Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 3
3
— Tryckeribolag. Boktryckerifaktorn C. A
Heinze, handl. M. Haglund ni. fl. ha anhållit om
fastställelse af stadgar för Vasa tryckeriaktiebolag
med ändamål att drifva boktryckeri-,
tidningsut-gifnings- och förlagsrörelse samt att i
sammanhang därmed idka bok- och pappershandel.
Grundkapitalet utgör 115,000 mk, fördeladt å aktier à
100 mk, men eger bolaget enligt förslaget till
Stadgar träda i värksamhet, så snart 80,000 mk
tecknats.
— Puoli prosenttia palkastaan päättivät
osakeyhtiö Weilin ja Göösin kirjapainon kaikki
latojat sekä yksi painajakin tästä lähin luovuttaa
Satunnaisten menojen rahastoon
Tämä olkoon kehotukseksi Helsingin toisienkin
painojen miehistöille tekemään samoin tässä heille
itselleen tärkeässä asiassa. Olisihan jo aika
vihdoinkin herätä. Viime vuoden G:n viimeisestä
numerosta näkyy mitenkä Päivälehden kirjapainon
latojat, jotka ovat — ainoastaan kahta lukuun
ottamatta — jo parin vuoden ajalla luovuttaneet
palkastaan 1 3 pros . viime vnoden ajalla ovat
tehneet suuria uhrauksia tämän rahaston
kartuttamiseksi. sen sijaan kuin toiset vuosikausia
katselevat ristissäkäsin. Pitäisi jo itsepintaisimmankin
lauhtua ja ruveta toisin ajattelemaan.
Se mikä meistä on ylläolevasta uutisesta
kummallista, on se, että ainoastaan yksi
painotaitu-reista on yhtynyt tähän päätökseen. Eiköhän
toisten painotaitm-ien velvollisuus olekaan taistella
yhteisen asian eduksi. Ajatelkaapas vähän, niin
luulemme, että tuo vanha itsepintaisuus Teistä
häviää.
— Oulusta kirjotetaan tilauslistojen asemesta
yksityisessä kirjeessä;
„–- Eihän me oululaiset suurta lukua pidetä
Gutengergin kannattamisesta, sillä tuskin sitä
kukaan on enää tilannut. Kaikki sanovat: mitä
semmoisella lehdellä tekee, jossa ei ole muuta
kuin riitakirjoituksia, ei ammatin alalta niin
mitään — ja suurimmaksi osaksi ruotsinkielinen. —
Mat.ka-apukassa on’ täällä myöskin ennen pitkää
nukkunut kuolon uneensa, koska siitä ei ole
mitään hyötyä. — — Siinä kaksi kaunista
esimerkkiä oululaisesta innostuksesta! Kaikki nukkuu
sikeätä toimettomuuden unta rakkaassa
Oulussamme. — —"
Tämä on sitä vanhaa oululaista filosofiiaa.
Oululaisilta tahtoisimme kysyä, josko he ovat
sattuneet joskus näkemään ulkomaalaisia työväen
äänenkannattajia? Mitähän he ovat huomanneet
ne sisältävän? Luulemme, että ne sisältävät
pääasiallisesti samaa kuin G:n. Mutta onhan
tunnettua, että oululaisiin ei pysty muu kuin se, mitä
..Kaiku" heille syöttää. Surkuttelemme heitä
.suuresti.
— Leden tätna! Till konstförvandter ha
den l februari å Tidnings- och
tryckeriaktiebolagets tryckeri förklarats sättare-eleverne Earl
Grcf-vebery och Edvard Nemlander, å Centraltryckeriet
fröknarna Hilda Filpus och Aina Lindstedt samt
från Göös’ aktiebolagets tryckeri fröknar Ida
Santanen och Olga Mellin.
— Finne i svenska
typografförbundsstyrelsen. Ur förbundsstyrelsen har, på grund af
enskild värksamhet, förbundsledamöten br R
Holmstedt utträdt och har i den afgångnes ställe
inkallats förste suppleanten hr B. Lqntto.
— Gutenberg-jubileum. Boktryckerikonstens
uppfinnare antages vara född år 1397 i Mainz.
Kommunalstyrelsen i denna stad tänker därför år
1897 högtidligålla femhundrade året af
Gutenbergs födelse med en stor fest, hvartill inbjudning
skall utgå till hela den civiliserade världen. Ett
af de första programpunkter är, att alla de
främmande förplägas på stadens bekostnad.
— Till ombrytare af Hufvudstadsbladet har
hr M. Hagert antagits. Hr H har tidigare haft
anställning som annonsmästare-oc|i textsättare å
nämda blad.
— Typografernes Förenings Sportklubb
sammanträder till årsmöte söndagen den 23 mars
å föreningslokalen
— Kostymbal anordnar Typ. Förenings
fest-bestyrelse söndagen den 23 dennes. Programmet
kommer att upptaga öfverraskande och trefliga
nummer. Det vore därför bäst att i god tid
tillförsäkra sig om biljetter, ty de komma att hafva
god åtgång.
— Föreningens handarbetsafdelning hade
söndagen den 2 dennes föranstaltat en klubbafton
å föreningslokalen, hvilken hade att bjuda på ett
rikt ocb underhållande program samt dans.
— Lönerörelse i Eskilstuna. Gång efter
annan har i Typ -Tidn. framhållits, hurusom f. d.
typografen Eskil Hellman legat i delo med
afdelningen i Eskilstuna, pä grund af missförhållanden
som rådde å ett af H. där på platsen innehaft
tryckeri.
För någon tid sedan öfvertogs tryckeriet af
ett bolag, och framstälde de dä antagna arbetaretie
att få betaldt för sitt arbete enligt i staden
gällande tariff
Bolagets styrelse ville emellertid icke höra pä
det örat, utan afskedade arbetarene. sedan
densamma försäkrat sig om Hellmans och en del af
hans slägts arbetskrafter.
Nu står Hellman med hustru och svägerska
och knogar som bäst. för att mota arbetarna i
deras fordringar. H. har förklarat sig skola
fortfara härmed, om han också skulle arbeta gratis
— ett nöje som icke bör missunnas honom.
Ombud från förbundsstyrelsen har besökt
platsen, där ett välvilligt mottagande kom detta
till del från bolagets styrelse, hvilken förklarade
sig skola ingå på fordringarna, men med förbehåll
att Hellman med familj stannar kvar. Härpå
kunde hvarken afdelning eller förbundsstyrelse
ingå, utan är tryckeriet fortfarande blokeradt.
Vi hoppas, att ingen typografisk arbetare skall
antaga plats å Eskilstuna-Tidningens tryckeri
förrän blokaden upphäfts.
En hvar göre sin pligt! Ingen förrädare! —
S. T.-T.
— Tyska uttalanden om sättmaskinens
användning i praktiken. På tal om
sättma-skinsfrågan säger „Zeitschrift tur Deutschlands
Buchdrucker" några ord, som kunna vara af värde
i en tid, då man vill draga fram sättmaskinen
som agitationsämne, för att förmå de typografiska
arbetarne att ansluta sig till ett politiskt parti,
under påstående att detta skulle vara det enda
medel till räddning undan maskinens inflytelser!
Den tyska tidningen säger sålunda bl. a.;
De tyska tidningarnas jämförelsevis lilla
textinnehåll och de låga priserna för sättning äro till
hinder för maskinens rentabilitet. Därest en del
tidningsutgifvare, genom att anskaffa sättmaskiner,
försökte att öfvertrumfa andra tidningsutgifvare
med ett tidigare utsändande af de färskaste
nyheter, så är det möjligt genom tekniska
förändringar och anställandet af flera sättare, att hålla
dessa stången. Vid framställande af verksättning
kan man knappast räkna med sättmaskinen. Man
bör icke låta sig förledas af enskilda
experimenterande boktryckeriägare till onyttig kurtis för den
ännu omogna uppfinningen. Ett allmänt införande
af sättmaskiner i Tyskland är under nuvarande
omständigheter osannolikt.
Münchaus-bref.
Oh, oh! den som ägde gård ändå, nu då
hyrorna bli dyra och förtjänsten är ytterst dålig. Ja.
men nu, kom jag på en fix idé, den måste jag
berätta för er. Nu börjar jag:
Vi kunna alla föreningsmedlemmar bli ägare
af en stor gärd om vi skulle skramla ett par år
7- med andra ord bilda ett aktiebolag. Den där
stora, stora gården har jag tänkt mig blifva bygd
ungefär sålunda: Gården skulle naturligtvis
placeras på ett för oss typografer hällsosamt ställe,
vid sjöstrand. så att man finge frisk luft i
lungorna, t. ex på Skatudden. Byggnaden skulle
byggas tidsenligt i sju à åtta våningar af sten
med ett orangeri i midten af byggnaden, hvarje
våning skulle förses med balkonger mot sjön, å
hvilka skulle anläggas små trädgårdstäppor för
hvarje familj I första våningen skulle inrymmas:
i vänstra flygeln Gutenbergs tryckeri,
redaktionsbyrån, redaktörernas privata bostäder; i den högra
flygeln åter skulle inrymmas föreningens och
förbundets lokaler m. m. äfvensom ordförandens,
sekreterarens och kassörens privata rum. Centrum
af första våningen skulle såsom ofvan sades
upptagas af orangeriet. Festsalen skulle placeras i
andra våningen och blif va af non pius ultra slag,
stor, ja så stor att 10,000 personer godt kunde få
plats och akustiken den bästa man kunde tänka
sig, så att inga klander i tidningarna skulle få
synas. På hvardera sidan om festsalen skulle de
olika styrelseindlemmarna inom föreningen,
förbundet och reshjälpskassan, få sig bostäder
anvisade. De öfriga våningarna skulle aktionärerna
få taga i besittning.
Skulle icke detta blifva sorartadt?
Nej! — mina planer duga ej. Det bar ju
försökts få en mycket, mycket mindre gård, men
enigheten förblef på Typografernes förenings
vägg, och icke bland aktionärerna. Den gubben
går icke!
Du har väl sett en laterna-magica-bild? Inte!
Nå väl, då vill jag förevisa dig sådana.
På tyget ser du en sportklubb på skidor, ifrigt
arbetande bland snömassorna, längst i fonden ser
du en hög holme med utsiktstorn: framåt bär det
och då målet, holmen, är uppnådd har den käcka
skaran smultit till trenne medlemmar, dito tredje
har till och med tappat sina skidor. Antagligen
i ha de farit samma väg som klubbens öfriga
medlemmar.
Nu ombytes bilden. Du ser en sjö, på hvars
spegelblanka yta i en båt några unga,
muskelsstarka män tyckas vänta.
De ha nämligen erhållit utmaning om en, dem
tillhörig, kärvorden pokal. Och vänta få de. ty
såsom den förra bilden utvisade hade
»Sportklubben" försvunnit. — Du frågar, hvad hade
densamma med de väntande roddarne att göra, men
den som lefver får se.
Denna gång föreställer bilden ett båtvarf. där
några herremän noga betrakta en modell till en
långsträkt båt. Det, är densamma, hvarmed do
väntande i båten skola täfla. Och att de få vara
i ostörd besittning af sin pokal, därom kan du
vara öfvertygad, ty en formligt åderlåten
sportklubb kan ju ej upptaga kamp med en
ungdomsfrisk dylik.
Åter scenförändring. Nu visar bilden ett
sätteri. med åtskilliga, bleka, af’ mycket arbete
öfveransträngda sätta . . . nej yngl. . . . nej. jag vet
ej hvad jag skulle kalla dem. Du undrar öfver
hvad det engång skall blifva af dem och huru
länge de skola uthärda i kampen för tillvaran.
Därom kan ingen annan gifva dig svar än ban
som står invid dörren längst fram. bistert
blik-kande framför sig med af girighet utspända ögon.
Låtom oss dock utforska det lian bär på.
Girigheten, som lyser hos honom, har
uppstått genom den geniala idén att låta sinä
»gubbar" arbeta på »4-beräkning, sålunda skördande
en icke ringa vinst på dem för pinkära lifvet
knogande »gossarne".
Att desamma icke med lättaste hjärta ingått
pä slika villkor, är naturligt och att det icke häl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
