Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 2
Den allmänna yrkesskickligheten
och elevernas utbildning.
I samma mån som kunskap och vetande raskt
gå framåt, i samma m ii n går äfven konsten i alla
dess olika grenar och yrken, och dä de alt mer
växande fordringarna på yrkesskicklighet dag frän
dag gör sig gällande ha vi velat taga denna sak
i korthet till orda.
Då en yngling antages å tryckeriet är lians
första tid upptagen, så godt som uteslutande, af
springningar eller „snabba". han får då och då
ställa sig vid kasten, utan att knappast någon
vidare undervisning egnas honom än han hittils
-— enklast utryckt — på egen hand kunnat
inhämta under sin första vistelse inom sätterilokalen.
Visar han då sig lia någon fallenhet eller att blifva
produktiv, blir han strängare sysselsatt med
„bröstils"-sats och atläggning. isynnerhet
aflägg-ning.
Från den dag ..snabbaren", ,.eleven?" tagits
med i arbetet, har lian i många fall sålunda knappt
ej erhållit någon nämnvärd undervisning alls, ej
alltid ens i de nödvändigaste grunderna för
utsirningen af släta rader, på hvilket en stor, ja
den största, vikten ligger för all vidare förkofran.
(JämnfÖr några konstförvandters satts med
hvarandra och hvari ligger orsaken till skillnaden.}
Eleven får sålunda fortsätta ett par tre år,
med att då och då på begäran fått sig erkänd
en tillökning af en fem mark per månad, då han
visat flit. Stundom händer det äfven att eleven
sättes på beräkning och är i så fall nästan
uteslutande på egen hand. Ja det ges tillfallen, att
eleven står sina två första år, å de tryckerier där
dagliga tidningar utkomma, på annonserna,
händer det då att någon textsättareplats blifvit ledig,
kan det ofta gå med ynglingen, att han blir
öfverilyttad till texten på t. ex. half beräkning —
måhända tre kvart beräkning — eleven har
sålunda haft en tidtals ganska god inkomst. Då
sålunda tre à fyra år förgått anser sig eleven det
vara förenligt med sin ålder och längd att ta
„söndagsrocken" på sig och gå in till taktorn och
göra upp. hur det blir med tiden för
utlärings-ceremonien, är då ålder och längd något så när
öfverenstämmande med uppförandet inom hus, kan
han i lyckliga fall ,slippa" med fyra år och till
och med där under, „snabbare"-tiden inberäknad
som eleverna, förstås, på fi agan; Huru läng har
du varit här? ej försummar att inräkna i
lärotiden för ernående af sitt konstförvandtskap. Är
fallet igen att gossen varit en surmulen eller
också för glädtig, sällan det senare, elev, liten hälst
till växten, fast åldern med ett par år öfverskjuter
förra fallet får ban då sålunda lönen faststäld till
50 à 60 mark per månad samt kunskap om
att lärotiden blir „full" efter inalles fem år
(snab-baretiden, fast ett år, själfskrifvet inberäknad).
I dessa och många andra dylika fall har han
sålunda nog blifvit skäligen ersatt för sitt arbete,
men huru är det med lärdomen?
Han har i många fall trängtat efter kunskap
och lärdom, djupare insikter i konsten, att i
förening med smak och material utföra ett snygt och
vackert arbete, detta ändå ungefär i medlet af
lärotiden, men sednare har han varit tvungen att
i detta afseende slå alla dessa luftslott ur hågen
och börja arbeta för pengarna mera än lärdomen.
Sålunda har mången gått ut i väi’lden med sorg i
högen och pä läppen orden Jag har ingenting
fått lära mig!"
Hvad har eleven sålunda förlorat?
Han har ändå förlorat för lång tid på sin
»lärdom". Han har gått miste om den sköna
njutningen af att låta sin fantasi arbeta och
tillsamman med en grundfast lärdom komponera något
som han själf kunde fröjdas öfver och njuta af
att se, samt kanske höra fackmäns erkännande och
loford
Hvem drabbar sålunda de sorgsna orden: Jag
har ingenting fått lära?" Och hvad är orsaken till
detta?
Jo likgilltighet hos „mästaren" eller rättare
ett fatalt obestånd som existerar, därigenom att
faktorn a. tryckeriet påtvingar månadssättaren
(underfaktorn) en så stor massa elever, att ban
måste lämna dem på egen hand.
När sedan en konstförvandt, af en eller annan
orsak, flyttar, hvilket han i många fall ehuru med
tungt hjärta ser sig tvungen för att inte inera
blifva behandlad som elev, eller eljes vara utsatt
för partiskt bemötande och kanske redan som
opponent for detta, är en ständig stötesten eller
nagel i ögat för vederbörande, från den plats där
han blifvit af faktorn förklarad som »utlärd" till
ett annat tryckeri, då får han först börja
praktisera i sitt yrke och ofta höra den nya faktorn
fälla orden „den karlen kan ingenting".
Hvems är felet?
Har icke måhända den vankelmodige eller
kanske redan förhärdade „utläringen", stått fem
år i läran. Och ändå stort ingenting lärt sig!
Det har helt enkelt varit ett „klobbhufvud*. Heter
det inte så?
Vi vilja ej längre relatera saken, ty
reflexionerna torde nog redan framhålla missförhållandet
Enligt vär åsigt borde det vara hvart och ett
tryckeris sträfvan att skicka ut kunniga som
..utlärda" förklarade konstförvanter, hvilket torde
vara heder både för den enskilde sättaren, yrket
och det tryckeri eller den faktor, där arbetaren
förklarats, ofta nog med en viss högtidlighet, som
„utlärd". Vi vilja därför föreslå en vidlyftigare och,
planmässigare lärdom åt våra elever, yrkets egentliga
stödjepelare.
Efter det en yngling, som åtminstone bör
genomgått högre folkskola, blifvit antagen i lära.
ställes ban under en mästare, månadssättare, dessa
finnes nog redan h varstan s antagna, dessa kunna
sedan fä ha högst två elever under sin uppsigt.
Under denna sättares ledning läres eleven, under
sitt första år, att fatta behag för ordning inom
sätteriet ocb nödig skötsel ocli omvårdnad af
materialen. att sätta och aflägga slät sats, därvid
noga iakttagande utslutning. samt varsamhet med
materialens handhafvande o. s. v. Under det andra
året finge ban vara med om något mera
invecklade arbeten. Det tredje och fjärde årets arbeten
skulle utgöras af tabeller, affischer, annonser ocb
accidenser. eller med ett. ord alla förekommande
arbeten. Efter att sålunda fyra år stå under en
månadssättares ledning och få utföra alt i
sätt-ningsväg, torde den, som något har fallenhet för
yrket, hvilket nog redan från början kan iakttagas
af läraren, ha kunnat inhämta den nödvändigaste
lärdomen. Under det femte läroåret finge eleven
igenomgå en så att säga examen, under hvilken
tid eleven helst äfven borde egna sig åt teckning,
för att mera utvidga sin fantasi och sitt smaksinne
och sedan om ban nöjaktig utfört sitt arbete
förklaras till en värkligt duglig „utlärd" eller
konstförvandt
Vi tro, att om en sådan systematisk
lärdom inom alla tryckerier skulle bestämdt införas,
vårt yrke skulle gå framåt ocb en allmännare
yrkesskicklighet blefve rådande bland vårt yrkes
utöfvare.
Miksei meillä niinkuin muualla?
Joko ymmärtämättömyydestä taikka
haluttomuudesta on suorin osa Suomen työväestöstä vielä
vastahakoinen liittymään keskinäiseen
yhteistoimintaan, jonka vuoksi olot tavallisesti
muodostuvat siihen suuntaan, jota ei kernaasti olisi suotava.
Sama vika vallitsee suuressa osassa
kirjanpainajiakin, vaikka heillä luulisi yleensä olevan
enemmän kykyä oivaltamaan yhteistyöstä vuotavaa
etua ja tuetta monissa suhteissa ammattiolojen
kehitykseen ja niinmuodoin pysymään
tarpeellisessa tasapainossa ajan vaatimusten yhä kasvaessa.
Kuinka tärkeänä ulkomailla pidetään yhteistyöhön
kuuluminen ja miten siitä meikäläisellekin on
hyötyä, jos voi todistaa kuuluvansa täkäläisiin
työväen pyrinnöitä harrastaviin yhdistyksiin,
julkaisemme tässä näytteeksi otteita yksityisistä kirjeistä,
joita nykyään Wienissä työskentelevät
ammatti-toverimme ovat tänne lähettäneet.
Kirjeissä mainitaan, että he 18 p. tammik.
olivat itsensä ilmoittamassa yhdistykseen jäseniksi,
joka on hiukan pakollistakin, ja siellä mainittiin
että Helsinki ja Itävalta ovat matka-apuyhteydessä.
Tämän nojalla ei heidän tarvinnut suorittaa
sikäläiseen yhdistykseen mitään sisäänkirjoitusmaksua.
joka on 6 guldenia (— 12 mk 60 p.), vaan olivat
heti jäseniä ja maksavat nyt näin ollen ainoastaan
72 kreutseriä (= 1 mk 51 p.) viikossa. Tätä paitsi
mainitaan vielä: „Ensi päivän työssä ollessamme
täytyi meidän myös ilmoittaa itsemme jäseniksi
täkäl. isäntien kannattamaan Sairas- ja
hautaus-apurahastoon. Sinne on joka viikko maksettava
20 kreutseriä (42 p:iä). Hauska olisi tietää mitä
Suomen tyypit tuumaisivat, jos heitä määrättäisiin
joka viikko suorittamaan organisatsioonille parisen
markkaa sekä sitä paitsi 1 pros. tuloistaan
tariffi-kassaan. Täällä sen näkyy tekovän kaikki. — —"
Edellä olevista tosioloihin perustuvista
tiedoista nähdään, miten suuria uhrauksia
ulkomaalaiset ammattitoveriinme tekevät pystyssä
pysymisensä tueksi ja kuinka vähäpätöisyyksiä meillä
samassa suhteessa uhrataan; useimmissa
tapauksissa ei mitään. Toivottava olisi, että
meikäläisetkin kirjanpainajat yleisemmin kuin tähän asti
tulisivat oivaltamaan, että se, joka ei valvo ja
uhraa jotain asiainsa eduksi, sillä ei saata olla
toivoakaan eteenpäin pyrintöjen onnistumisessa.
Diskussionsfrågor:
Skall en centralkomité bildas?
Borde icke en referent för tidningen
Gutenberg utses från alla landets typografiska föreningar
och reshjälpskassans filialer?
Om svaret blir jakande, uppgifves referentens
namn omedelbart för G:s redaktion.
Vi föreslå och emottaga diskussionsfrågor
afsedda att behandlas af landets samtliga
typo-grafföreningar och reshjälpskassans filialer. Och
vi tro att ärade föreningar upptaga samtliga frågor
under diskussion samt sända protokollen till
Gutenbergs redaktion, hvilka komma att
offentliggöras i nämnda blad.
Keskustelukysymyksiä:
Onko keskuskomitea perustettava?
Eikö olisi suotavaa, että kaikki Suomen
kir-janpainajayhdistykset ja matka-apurahaston
haaraosastot valitseisivat kirjeenvaihtajan Gut:lle?
Jos kysymykseen vastataan myöntyvästi, tulee
kirjeenvaihtajan aimi toimitukselle ilmoittaa.
Tästedes tulemme esittämään
keskustelukysymyksiä kaikkien maamme kirjanpainajayhdistysten
ja matka-apurahaston haaraosastojen
keskusteltaviksi. Olemme vakuutetut siitä, että mainitut
yhdistykset tulevat ottamaan esittämiämme kysymyksiä
keskustelun alaisiksi ja lähettämään niistä
syntyneet pöytäkirjat meille julkaistavaksi lehdessä.
S)/Yuis/a/caa <Sa/umiaisfc)
menojen ia/iasfca f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
