Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUTENBERG
Helsingin Kirjanpainajain yhdistyksen ulosantama l f gifven at’ Typografernes förening i Helsingfors
Helsingfors, Helsingfors Central-tryekeri, 1895
III vuosik. N:o 21 * 1895 III Tilaushinta: — Prenumerationspris: Koko vuosikerta......1 4 i i Helt år.........) Postiin, siilien luettuna. — Postportot inbor. Toimitus: — Redaktion: K. 1. Forsman — J. A. Snell Ajisvarig — Vastaava) Ilmoitushinta: Petiiti-riviltä. . . Per petitrad . . . — Annonspris: .....} 35 p Marraskuu 15 November
Gutenbergs prenumeranter
anmodas om prenumcrationsafgiftens
erläggande tor 3:dje kvartalet.
Obs.! Prenumeranter som restera för
tidigare kvartalsafgifter uppmanas att
fordersammast erlägga desamma.
O. Lindstedt.
Gutenbergin tilaajat!
Tilausmaksu 3:lta neljännekseltä nyt
suoritettava!
Huom.l Tilaajat, jotka eivät ole
suorittaneet edellisten neljänneksien
tilausmaksua, kehoitetaan piammiten se
tekemään.
O. Lindstedt.
Pr enumerationsafgifter för Gut.
ha influtit trän: 8 pren. för 2:dra kvartalet o. af 1
pr. f. 3:dje k. gen. hr K. Ståhl i Wiborg; 5 kvartals-,
1 hel- & 3 halfàrsafg. fr. Petterssons tr.; 4 pr. för
helt år gen. hr Taipale i Vasa: 7 pr. f. 2:dra, 2 f.
3:dje och 1 f. 4:de k. fr. Weilin & Göös tr.: 2 pr. f.
2:dra o. 1 f. 3:djo samt 1 f. helt år fr. H:bls tr.; 1
pr. f. senare halfåret fr. Mariehamn: 21 pr. f. belt
år gen. hr Salminen i Åbo; 4 pr. f. 3:dje k. gen. hr
Rosenqvist i Borgå; 12 pr. f. 8:dje k. gen. hr
Molod-kin i Åbo; 4 pr. f. helt är gen. hr M. Turku i
Vill-inanstrand; hr J. Nyman i Ekenäs f. ’/, år; br O.
Wikström i S:holm f. belt år.
O. Lindstedt.
Guten berg in tilausmaks uja
ovat lähettäneet: 8 til. 2:lta nolj. ja 1 til. 3:lta uelj.
hra K. Ståhlin kautta Viipurissa; ö neljis-, 1 koko- ja
puolivuosiin. Petterssonin p.; 4 til. koko vuosim. Irra
Taipaleen kautta Vaasassa; 7 til. 2:lta, 2 til. 3:lta ja 1
til. 4:ltä nelj. H:bladetin p.; 1 til. viim. puol. vuodelta
Maarianhaminasta; 21 til. koko v. hra Salmisen kautta
Turussa; 1 til. :j:lta neli. hra ßqsenqvistin kautta
Porvoossa; 12 til. 3:lta nelj. hra Molodkinin kautta Turussa;
4 til. koko v. hra M. Turkun kautta Lappeenrannassa ;
hra .1. Nyman T:saaressa puolivuosiin: hra O.
Wickström T:holmassa koko v.
O. Lindstedt.
Typ. förenings i Hifora ekonomi
och framtida bestånd.
Af kassörens rapport vid senaste
månads-möte framgick, att föreningens finanser äro
bekymmersamma. Redan i flere år har föreningen
kämpat mot ekonomiska svårigheter, och att
debet och kredit hittils i det närmaste gått
ihop torde få tillskrifvas tvänne inbringande
lotterier, hvilka föreningen, tack vare
handarbets-afdelningens energiska medvärkan, kunnat
arrangera under de närmast förgångna åren. Om
dessa lotterier icke hade skänkt en betydande
nettovinst, skulle föreningen omöjligen kunnat
reda sig med sina utgifter. Den enda
någorlunda säkra inkomst föreningen kan räkna på
är medlemsafgiften hvilka f. n. i medeltal uppgå
till c. 145 mk pr månad, beräknadt efter
innevarande års tre första kvartal, under hvilka
1,306 mk i medlemsafgifter influtit. —
Lokalhyran allena slukar dessa medlemsafgifter
och litet därtill, eller 150 mk pr månad,
hvartill kommer en mängd andra löpande
utgifter, utom att föreningen genom sin centrala
ställning till landets öfriga typografföreningar
åsamkats extra utgifter, för hvilka den icke
uppburit motsvarande valuta. — Som sagdt kan
föreningen knappast påräkna andra inkomster än
medlemsafgifter, ty under innevarande år hafva
från nöjen influtit omkr. 3,050 mk, och till
nöjen ha utgått 2,965 mk, hvarifrån således
ett öfverskott af 85 mk uppstått; men som
det är mycket troligt att alla räkningar från
årets nöjen till dato ännu ic-ke inkommit, är
det lyckligt nog om inkomsterna i detta konto
stiga lika högt som utgifterna. Att
föreningens utgifter icke med sinå slantar
öfverskju-tit inkomsterna framgår däraf att hennes skuld
till Byggnadsfonden stigit från 675 mk vid
årets början till 1,300 mk vid 3:rlje kvartalets
utgång, eller med 625 mk på 9 månader. —
flandarbetsafdelningen har äfven erhållit ett
200 marks lån från Byggnadsfonden, så att
af denna fonds tillgångar, 2,198 m. 89 p.
endast 698 mk 89 p. äro deponerade i bank. —
Om föreningen fortfarande är tvungen att göra
skulder, hvilket är antagligt så länge en
minskning i hennes nämvärdaste utgift (lokalhyran)
icke är möjlig, kan man lätt räkna ut när
Byggnadsfonden blir tomlänsad. Hvarifrån vill
man clå börja ösa guld? — —
Det skulle icke hafva varit utan intresse att
kasta en blick tillbaka på föreningens finanser
uncler tidigare år, men vi hafva icke, oaktadt
flera förfrågningar och ifrigt letande, kunnat
få reda på räkenskaperna ens från de närmaste
åren. Men vi tro oss icke begå ett stort j
misstag om vi påstå att föreningens finanser
åtminstone under de närmaste åren tillbaka
varit nästan lika bekymmersamma, och att
endast de nämda lotterierna kunnat rädda
föreningen från ekonomisk ruin.
Härmed hafva vi sökt påvisa, att föreningen
lefvat och f. n. lefver öfver sina tillgångar, samt
att en minskning i utgifterna är en oundgänglig
nödvändighet för föreningens framtida existens.
Man måste gå ut från föreningens säkra
inkomster (medlemsafgifterna) och efter dessa
beräkna hurudan lyx och bekvämlighet man
har råd att bestå sig. Vår förenings
medlemmar äro emot andra jämförelsevis högt
beskattade, och de skola måhända ogärna se att
någon inskränkning i den hittils varande
bekvämligheten företages. Inskränkningen skulle
dock något kunna utjämnas om en allmännare
anslutning till föreningen kunde vinnas, ty
att vår förenings medlemsantal minst kunde
fördubblas om alla stadens fackutöfvare skulle
inträda i densamma är säkert. Men oaktadt
denna hjälpkälla icke är utsinad, har det visat
sig att man hvarken med lock eller pock
kunnat förmå den mot föreningen lojare delen af
kåren att lämna någon tribut til! densamma,
och torde det icke häller vara rådligt att
framdeles göra sig några illusioner beträffande
föreningens säkra inkomster från nämda håll. —
Detta uttalande är icke ett klander eller
misstroende mot föreningens bestyrelse, tv såsom
kändt, behandlas och afgöras föreningens större
ekonomiska angelägenbeter å allmänna möten.
Men hvad man kan påstå är att
förenings-medlemmarne i allmänhet icke mycket tänkt
framför sig vid beslutens fattande, då man med
påvisade exempel ser hvart det kan bära.
Denna erinran om föreningens kassaställning
hafva vi gjort för att man må inse, att
föreningen icke i längden kan reda sig med sin
nuvarande utgiftsstat. samt att man, då
lämplig tid infaller, må vidtaga nödiga
skyddsåtgärder.
Matkakirjeitä.
i.
Tukholma, Lokakuussa.
Vieraalle paikkakunnalle tullessa on tietysti
ensimmäisenä tehtävänä katsoa, inistä saisi
jo-j tain tointa, jotta leipä ei loppuisi. Täällä onkin
nykyään jotenkin vaikea saada paikkaa, sillä
maaseuduilta tulvii latojia joukottain lisäämään
jo muutenkin suurta työttömäin joukkoa.
Luullaan nimittäin, että kyllähän sitä näin suuressa
kaupungissa työtä piisaa, ja ajatellaan että
tottapa aina yksi mies elää, vaikka kallion kolossa.
Vaan monta yksilöä muodostaa suuren joukon.
Kuten sanottu, on täällä työnsaanti nykyään
hyvin tiukalla.
Suomestakin on viime aikoina alkanut tulvata
(muuksi ei semmoista joukottain saapumista
voi kutsua) latojia Tukholmaan, muka kultaa
puuveitsellä vuolemaan. Monella ehkä kylläkin on
mielessään ammattinsa oppiminen ja
edistyminen, joka kylläkin on paikallaan, vaan
huonolla työajalla täytyy ottaa paikka mistä saa.
Työtä ovat kyllä kaikki täällä nyk. oleskelevat
suomalaiset vaivalla onnistuneet saamaan, vaan
mikä missäkin nurkassa ja satunnaisen
pikku-kiireen takia väliaikaisesti. Ansiot, jotka
vasta-tulleelle muutenkaan eivät ole suuren suuret,
ovat tietysti sen mukaan. Täällä nimittäin,
kuten muuallakin, on tapana etupäässä pitää
riittävää työtä paikassa kauvemmin olleille;
vasta-tulleet saavat latoa suoraa kirja- tahi
sanomalehtityötä — jos sitä löytyy!
Ja mitähän ruotsalaiset ammattitoverimme
tästä ajattelevat, kysynee moni. Tietysti
löytyy niitä, jotka kylläkin karsain silmin
katsovat, kuinka yksi »muukalainen» toisensa perään
nappaa paikan, vaan enemmän ajattelevat
eivät virka mitään, arvellen ruotsalaisilla olevan
saman oikeuden Suomessa. Vaan jos tänne
alkaa edelleenkin, kuten nyt tänä syksynä
on tapahtunut, tulvia suomalaisia joukottain,
voimme olla varmat siitä, ett’emme kauvan
pysy ystävinä ruotsalaisten kanssa. Jokaisenhan
on pakko leipäänsä puolustaa. Kaikki
ruotsalaiset kumminkin ovat sitä mieltä, että
suomalaiset itse asiasta enimmän häviävät, sillä
pois-matkustaneitten sijaan tavallisesti otetaan
oppilaita.
Pyydän siis kaikkia, jotka ovat aikoneet
matkustaa tänne, hiukan ajattelemaan näitä asioita,
ennenkuin jättävät varmat paikkansa.
Ainakaan älköön kukaan tulko tännerikkauksia
kokoomaan.
‡ *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
