

G U T £ N BERG

59

holländarne med närmare 500 kr. Förbundets
medlemsantal hade ökats från 1,524 1892 till
2,000 i år och afdelningarne från 44 till 59.

Förbundets platsanskaffningsbyrå har, under
de omkring 2 år den existerat, förmedlat
omkring 400 platser, däraf 106 berört
landsorten.

Invalidfonden, hvilken uppkom på förslag å
afslutningsfesten viel förra förbundsmötet,
uppgår till 2,370 kr. 59 öre, hvilket må med
rätta få anses storartadt, då uian tager i
betraktande att bidragen till denna fond äro
frivilliga och hafva pågått under en tid, då
ined-lemmarnes offervillighet varit satt på prof
äfven för lönerörelsens bedrifvande.

Sjuk- och begrafningshjälpskassans inkomster
ha uppgått under perioden oktober 1890 —1894
till 60,121 kr. 24 öre, utgifterna till 43,859
kr. 38 öre och visar ett1 stadigt framåtgående.

I reshjälp har reshjälpskassan utbetalt från
dess bildande 1884 28,336 kr. 35 öre.

Förbundets samtliga fonder vid 1895 års
ingång 31,598 kr. 53 öre.

Härtill komma afdelningarnes enskilda
kassor, hvilka kunna anslås till öfver 20,000 kr.

Förbundets värksamhet hade visat bättre
resultat än någtn annan arbetareorganisation
inom riket, hvilket äfven erkändes af dessa
senare.

Säkerligen trodde ingen af de ombud, som
deltogo i förbundsmötet 1892, att de beslut
då fattades, skulle kunna efter tre års förlopp
framvisa så goda praktiska resultat som skett.»

På det nyss afslutade tredje förbundsmötet
ha åter en stor mängd frågor behandlats,
hvilkas genomförande torde blifva af stor
betydelse för Sveriges typografkår. Af alt synes
att Svenska Typograflörbundet går en ljus
framtid till möte.

När skola vi komma så långt? Den tid är
säkerligen långt aflägsen och den närvarande
är icke egnad att inge förhoppning för
framtiden. Därtill erfordras framför alt enighet.

Uutisia. - Notiser.

Kesälomaa ovat tänä vuonna Suom. Kirj.
Seuran kirjapainolaiset nauttineet:
kuukauspal-kalla olevat latojat, painajat ja vähintään yhden
vuoden painossa olleet oppilaat puoli kuukautta
täydellä palkalla, kuukauspalkalla olevat
päivä-latojat ja laskulatojat lyhempiä tai pitempiä aikoja
omalla kustannuksellaan.

Till Invalidfonden har en person som
önskar vara okänd förärat 10 mk.

Vanhusrahasto on tuntemattomalta
saanut lahjaksi 10 rnkaa.

Hr C. A. Bernström från Helsingfors som
under några dagar varit på besök i den
svenska hufvudstaden, öfvervar Stockholms
Typografiska förenings senaste månadsmöte,
hvarvid hr B. i korthet berörde de finska
typografförhållandena. 1 sammanhang härmed
framförde hr B. Typografernes förenings i
Helsingfors hälsning till våra svenska
kolleger, hvilken af de närvarande mottogs med
handklappningar.

Hra C. A. Bernström Helsingistä, joka
muutamia päiviä on oleskellut Tukholmassa,
oli myöskin sikäl. Kirjaltajayhdistyksen viime
kuukauskokouksessa, missä hra B. lyhyesti
kertoi Suomen kirjaltajaoloista. Samalla lausui
hän ruotsalaisille ammattitovereiile tervehdyksen
Helsingin kirjanp. yhdistykseltä. Tervehdys
vastaanotettiin käsientaputuksilla.

Typ. förenings Sportklubb anställer sin
andra kappsegling i denna sommar söndagen den
18 aug.

K. y. Urheiluklubi toimeenpanee
kilpapurjehduksen (toisen tänä kesänä)
sunnuntaina t. k. 18 p:nä.

Typograf med tapperhetsmedalj. Vid

Södermanlands Nyheters tryckeri i Nyköping
är anstäld en typograf G. E. Jonsson, hvilken
förut tillhört franska främlingslegionen och
erhållit Tapperhetsmedalj. Jonsson, som i år
fullgör sin svenska värneplikt vid flottan, har
på därom gjord underdånig framställning
erhållit k. m:ts tillstånd att bära medaljen i fråga.

Ammattiuutisia. - Facknotiser.

Ilma työhuoneissa on, erittäinkin
pienemmissä painoissa, usein sellaista, joka jättää
vielä paljon toivomista. Valo ja ilma ovat
välttämättömiä kaikille eläville olennoille, ja
kuitenkin, kuinka useasti näitä molempia
riittävästi kaivataan työhuoneistoissamme. —
Kesäisin käy huoneistojen tuuleentaminen kyllä
helposti päinsä, avaamalla akkunat, mutta,
talvisin ei tämä käy päinsä, erittäinkin
työaikana. Olematta mikään »lääkkeiden» ystävä,
joita useasti saadaan ostaa apteekeista ja jotka
useinkin kokeiden perästä näyttävät
tehottomilta, en kuitenkaan saata kyllin puollustaa
alempana mainittua apuneuvoa ilman
puhdistamista varten työhuoneissa.

Litran pulloon lähde- tahi kaivovettä pannaan
ruokalusikallinen tavallista tärpättiä. Tätä
seko-tetaan siksi että se tulee maidonväriseksi ja
ripotetaan lattialle. On katsottava että
tärpätti tulee kunnollisesti sekotetuksi veteen.
Tärpätti ei ainoastaan puhdista ilmaa, vaan se
myös tekee ilmassa olevat basillit
vahingoitta-mattomiksi ja poistaa huonon ilman. Jos
ilmaa tahdotaan vieläkin perinpohjaisemmin
puhdistaa, niin pannaan muutama tippa
etikka-eetteriä, jota saadaan apteekista, ylempänä
mainittuun sekotukseen ja ihmeeksi saadaan nähdä
minkä virkistävän vaikutuksen tämä mieluinen
lemu tekee.

Sättning af slät sats. Knapt finnes det å
ett tryckeri tvänne sättare, som värkställa
sättning på samma sätt. Nästan alla hafva i
större eller mindre grad någon osed för sig
vid arbetet; så t. ex. gungar en med kroppen,
en annan bockar sig framåt för hvar stil han
tager, den tredje trampar med fötterna eller
vrider och slänger kroppen o. s. v., utom att
i det. närmaste hvarannan sättare har den
gemensamma manin att knäppa stilen mot
sätt-linjen några gånger innan han släpper typen
i vinkelhaken. Alla sådana rörelser bör hvar
och en söka undvika, ty för det första taga
dessa onödiga rörelser längre tid än korrekt
sättning, och för det andra blir arbetet
därigenom mera ansträngande och enerverande.
Med en fast vilja kunna äfven äldre sättare
afvänja sig från dessa oseder, och elever böra
alltid rättas, då de vilja tillegna sig någon
viss marii.

Viel sättning bör kasten placeras så högt
att sättaren når densam ma med armbågen; är
kasten högre blir arbetet tröttande, och är den
lägre blir man om någon tid kutryggig och
plattbröstad. Kroppen bör under arbetet hållas
i en rak men ledig ställning, benen böra vara
slutna tillsamman och fötterna i grundställning.
När armarne sträckas framåt vid sättningen
skall man ej låta axlarne följa efter, ty
därigenom faller bröstet in och förorsakar det
bland sättare ofta förekommande bröstlidandet.
Stilen skall föras den kortaste vägen till
vinkelhaken, hvilket tillgår sålunda att man låter
vinkelhaken med venstra handen så mycket
som bekvämligheten tillåter följa efter den
högra. Stilen bör nedläggas i vinkelhaken utan
några föregående knäppningar. Medan stilen
föres till vinkelhaken, kastar man en blick i
facket för nästkommande bokstaf, för att se
efter huru man på bekvämaste sätt må kunna
taga typen, och när man tager schliskvadraten,
ser man på manuskriptet, eller, om detta

icke behöfves, i vinkelhaken, för att möjligen
där upptäcka något fel i satsen. Då raden
slutas ut eller minskas, bör man ytterligare
genomläsa den satta raden för att fel ej må
insmyga sig, ty att sätta felfritt är en
värderad dyg, hvilken hvarje sättare borde
vinnlägga sig om.

Vinkelhakors rengöring. Uppvärm
vinkelhaken — eller något annat af rost angripet
jernstycke som skall rengöras — någorlunda
varmt, bestryk den därefter med ett vaxstycke
omlindadt af en tunn linnelapp. Därefter tager
man finstött salt i en annan linnelapp och
gnider därmed haken tills den blir blank.
Glansen blir ganska vacker.

Förvaring af finare papper. S. k.
krit-papper äfvensom de för bättre värk och
illustrationer med förkärlek använda papperen
hafva den egenskapen att utbreda eller
sammandraga sig, hvilket är beroende af
lagerrummets temperatur. Vid tryck med endast en
färg är denna omständighet mindre påfallande,
men vid tryck med flere färger gör
olägenheten sig i mycket störande grad gällande,
likasom ock vid illustrationstryck, ty om
papperet under tryckningen ställvis varit fuktigt,
blir illustrationen, sedan papperet torkat och
i följd däraf sammandragits, mörkare på de
ställen som varit fuktiga. För att förekomma
antydda missförhållande, må man förvara
sådana papper i torra ruin, och i synnerhet före
tryckningen förvissa sig om de äro tillräckligt
torra. Detsamma gäller för kartongpapper.

Muistakaa Vanhus-rahastoa!

Kun koreilemaan rupesin.

(Pieni kertomus »snobbeille»),

Olin nuori, kokematon. Satuin saamaan
jotenkin hyvän työpaikan. En ollut juomari, enkä
juuri muutenkaan huikentelevainen. Eikä
luontokaan ollut (ainakaan omasta mielestäni) minua
kohtaan ollut epäsuosiollinen, ei ulkonäön eikä
hengen voi mainkaan puolesta. Ihmekö siis että
itsetuntoni suurenemistaan suureni. Vähitellen
aloin huomata, ettei ulkoasuni vastannutkaan
sisällisen ihmiseni hyvyyttä. Sitä täytyi siis
kaikin mokomin parantaa. Ensiksikin hankin
itselleni kävelykepin, ensin noin vaan
jokapäiväisen, mutta hyvinkin pian paraan minkä
voin saada. Entinen helppohintainen räätälini
ei enään kelvannut. Parempi sen täytyi olla.
Käännyin siis hienonhienon räätälin puoleen.
Häneltä tietysti sain mieleisen puvun, eikä
tarvinnut edes koko hintaa heti maksaa. (Osa
vekselille 3:ksi kuukaudeksi!. Nyt mielestäni
oli kaikki hyvin. Mutta eipä kovin pitkäksi
aikaa. Vielä puuttui »prennari», »rillit» (olin
hyvin tarkkanäköinen ilman lasisilmiä) ja
hansikkaat. Enhän muuten vapaapäivinä voisi
»espiksellä» esiintyä. Ne siis hankittiin. Nyt
oli kai ihminen valmis? Niinhän luulisi. Mutta
jopas jo. Näinhän siellä (espiksellä) keikareita,
joilla oli muodinmulcaisempi puku kuin minulla!
Kun kerran tahdoin kuulua »herrojen seuraan»,
niin ei auttanut kitsastella. Ei auttanut muuta
kuin — vanhat, vähän pidetyt puvut
juutalais-akalle ja uusia räätäliltä. Se kävikin hyvin
laatuun. Olin siksi vanha »kun ti», että sain
koko puvunkin »kriitalla». Tuskin sainkaan
vielä entisiä velkojani maksetuksi, kun jo täytyi
kirjoittaa uusia vekseleitä.

Täten kului joku aika. Olin mielestäni
muitten »herrojen» vertainen. Työtovereitani
kohtelin tavalla, joka heitä näytti ensin loukkaavan.
Vähitellen alkoi se heitä enemmän huvittaa.
Sillä huomasinpa usein, kaikessa komeudessani
heidän ohi kulkiessani ja ylevästi tervehdittyäni,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:38:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gutenberg/1895/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free