Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:’o 20
GUTENBERG
79
prässens närmaste arbetare (typograferna)
omhuldas och bevisas välvilja, men de tyckas
icke vara tagna med i räkningen — antagligen
emedan de anses höra till de lyckligt (?) lottade.
Om prässen i allmänhet icke tager sig an
typografernas sak och talar för deras ekonomiska
existens, har detta sin förklaring i den
omständigheten, att det icke alltid är förenligt med
dess egna fördelar. Man borde dock först sopa
rent framför egen dörr förrän man begynner
med grannens.
Lättrogen måtte förvisso dessa blads
läsarekrets vara, då den med dylika lösa fraser kan
förmås att sätta tro till toma löften utan
tek-ken till handling i angifven riktning. Det har
t. o. .111. gått så långt, att dessa
»arbetarevänner», på en vink i sina blad, kunnat sätta stora
arbetarmassor i rörelse mot pänningeväldet.
— Men naturligtvis betyder det ingenting om
dessa blads fullvuxna arbetare undan för
undan drifvas från sina platser, hvilka intagas af
elever. Detta är ett »välde» som man helt
simpelt icke låss första.
I »Gut.» har upprepade gånger ingått
skildringar öfver arbetarnes lönevilkor och bemötande
å åtskilliga landsortstryckerier, hvarför det icke
torde vara nödigt att här ånyo upprepa detta,
isynnerhet som dessa förhållanden äro för en
hvar mer än väl bekanta.
*
Afsikten med ofvanstående rader har varit
att lämna en inblick i det betänkliga läge.
hvari vårt yrke befinner sig. Man kommer
ovilkorligen till den slutsatsen att något måste
göras för att betrygga deras ställning, som lärt
sig yrket. Ty i annat fall är det antagligt att
förhållandet mellan arbetsgifvarne och
arbetarne skall bringas till sin yttersta spets, såsom
en naturlig följd af arbetarnes svikna
förhoppningar.
Vi skola måhända en annan gång åter
upptaga detta ämne under diskussion, och då äfven
försöka belysa värkningarna på
liufvudstads-tryckerierna genom arbetsprisens nedtryckande
i landsorten, samt typografernes ringa
arbets-tillgång i hufvudstaden i följd af inflyttningen
af utlärde hit. E. W.
Kuulumisia Tampereelta. *
Kokoukseen t. k. 5 p:nä, johon täkäläinen
kirjanpainajain yhdistys oli kutsunut kaikki
kaupungissa työskentelevät kirjaltajat, oli saapunut
vähän osanottajia. Keskusteltiin siitä, miksi
täkäläiset kirjaltajat ovat niin välinpitämättömiä
yhdistyksen suhteen ja mikä on syynä
eroamisiin yhdistyksestä. Syytä tuon kysymyksen
käsittelemiseen onkin, sillä yhdistyksemme
toiminta on suuresti entisestään laimennut ja
onpa useita jäseniä eronnutkin. Niinpä ovat
kaikki täkäläisissä kirjapainoissa työskentelevät
naiset eronneet niin tarkkaan, että heistä enään
vain kaksi kuuluu yhdistykseen. Mitään
asiallista keskustelua ei kysymys synnyttänyt, sillä
kutsutut, nuo eronneet kirjaltajat, loistivat
poissaolollaan kokouksesta. — Päätettiin toki pitää
saman asian takia toinen kokous, jonne vielä
kerran yritettäisiin eronneita tulemaan. Tokko
toinen yritys on yhtä turhaa kuin
ensimmäinenkin, se säätänee pian nähdä.
Koska »Satunnaisten menojen rahasto» on
tänä vuonna saanut erittäin niukkaa kannatusta,
päätettiin, Helsingin esimerkkiä seuraten, panna
liikkeelle listoja, joihin kirjaltajat voisivat
merkitä suurellako prosentilla palkastaan kukin
heistä ottaisi rahastoa kannattaakseen.
Sitoumus tehtiin kolmen kuukauden ajaksi
kerrallaan. Nimien keräys on tapahtunut ja
ilahut-tavaa on että kirjaltajat miehissä ovat nimensä
antaneet, luovuttaen mikä 1, mikä 1 2 %
palkastaan rahastoon. Tarpeen vaatima tämä
toimenpide olikin, sillä keräys vanhaan tapaan ei
- * Saapui liian myöhään ehtiäkseen viime numeroon.
Toim.
antanut juuri mitään tuloksia. Esimerkkinä
harrastuksen laimenemisesta mainittakoon, että
keräys rahastoon tuotti viime vuoden alusta
lokakuun alkuun samaa vuotta noin 120 m:kaa,
tänä vuonna sitä vastoin samalla ajalla on saatu
kokoon noin 20 ur.kaa.
Tämän ohessa pieni huomautus.
Alustuksessaan, joka on painettu tämän lehden 18
numeroon, koskeva »Satunnaisten menojen
rahastoa», mainitsi hra Hoirnela m. m., että
Tampereelta ei olisi ollut minkäänmoisia tietoja
an-netui mainitusta rahastosta sitten kuin »Gut.»
viime vuoden vihoissa. Tuo väite ei ole
paikallaan, sillä rahaston tilit, samaten kuin muutkin
täkäläisen yhdistyksen rahastojen tilit, ovat
julkaistut »Gutenbergissä» tämänkin vuoden
alkupuolella.
Samasessa kokouksessaan päätti yhdistys
hommata kilpailun pikalatomisessa.
.Johtokunnan huoleksi jätettiin asian tarkempi perustelu
ja tehtänee siitä piamniiten täydellinen ehdotus
yhdistykselle.
Uutisia. - Notiser.
Typografernas förening. Vid månadsmötet
den 27 okt. meddelade bestyreisen:
att till medlemmar i föreningen blifvit
anmälde och godkände hrr P. Höglund, E.
Jahns-son, V. Kumpuniemi, G. Westerholm, M. Luther,
A. Wikberg, J. Petersel, K. Karell, K. Bäckman
och F. Berlin;
att ur föreningen afgått på grund af bristande
inbetalning af medlemsafgifter hrr J. Wahl,
E Saxbäck, K. Berghem, L. Lanér, J. Nykänen,
F. Henriksson, A. Fyrqvist, O. Levander och
K. Wahlroos, hvarutorn hr E. Laukkonen
anmält sitt utträde ur föreningen;
att föreningen fått emottaga
Industristyrelsens meddelanden, en bok at’ hr K. Skogster
samt af faktor J. Berger en större samling
accidensprof, hvilken skulle införlifvas med
föreningens aecidenssamling; samt
att till föreståndarinna för föreningslokalen
antagits fröken A. Ådahl.
Därefter upplästes kassarapport för årets tre
första kvartal samt delgafs insamlade
uppgifter öfver arbetarnes sommarledighet å de
skilda tryckerierna i staden. Dessa förhöllo
sig sålunda:
Vid Finska Litteratursällskapets tryckeri ha
alla vid maskinafdelningen, elever som varit
anstälde å tryckeriet minst 1 år samt alla vid
Dusi Suometar på fast lön anstälde arbetare
fått 2 veckors sommarledighet med full lön.
Vid Nya Pressens och K. Senatens tryckeri
ha alla på fast lön anstälde arbetare fått 2
veckors ledighet med full lön.
Vid Helsingfors Centraltryckeri och
Pettersson & C:os tryckeri ha alla på fast lön
anstälde arbetare fått 2 veckors sommarledighet
med half lön.
Vid Hufvudstadsbladets, Simelii, Frenckell &
Sons och Weilin & Göös tryckeri ha alla på
fast lön anstälde arbetare fått 1 veckas
ledighet med full lön.
Vid Päivälehtis tryckeri hade en arbetare
erhållit några dagars ledighet med full lön.
Beräkningssättarne hade icke erhållit några
lönebidrag, men väl hade desse efter önskan
erhållit sommarledighet på grund af den ringa
arbetstillgången.
Upptogs sä till behandling frågan om
ökandet af föreningens boksamling. Frågan
refererades af hr K. Hoimela, som framhöll, att
föreningen icke äger ett bibliotek, hvilket skulle
motsvara nutidens behof, samt föreslog, att
föreningen, i likhet med hvad förhållandet är
i Stockholm, skulle hos hrr bokförläggare och
alla dem, som utgifva literatur, göra en ödmjuk
anhållan att erhålla ett ex. af deras alster till
föreningens bibliotek. Ref. föreslog vidare att
föreningen äfven skulle göra en liknande
anhållan hos härvarande tidningsredaktioner, som
årligen såväl från hemlandet som Sverige
erhålla ett stort antal böcker, hvilka merändels
icke blifva använda, men skulle utgöra ett
värdefullt tillskott till biblioteket. Mötet
godkände referentens förslag och anmodade
bestyreisen att hos vederbörande göra den föreslagna
anhållan.
Hr E. Wahlstein uppläste nedanståenda
referat rörande öfverbefolkningen af typografyrket:
Typografernes förenings medlemmar ha redan för
lang tid tillbaka med bekymmer betraktat den
ständigt, men säkert fortgående öfverbefolkningen af
yrket. Och nu i denna stund som är, bar denna
öfver-befolkning tagit sådana proportionel-, att typografer i
stort antai sett sig tvungna att söka sig arbete i våra
grannland, synnerligast Sverge, förutom de, som äro
i hemlandet utan arbete, och många hafva dessutom
plats, men detta blott till namnet. Men hvad skola
de svenska typograferna slutligen tänka oin deuna
invandring, då dessa sålunda erhålla så många
främmande konkurrenter pä sitt område? Det torde icke
häller vara svårt att förutse, hvilka motåtgärder de
svenska yrkesbröderna skola taga emot denna
emigration. såvida densamma fortgår såsom den senaste tiden.
Detta så mycket mer som Sverges tryckeriägare äfven
betrakta yrket från annan sida än blott från
affärssynpunktens.
Orsaken till denna öfverbefolkning af yrket står
närmast att sökas hos de flesta laudsortstryckerier,
som använda nästan uteslutande eller också ett
oproportionerligt stort antal elever. Och när dessa elever
sedan utstått sina s. k. läroår, blifva de mången gång
uppsagda till afflyttning, såvida de ej vilja arbeta
enligt elevallöning, hvilket atlöningssätt naturligtvis
då-mera icke kaii tillfredsställa lifvets fordringar.
Och då landsortstypografer under sådana
förhållanden sett sig urståndsatta att lifnära sig med yrket i
sin hemont, begifva de sig pä resa och är deras
närmaste mål alltid hufvudstadens tryckerier. Deuna
onaturliga invandring har nu fortgått under åratal och
tryckeriägarne i landsorten ha sålunda varit i tillfälle
att arbeta med billig arbetskraft (lärlingar), då de
utlärde ständigt lämnat orten och erhållit (ilats härstädes,
obekymrade om att de på detta sätt indragit onödigt
folk i yrket. 1 landsorten göras ej häller mycket
anspråk på arbetets beskaffenhet, blott det är billigt,
därför kan också dylikt arbetssätt fortgå därstädes.
Och får detta förfarande ostördt fortgå, så hafva vi
att emotse yrkets nedåtgående och arbetarnes
demoraliserande.
Likväl hafva dylika tryckeriägare samvete att i sina
tidningar predika om penningevärldets förtryck m. m.
för arbetarne i allmänhet, dä de det oaktadt så orätt
behandla sina egna. Dylikt handlingssätt uppfostrar
nämligen blott missnöjda arbetare och utgör blott ett
bidrag till den redan på afvägar komna arbetarrörelsen
i landet. Ref. föreslog följande resolution:
att Typografernes förening, hvilken saken närmast
rör, ville genom cirkulär upplysa tryckeriägarne i
landsorten om den fara, som för yrket och dess utöfvare
är för handen genom yrkets öfverbefolkning och att
anledning kan förefinnas till fruktan att hittils
härsödes okända nya idéer kunna vinna fotfäste om de
nuvarande förhållandena få ostördt utvecklas i en för
arbetarnes existens ogynsam riktning; idéer, hvilka kunna
värka störande på den nuvarande samhällsordningen;
samt
att föreningen tillika skulle ingå till Helsingfors hrr
principaler med en vördsam anhållan att dessa måtte
vara typografkåren behjälpliga för missförhållandets
afskaffande.
Mötet beslöt, i anledning af frågans stora
vikt, bordlägga densamma till nästa möte, och
skulle hr W:s referat publiceras, på det enhvar
kunde sätta sig in i frågan, då den vid nästa
möte komme att diskuteras.
Mötet var besökt af öfver 100 personer.
Efter mötet försiggick prisutdelningen för
snabb-sättningstäflingen, i anledning hvaraf lokalen
var festligt smyckad.
— På aftonen hade festbestyrelsen
arrangerat klnbbafton i lokalen; därvid uppträdde bl. a.
föreningens manskvartett med några anslående
nummer.
Kirjanpainajain yhdistyksen
kuukaus-kokouksessa ilmoitti toimik.:
että uusia jäseniä oli ilmoittaunut: P.
Höglund, E. Johnsson, V. Kumpuniemi G.
Westerholm, M. Luther, A. Wikberg, J. Petersel, K.
Karell, K. Bäckman ja F. Berlin;
että jäsenluettelosta oli pyyhitty
laimiinlyö-tyjen kuukausmaksujen takia: J. Wahl, E.
Saxbäck, K. Berghem. L. Lanér. J. Nykänen,
K. F. Henriksson, A. Fyrqvist, O. Levander ja
K. Wahlroos, jota paitsi hra E. Saukkonen oli
ilmoittanut itsensä yhdistyksestä eroavaksi;
että lahjoja oli saatu Teollisuushallitukselta
sen »Industristyrelsens Meddelanden», hra Kaarlo
Skogsterilta yksi kirja ja faktori J. Bergeriltä
•suurenlainen kokoelma aksidenssitöitä, joten nyt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:38:36 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gutenberg/1895/0079.html
