Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
GUTENBERG
N: o 16
tila ei kuitenkaan myönnä, eikä tarpeellista
olekaan, kertoa koko Liiton historiaa. Tahdon
kuitenkin muutamalla numerolla parista rahastosta
toteennäyttää, miten pienestä saadaan suurta.
Koska meillä Suomessa nykyään löytyy pari
koko maalle yhteistä rahastoa, otan siis nämä
keskustelunalaisiksi, verraten niitä samallaisiin
Ruotsissa.
Erittäin kauniina muistona viime vuotisesta
Suomen Kirjaltajakokouksesta on Vanhusrahasto.
Se, kuten jokainen muistaa, perustettiin
kokouksen viime päivänä. Rahastoa pitäisi kartu
tetta-man vapaaehtoisilla lahjoilla, ja kokouksessa
kerätty 100 Smk on pohjarahastona. — Siispä
kerron millä kannalla sama asia on Ruotsissa;
numerothan puhuvat selvintä kieltä.
Liittokokouksessa Heinäkuussa 1892 heräsi
ajatus tällaisen rahaston perustamisesta, ja
kokouksen loppujuhlassa keräsivät asiamiehet
12 kr. 25 äyriä, josta siis tuli pohjarahasto.
Saman vuoden kuluessa kerääntyi vielä kr.
330: 73; vuonna 1893 kr. 928: 42 ja v. 1894
kr. 1,111: 44.
Rahasto oli siis viime vuoden loppuessa
2,370 kr. 59 äyriä (pohjarahastoa ja korkoja
lukuunottamatta) ja taitaa nykyään olla joukon
yli 3 tuhatta kruunua. Mitään menoja
rahastolla ei ole ollut.
Eihän tämäkään summa ole suuren suuri,
vaan ajatelkaamme, että se on vaan
vapaaehtoisilla lahjoilla aikaansaatu, ja vielä aikoina,
jolloin tariffiriita on ollut kovimmillaan.
Tästälähin on toivo saada paljon enempi.
Kokoominen on tapahtunut monella tavalla.
Muutamissa paikoin ovat jäsenet sitoutuneet
viikottain antamaan 5—10 äyriä, toisissa taas
kulkee tili-iltoina poika laatikon kanssa
kokoamassa 1-äyrisiä. Tapana on ollut myöskin
joulu- ja uudenvuodemlahjoilla, muistaa sanottua
rahastoa, vieläpä on vetoa lyötäessä päätetty
lahjoittaa kysymyksessä oleva summa
mainittuun tarkoitukseen.
Kun Suomessakin hiukan muistettaisi että
kerranhan sitä vanhaksikin tulee jos elää saa,
niin voisimme ehkä jonkun ajan kuluttua mekin
esittää samallaisia tuloksia. — »Äyrissä
tuhannen alku.»
Liiton Vararahasto, vastaava meidän
Satunnaisten menojen rahastoa, joka perustettiin
va-paa-ehtoisilla lahjoilla, osoittaa seuraavia
numeroita :
Lahjoja vuosina 1888—89 ... kr. 3.675: 18.
» vuonna 1890 ......» 3,488: 14.
189 1......» 3,405: 11.
1892 ......» 3,024: 80.
Vuodesta 1893 maksoivat
Liiton jäsenet jäsenmaksuina
sanottuun rahaston 5 äyriä viikossa
(oppilaat ja apulaiset puolet).
Tuloja 1893: viikkomaksuina. . kr. 3,703: 44.
» » lahjoina......» 3,325: 54.
» » korkoina v. m. . » 249: 39.
» 1894: viikkomaksuina . » 4,105: 10.
» » lahjoina......» 1,007: 63.
» » korkoina y. m. . » 191: 40.
Siis yhteensä kr. 20,175: 73.
Pitempiä selityksiä ei tarvita; ovathan
numerot selvät. Mainittakoon vaan, että ilman
tätä rahastoa Ruotsin kirjaltajilla ei olisi
nykyistä tariffiaan, sillä juuri tästä rahastosta
ovat kaikki tariffiliikkeen menot suoritetut.
Sitäpaitsi on mainituilla rahoilla painatettu
herätys-(agitationi-)kirjoitnksia y. m. sekä
kustannettu asiamiesten matkoja yli koko maan,
viime kolmen vuoden kuluessa. Nämä menot
ovat siinä määrin rahastoa koskeneet, jotta siinä
viime vuoden lopulla oli ainoastaan 4,632 kr.
48 äyriä.
Työlakon aikana jäsenille maksetut avut
vaihtelivat 10—20 kruunun välillä viikossa.
Kuten ylläolevasta näkyy, eivät
vapaaehtoiset lahjat tähän rahastoon ole loppuneet, vaikka
maksu siihen nykyään on pakollinen ja
Vanhusrahasto, joka ainoastaan lahjoilla kasvaa
kasvamistaan, jo kylläkin tuntuvasti kysyy
yksityistä uhraavaisuutta.
Samaten kun nämä rahastot ovat myös muut,
niin ett’ei niistä tarvitse erittäin mainita.
Olen näin tarkasti selittänyt nämä asiat, jotta
jokainen voisi saada oikean käsityksen, miten
ja millä keinoilla työväen tila on parannettava.
Apu on tuleva meistä itsestämme; ainoastaan
sillä tavalla voimme jotain aikaansaada, ja
ainoa keino hyvän tuloksen saavuttamiseksi
on luja yksimielisyys ja kärsivällisyys, jos ei
kaikki paikalla jokaisen tahdon mukaan
luon-nistuisikaan — vaan ei suinkaan turha
suun-pieksäminen ja nalkutteleminen mitään auta.
Toivossa että Suomen kirjaltajat enemmän
kuin ennen näyttävät omaavansa yhteishenkeä
ja oikeata suomalaista sitkeyttä, lopetan tällä
kerralla jo liiankin pitkän epistolani, piirtäen
Ergo.
Sättmaskinen „Menoline".
Om denna af oss tidigare nämda
sättma-skin, som nyligen förevisats i Stockholm å
tryckeriagenturen E. C. Gjestvangs lokal,
skrifves i »Svensk Typograf-Tidning»:
Efter en Europa rundt företagen tourné har under
några dagaix uppehåll i Stockholm förevisats en
sätt-maskin, Monoline. Af alla de sättmaskinen som
hittills exponerats, står Monoline odisputabelt främst och
här kan värkligen vara tal om en konkurrens, beroende
dels på det ganska goda arbete maskinen kan utföra
och dels — kanske förnämligast — pä dess
prisbillighet. Medan öfriga maskiner betinga priser af ett eller
flera tiotusental kronor — Linotypen kostar 12,000 kr.
— kan Monolinen säljas för det ingalunda afskräckande
priset af 4 à 5,000 kronor.
I)et system som ligger till grund lör såväl Linotypen
som Monolinen, radernas gjutning i matriser, är nog det
• uiäst. praktiska, hvarpå sättmask in frågan skall lösas.
Monolinen hvilar på en järnställning och har en längd
af 1 ’/., meter, höjd 1 meter, bredd 1 meter och väger
c:a 300 kilogram, hvaraf framgår att maskinen icke
tager i anspråk någon stor plats.
Såsom nämts arbetar maskinen icke med rörliga
typer, utan gjuter hvarje bokstaf, hvadan sättningen
försiggår medels matriserna som äro ingraverade i
kanten af en med hak försedd messingsskifva. I hvarje
sådan matrisskifva finnas 12 bokstäfver af samma
tjocklek : 8 olika tjocklekar finnas för alfabetet och de
särskilda tecknen. Hvarje matrisskifva har på motsatta
sidan af matriserna hak, som reglera skifvan i dess
gång att bokstafven kommer på sin rätta plats, efter
anslaget på tangenten.
Sättningen försiggår genom anslag på tangenter, af
hvilka ända till 96 kunna anbringas, och då på en rad
är satt så långt, att plats för en e:a tio bokstäfver
återstår, signalerar en på maskinen anbragt klocka, då
sättaren har att se till, huruvida full mening kan
insättas, eller om raden måste slås ut. Dåsättningen sålunda
försiggått löper raden c:a 10 centimeter, där den för ett
ögonblick stannar för utsirningen, hvilken värkställes
sa noga, att afstånden emellan alla ord på samma rad
bli precis lika stora. Därefter löper raden vidare till
gjutugnen, där den vid en enda hastig tryckning blir
gjuten, hvarefter den löper vidare för hyfling och
framkommer slutligen fullt färdig i ett vid maskinen
fastsatt skepp.
Då raden gjutits gå matriserna tillbaka och
uppfångas af med krokar försedda stålarmar som äro så
inrättade, att hvarje ann tager sina matriser, som där
efter lyftas upp och af en passare skjutas bort till
sina platser i det magasin, hvarifrån de utgått och
som står i förbindelse med klaviaturet, samt äro
färdiga att börja sitt arbete på nytt.
Hela processen går så fort. att den amerikanske
sättaren på en minut sålunda satte och lade af fem
rader om 41 bokstäfver i hvar rad eller tillsammans 20">
bokstäfver på en minut. Vid profsättningen i
Köbenhavn satte maskinen 30 rader på 8 minuter, hvilket
gör 225 rader i timmen eller 9,675 bokstäfver.
För maskinens igångsättande och fortsatta arbete
fordras särskild drifkraft om en tiondels hästkraft.
Vid förevisningen här i Stockholm drogs maskinen af
en elektrisk motor om nämda styrka och levererade
samtidigt ljus för lokalens belysning. För
stilmaterie-lens gjutning användes ett under maskinen placeradt
»Primuskök».
Sedan tangenten är anslag-en sker arbetet i sin
helhet automatiskt, hvarvid följande beståndsdelar gro i
rörelse:
1) en excenterskifva, som automatiskt justerar hvarje
rad, så snart den är ordnad;
2) eu excenterskifva, som ombesörjer radens gjutning,
sålunda att den flytande metallen tryckes in i
matriserna;
3) en excenterskifva, som skjuter de gjutna raderna
ut pä skeppet, där kolumner bildas;
4) en excenterskifva, som upptager de bi ukade
matriserna och placerar dem framfor magasinet;
5) en excenterskifva, som skjuter matrisliniema,
automatiskt till deras platser i magasinet.
Klaviaturet är anbragdt vid högra sidan. Ofvanför
detta, något till vänster, finner man magasinet, som
inrymmer nio kanaler, däraf 8 för matriserna och 1
för utslutningen.
Något längre till vänster finna vi gjutapparaten med
sin lilla »skorsten», ett plåtrör för värmens bortledande.
På maskinens framsida och i vänstra kanten är det
skepp anbragdt, på hvilka raderna framkomma och som
automatiskt sänker sig för hvarje ny rad samt kau
upptaga c:a 50 rader petit.
Matrisernas antal i maskinen är 96 och för hvar
och en af dessa finnes en knapp på klaviaturet med
åsätt bokstaf som knappen svarar för. Då sättaren
anslår en af sagda knappar eller tangenter faller
vederbörande matrislinie ned till den platta, å hvilken
bildandet af raden skall försiggå. Hvarje matrislinie
innehåller, såsom nämts 12 olika bokstäfver eller tecken
ofvanför hvarandra, hvadan de måste komma i olika
höjd till hvarandra vid sättningen, och detta regleras
af på iiuiens motsvarande kant befintliga lika många
hak. Utsirningen mellan orden förmedlas med en
särskild vid sidau om klaviaturet befintlig tangent, som
då ordet är satt, anslås, hvarvid uteslutningens matiis
faller ned på sin plats i raden. Denna s. k. matris
består af tvä tunna stälskifvor som äro med hvarandra
förbundna, men kunna utdragas och hopföras. Denna
matris är försedd med en koniskt formad stål bit, som
reglerar gjutningen. När raden är satt uteslutes denna
automatiskt på så sätt att stålskifvorna hopdragas så
långt som utrymmet på raden medgifver och genom
den öppning som dä uppstår i den koniskt formade
stålbiten, gjutes uteslutningen samtidigt med radon i
matriserna för öfrigt. Skulle sättaren icke hafva
tillräckligt fylt raden, göres han uppmärksam därpå af
en klocka, dä ban har att rätta felet eller, om han
föredrager detta, sätta om raden, i hvilket senare fall
den felaktiga raden icke låter sig gjutas, utan stannar
under de armar som upptaga matriserna, där den
uppfångas och aflägges. Emellertid stannar icke maskinen
härför, utan fortsätter sin rörelse.
Med denna maskin kan sättas keglar från och med
Non pareille till och med Cicero samt å bredd upptill
14 cm , men måste omändras för hvarje ny kegei. Ju
bredare raderna skola vara, dess sämre blir arbetet.
Samtidigt med det raderna gjutas kunna äfven
mellanslag placeras i desamma, hvilket sker vid ställning
af den maskindel som intrycker stilmetalleu i
matriserna, och kunna dessa mellanslag nå upp till eu
halfpetits tjocklek, men dessa mellanslag äro ganska
ojämna och förorsaka att raderna bli buktiga.
För klichéers anbringande i texten gjutas genom
särskild insatt matris i hvarje rad, fötter för etsningen
till det utrymme klichéen fordrar, hvarigenom
erhål-les.botten pä hvilka den etsade plåten kan lödas.
Äfvenså kan maskinen, genom insättande af
vederbörlig matris, gjuta slutlinjer.
Lika lätt som maskinen åstadkommer slätsättning
kan den leverera utföring.
1 magasinet inrymmes, som nämts, matriser för 96
tecken, men vid sidan om maskinen finnes placerad
en kast, innehållande öfriga tecken som kunna vara
erforderliga, hvilka af sättaren vid behof måste tagas
och särskildt införas i raden. På samma sätt kan
annan stil af samma kegel, såsom fet och kursiv
insättas, men denna art af sättning tager i anspråk
längre tid än vid vanlig handsättning, hvarför den
naturligtvis vid sättning med maskin bör så sällan
som möjligt förekomma.
Sättningen är ren och tydlig, såsom profvet här
utvisar, hvilket består af rader satta i maskinen:
day to give you an example of the work
produced by the Monoline machine.
Hvad som däremot är af vikt att beakta, är att.
afståndet mellan raderna ej är regelbundet, hvilket
naturligtvis skarpare framträder ju bredare raden är,
samt att bokstäfverna äro oregelmässiga; äfvensom
att korrigering icke kan försiggå på annat sätt än
genom omgjuitning af de rader, hvari fel anmärkts.
Maskinen är starkt bygd och de största olägenheter,
som enligt vårt förmenande kunna uppstå vid
densammas arbete äro de, som värmen genom gjutningen
kunna åstadkomma på matriserna, som vid
uppvärmning och afkylning måste vidga och hopdraga sig
oupphörligt sotn de användas och sålunda efter flitigt
begagnande måste ersättas med nya.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
