- Project Runeberg -  Gutenberg / 1896 /
8:1

(1892-1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUTENBERG

Utgifven af Typografernes förening i Helsingfors Helsingin Kirjanpainajain yhdistyksen ulosantama

Helsingissä, Päivälehden kirjapainossa, 1896

IV årg.

:o 8 * 1

IV vüosik.

Prenumerationspris: — Tilaushinta:

Helt år........*

Koko vuosikerta...../

PostjMjrtot tillkommer — Postimaksut
tulevat lisäksi

i m.

Redaktion: — Toimitus:

F. F. W. Ahlroos — K. Hoimela
(Ansvarig — Vastaava)

Annonspris: — Ilmoitushinta:

Per petitrad
Petiiti-riviltä

35 p.

April

30

Huhtikuu

(jutciifiortjui Jämän vttoc/en fi/aajia

muistutetaan vieläkin tilausmaksujen suorittamisesta;
ainakin ensimmäiseltä neljännekseltä on välttämättä
ensi tilassa maksettava.

A. V. Berg.

Osale: Päivälehden kirjnp.

(^nteitéerys prenumeranter

påminnas ytterligare om prenumerationsafgiflernas för
1896 erläggande; åtminstone l:sta kvartalet bör
ovilkorligen nu inbetalas.

A. V. Berg.

Ailress: Päivälehtiä tryrkeri.

Obligatorisk pensions- och
sjukkassa.

II.

Då det redan existerar flere sjukkassor och
arbetaren äfven kan ha tillträde till flere samtidigt,
om han det önskar, så kan han därigenom nog
betrygga sig för inträffat sjukdomsfall ganska väl,
hvilket kanske äfven vore det bästa, ätt i don
vägen hålla sig till andra kassor, för att ej inveckla
den i fråga varande, som sjukkassa, utan endast
som pensionskassa. Ett flyktigt ögnande i en
årsredovisning af opererande kassor, visar oss genast
huru mycket kassorna anlitas genom
sjukunderstödens utbetalande. Detta belopp synes t. o. m.
utgöra den väsentligaste delen, och gör så godt
som all beräkning omöjlig af kassornas stabilitet.

Genom att fritaga en tillärnad kassa från
sjukunderstöd, eller att ha den som endast
pensionskassa, torde ganska mycket vinnas.

I första rummet är det mycket större utsikter
att kunna komma en säker grundberäkning for
kassans bildande något nära. Det torde nämligen
vara en hvar bekant, att alla hittils, eller de flesta,
existerande kassor, ha mer eller mindre stora
brister, beträffande sina stadgars utarbetande, eller
grunden för dess värksamhet. Ja, dessas stora
oegentligheter har till och med gifvit en med
förhållandena ganska närastående person anledning
att uttala sig „att alla hittils existerande kassor
äro utan undantag byggda på lösan sand".
Därföre synes det insändaren till denna uppsats, så
mycket fördelaktigare, att inte blanda tillsamman
pension och sjukhjolp, för att så mycket som
möjligt kunna få en stabil grund för kassan och
något säkra matematiska beräkningar för deras
operationer.

För det andra, vore det betydligt större
utsikter att kunna erhålla en högre pension beroende
naturligtvis på kassans uteslutande användande i
denna riktning, hvilket äfven åsyftas som
hufvudsak.

Insändaren ordade i senaste nummer om
Gutenbergs i n:o 6 löst uttalade beräkning ang. en
pension å 1,000 mark efter inbetalt månatlig afgift
af 5 mk, denna beräkning synes strax i första
ögonkastet vara utan rimligaste eftertanke,
framtagen till exempel .Men närmare betraktade visa

dessa siffror att de äro tagna från Finska
typografernes understödskassa, men fem gånger högre,
såväl beträffande inbetalningen, som i
understödskassan utgör 1 mk och i den föreslagna 5 mk pr
månad, som äfven beträffande pensionen, som i
förra fallet utgöres full af 200 mk och i förslaget
1,000 mk. Då man närmare fäster sig vid
siffrornas språk, så inser man hvad en sådan kassa
utbetalar i förhållande till inbetalningen.

Om då sjukhjälpen uteslutes från kassan och
inbetalningen fastslås till resp. 1, 5, 10, 15. 20 och
25 mark pr månad, kunde den tillärnade kassan
ha betydligt bättre utsigter att i samma
proportioner gå i god för pensioner i motsvarande
belopp 200, 1,000, 2,000, 3,000, 4,000 och 5,000, hvilka
siffror fortare skulle stå grunden närmare,
beträffande stabiliteten, än då utbetalningen till
sjuk-hjelp ligger på förvaltningen, med t. o. m drygare
conto än pensionerna.

Nu skulle väl flera härtill ha att anföra att
det är mer än vanskligt att förete så höga siffror,
men vid närmare eftertanke borde de högsta
synas fördelaktigast. Antag t. ex. att en nyss utlärd
konsförvandt i sina bästa krafter tager såsom
nyligen blifven konstförvandt lifvet från den mera
allvarliga sidan och genast går in i någon af de
högsta klasserna för att i händelse sjukdom på
framtiden förhindrar honom från arbete, kunna slå
sig loss, och med matematiska värdet af
pensionen, efter t. ex. 10, 15 års delägareskap i kassan,
lifnära sig, hellre än, såsom nu stå tils han
stupar som en själfmartyr.

Dessa siffror äro naturligtvis endast så till
vida exakta att de äro utdrag ur
understödsföreningens nuvarande stadgar, men torde ej kunna
precis i samma mån bibehållas för den tillärnade
kassan.

*



Utarbetandet af stadgar för kassan borde
föreläggas en ganska välvald komité i hvilken
om möjligt borde för revidering eller granskning
af förslaget inbjudas med saken välförtrogna
personer

Materiel borde den valde komitén igen
införskaffa från skilda existerande kassor för att så
mycket som möjligt kunna bygga kassan på den
noggrannaste beräkning som möjligt.

Men huru realisera denna sä att säga, stora
framtidsplan ? Enklast torde väl vara att inlämna
en fråga till Typografernas förening att i första
rummet tagas till tals och utse kandidater till
komitén för utarbetande af förslag till stadgar
samt att sedan utlysa ett allmänt kärmöte för att
diskutera frågan: Motsvarar Finska typografernes
understödsförening sitt ändamål, eller vore
bildandet af en obligatorisk pensionskassa af
behofvet i någon mån därutöfver påkallad för att så
mycket som möjligt bereda själfhjälp åt
typografer? Då sålunda detta möte, hvilket borde välja
komitén, till hvilket föreningen utsett kandidater,
är undanstökad, borde komitén träda i
underhandling med alla landsortsstäder för att inhämta
därifrån uppgifter, huruvida en liknande
pensionsinrättning vore till gagn for arbetarne i de skilda
städerna; och slutligen, då förslaget till stadgar
är godkändt af arbetarne, tillställas principalerna
och faktorerna jämte ett cirkulär att desse ej vi-

dare taga i sin tjänst arbetare som ej tillhöra den
obligatoriska pensionskassan; att hvarje utlärd
konstförvandt, ovillkorligen måste träda in i kassan.

Äfven, och helst borde principalerna jämte
samtliga faktorer inbjudas till ett möte för att
granska komitéförslaget i samråd med
typografernes förening och experter från landsorten innan
dessa lämnas till senatens fastställande.

Handhavandet af kassan tillkommer ett
förvaltningsråd, och uppbörden af inedlemsafgifterna
omhänderhas af en på viss tid väld ombudsman
å de resp. tryckerierna i bela landet, som mot
afkvittering i en i stadgarna antagen kontrollbok,
hvilken är utstäld å en hvar arbetare särskildt,
omedelbart efter hvarje likvid levererar
uppbördsmedlem till förvaltningsrådets kassör, hvilken i
sin tur igen kvitterar beloppet i kotrollböckerna
som sedan genom ombudsmannen igen återställes
till resp. innehafvare, som ovilkorligen böra
företes principal eller resp. faktor vid sökandet af
kondition.

Det väsentligaste i sak torde således härmed
redan vara fullt klart tramhållet, återstår
således endast att väcka frågan till tals offentligt.
Den är redan nog af flera ganska moget öfverlagd,
så att diskussionen ej torde blifva särdeles
omfattande i förhållande till den stora betydelse
saken i själfva värket innebär. Men sist och
slutligen torde det ändå vara till största nytta för
en hvar att sundt öfverväga denna, så att säga
lifssak, och så mycket som möjligt enas om ett
enigt samarbete för att hjälpa dig själf, ty här
behöfver naturligtvis hvar och en endast ha sig
själf närmast och — hjälp dig själf, så hjälper
dig Gud.

M.

Matkakirjeitä.

IV.

Budapest, maalisk. 1896.

Edellisissä kirjeissämme olemme koettaneet
kuvata kirjapaino-oloja Wienissä siinä määrässä,
mitä voimme tulla niitä tuntemaan kuukauden
sielläoloajallamme. Ettei olot aina ole
ulkomaillakaan niin loistavat, kuin moni siellä Suomessa
mielessään kuvittelee, käynee kai jokaiselle selville
siitäkin, mitä olemme kertoneet G:n arvoisille
lukijoille Wienin kirjapaino-oloista.

Työn loputtua Wienissä siinä painossa, jossa
työskentelimme, päätimme lähteä tervehtimään
pikkuserkkujamme tänne Dnkariin, täällä kun
kerrottiin tilan yleensä olevan paremman sekä etenkin
ammattimme olevan korkeammalla kuin Itävallassa.
Torstaina 27 p. helmik. klo 11 illalla aloimmekin
kolistella kohti Unkaria. Juna kulki pitkin
mahtavaa Tonavaa, paikoittain aivan sen rannalla.
Aamun koittaessa aloimme tarkastella ympäristöjä,
jotka olivatkin erittäin kauniita jylhinä vuorineen.
Budapestiin saavuimme klo 8 perjantaiaamuna, ja
asemalla oli meitä vastassa eräs kirjanpainaja,
jonka luona hänen Wienissä oleskeleva veljensä

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:38:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gutenberg/1896/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free