Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
GUTENBERG
N:o 40
utan vidare förkasta arbetarnes ödmjuka och
billiga anliållan? Ty rättvisan och det sunda
förnuftet säger ju redan att en af arbetarne
framstäld ödmjuk anhållan, hade ändock förtjänat ett
i hygglig ton hållet svar. om än afböjande.
Med detsamma vilja vi till lir mag. F. Warén
öppet uttala vår tacksamhet, för den
uppmärksamhet han skänkte vår anhållan.
Björneborg den 19 maj 1896.
På mötets vägnar:
Dess 2-manna komité.
Om vi ej missminna oss upptager
„Satakun-tas" program bl. a : att i intellektuelt och materielt
hänseende söka förbättra den finska arbetarens
ställning. I sanning ett behjärtansvärd och vackert
löfte! Men håller dessa ärade herrar hvad de
lofva, — till en början med sina egna arbetare?
Som synes — icke!? "Detta är också ett sätt att
arbeta i offentlighetens tjänst.
Vid den senaste sträjken uttalades, att ett
fredligt samarbete kan uppnå samma resultat som
tvång, att detta icke alltid håller sträck bevisar
ofvanstående — fredliga samarbete.
Red.
Glöm ej invalidfonden!
Tidningsuttalanden.
I ett Helsingfors-bref, som ingår i Åbo
Underrättelse för den 29 april undertecknadt „Ahoi", far
brefskrifvaren fram emot de sträjkaude arbetarne
i Helsingfors därvid klandrande deras obilliga
fo-dringar. I sammanhang därmed klandrar han äfven
den linska arbetarens okompetens att utföra finare
arbeten samt prisar utlänningens „ofantliga
arbetsskicklighet och arbetsförmåga". Då han bland
andra arbetare äfven yttrar följande om
typograferna: „De skickligaste arbetarce i våra
tryckerier äro svenskar eller tyskar", anse vi det som
vår plikt att rätta honom i detta stycke samt
upplysa honom om, att såväl de finaste
accidensupp-sättningar äfvensom trycken, å våra tryckerier,
utföras af finska typografer.
Det är beklagligt nog, att principalerna i lång
tid ha misstydt den inhemska förmågan, men
erfarenheten har på senare tiden lärt dem, att de i
flera fall i utlänningarna funnit stympare, hvilka på
långt när ej hållit hvad de lofvat, samtidigt som
de kommit till insikt om, att den finska arbetaren,
då honom blifvit anförtrodt finare arbeten, inom
kort utveckladt sig till en accidenssättare som
kunnat bryta stafven med de utländska. Bästa
beviset härpå utvisade den för omkring ett år sedan
hållna pristäflan i original accidenssättning, uti
hvilken äfven deltogo härvarande skickligaste
utländska accidenssättare, men hvarje pris, som
utdelades, tillföll endast finska typografer.
Äfven i Sverige ha finnarne tagit pris i
accidenssättning.
I Tyskland ha de äfven gjort sig kända som
skickliga arbetare, detta bevisas senast genom de
rekommendationer som en finsk typograf nyligen
erhöll därstädes i accidenssättning.
Hvad åter snabbhet beträffar, så har, genom
en täflan i snabbsättning som för någon tid sedan
hölls i Tammerfors, vunnits ett rekord, som vida
öfverträffar de i Sverige tils dato uppnådda.
Sålunda önska vi, att brefskrifvaren, då han
härnäst söker klandra den finska arbetarens
oduglighet, åtminstone hölle sig något närmare till
sanningen.
*
Åbo Tidning för den 5 maj omnämner, med
anledning af den insamling som blef gjord bland
typograferna i Helsingfors till förmån för
bygg-nadsarbetaresträjken. och i sammanhang härmed
art bladet äfven till tals den ekonomiska kris som
förestår typografernes organ; tidningen yttrar bl. a
följande:
„Hade det ej varit lämpligare, att samla
medel till stöd för sin egen tidning, än att offra dem
på sträjkande arbetare, hvilkas fordringar stämplas
såsom oberättigade och klaga större delen af
tid-ningsprässen i landet samt af den tänkande
allmänheten?*) Vi fråga blott".
Det är visst sant att många af vara
sträfvanden lida under ett ekonomiskt betryck, men trots
det, så ansågo vi det för vår plikt, att i någon
män söka räcka en hjelpsam hand åt våra
medbröder, hvilkas ställning blef än mer kritisk
därigenom, att större delen af tidningsprässen ställde
sig emot dem hvilket i väsentlig grad understödde
det „ grymma tortyrmedel", att genom svält tvinga
dem till det långa och tunga dagsarbete, hvilket
för dem nogsamt måste kännas betungande under
sommarens tryckande hetta, medan andra, bättre
lottade, så mycket som möjligt under
sommarmånaderna söka undandraga sig alt arbete. Vi äro
arbetare och alla af oss ha i mer eller mindre grad
latt vidkännas af en lång arbetsdag, ocli vi funno
det derför vara mer än egoistiskt att ej söka
understöda våra medbröder i deras, som vi ansågo
mer än billiga fordringar. Vår plikt manade oss,
att lägga våra egna för handen varande intressen
åsido, för att hjälpa dem".
Tidningen tyckes vidare genom ett uttryck ej
räkna arbetarne till den „tänkande allmänheten".
Han borde kanske likt. ett fromt djur vara ett
viljelöst redskap, eller kanske rättare ett dödt ting
känslolöst för alt? „Vi fråga blott!"
*
Aftonposten citerar ofvan nämda uppsatts ur
Åbo Tidning, hvarjämte den äfven för sin egen
del inflikar några tillägg angående, som den
påstår, det lumpna utfall hvarmed Gutenberg
besvarade den antipati som bladet visade gentemot
insamlingen till förmån for de sträjkande.
Vårt utrymme medger oss icke att längre orda
om detta, „men vi önska endast påpeka, att för
vår del anse vi det vara ett än mera lumpet
utfall af Aftonposten, i dess påstående, att vi
planera sträjk i höst.
Till sist önska vi äfven upplysa Aftonposten
om, att de medel, som öfverlämnades åt de
sträjkande, ej blefvo tagna ur föreningens kassa utan
inflöto genom en frivillig insamling.
Sport. — Urheilua.
— Sportklubben hade sondagen den 24 maj
sin 2:dra gång- och språngmarschtäflan hvari 8
raska idrottsmän deltogo, där af två utom yrket.
Starten skedde från 3:dje kilometerstolpen invid
Humlebärg ocli täflingsbanan sträckte sig till ll:te
kilometerstolpen strax nedanom sockenbacken.
Starten skedde kl. 9,45 f. m. i följande ordning:
hr A. Lager från Weilin & Göös tryckeri kl. 9,45
med hr E. Gustafsson som par. hrr E Lindgren
och ,1. Levander från Sinielii tr. kl. 9,46, E.
Westerlund frän Centralen och A. Nyman från
Petterssons tryckeri kl. 9,49 samt till sist hr J. Roth med
hr V. Byman kl. 9,50.
Ankomsttiden blef följande:
A. Nyman kl. 10,54,7, A. Lager och E.
Gustafsson 11,2,7, J. Roth 11,10.28, E. Lindgren 11.14.4.
J. Levander 11.14,7 och V. Byman 11,2:1,20. Hr
Westerlund afstod frän täflingen.
Första priset, stor förgjdd silfvermedalj med
röd-gul rosett tillföll hr A. Nyman för en tid af
1 timme 5 min 7 sek , andra priset, stor
silfvermedalj med rosett, hr A. Lager som tillryggalade
vägen på 1 t. 17 m. 7 s. samt tredje priset liten
silfvermedalj med rosett hr J. Roth, som behöfde
1 t. 20 m. 28 s.
Hr E Gustafsson som med rätta bordt erhålla
pris. men då han icke tillhörde yrket och ej slo
första pristagaren ansågs att inget hederspris kunde
utdelas, hvarför ett muntligt loford tillerkändes
honom.
Hr Nyman har med denna täflan slagit såväl
den kände gångsportaren br E. Karlsson som sitt
eget vid första täflingen gjorda rekord. Hr
Karlssons rekord var på 14 kilometer 1 t. 6 m och hr
A. Nyman 1 t. 10 m. 3 s , däremot blefvo de öfrige
pristagarenes rekord sämre än vid föregående,
täf-ling, hr Silfverberg som då erhöll andra priset
tillryggalade täflingsbanan på 1 t. 10 m. 50 s. och
tredje pristagaren 1 t. 14 m. 51 s. Det vore
kanske bäst för styrelsen att sätta ett minimirekord
för deltagarene i denna likasom i de öfriga sport
täfl in garna.
Sportklubben liar genom sin
båtbyggnads-komité bestält en maltagigg af båtbyggaren A.
Andersson för ett pris af 600 mark. Hr A som
under våren bl. a. byggt H:fors segelsällskaps
ut-lottningskutter och visat sig åstadkomma ett
dyra-belt arbete, har åtagit sig att till den 1 juli detta
år bygga giggen och sätta den i fullt sjömässigt
skick. Båten kommer att byggas på ek köl och
spanter, bordläggningen blifver af furu hvaremot
inredningen blir af gran. Inkasseringen af de
tecknade aktierna pågår genom klubbens uppbördsmän.
— Polkupyöräurheilu täkäläisissä
kirjanpainajissakin saavuttaa yhä enemmän alaa. Nyt
on jo 25 täkäläisellä kirjanpainajalla noita
ajanmukaisimpia koneita ja usea on aikomuksessa vielä
tänä kesänä sellaisen itselleen hankkia.
Toivottavasti tulee yhdistyksen urheiluklubi
toimeenpanemaan useampia yhteisajoja kesän
kuluessa. Mielestämme olisi esim Porvooseen
toimeenpantava yhteisajo jonakuna sunnuntaina.
Matka olisi mielestämme kohtuullisen pitkä ja tie
tasasta ajaa.
— Samridt för alla veloeipedister inom
tryckerierna hade typografernes förenings sportklubb
anordnat söndagen den 31 maj. Endast 8 ryttare
deltogo i 8amridten.
Färden, som skulle, ske till Petas hemman,
måste afbr3’tas vid 12:te kilometern, emedan
vägen ej var så gynsam att våra ryttare kunde
obehindradt rida, ty resan gick ej utan kullerbyttor,
hvarför kosan styrdes till Fölisön, där middag
intogs och åts med strykande aptit. Färden
fort-sattes genom Djurgården till Brunnsparken, där
upplösningen skedde ocli hvar ocli en skildes åt,
nöjde med den trefliga samnianvaron.
Som ridchef fungerade hr Hj. Sundbäck. som
klagade öfver att man icke vant sig vid god
ordning.
Nästa samridt äger rum söndagen den 7 juni
kl. Va 10, då färden ställes till Malm Samlingen
sker vid Arkadia teatern.
Satunnaisten menojen rahasto.
Toukokuulla on täkäläisistä kirjapainoista
säästö-laatikkojen kautta kerääntynyt seuraavat summat:
Päivälehden kirjapainossa®) 10:75
Weilin ja Göösin kirjap. **) .......10: 70
Hufvudstadsbladetin latojat 7: —
Unden Suomettaren latojat 5: 20
Simeliuksen perillisten kiijap. ..................4:48
Suom. Kirj. Seuran kirjap. 4:04
Petterssonin ja Kumpp. kirjap. I:
Nya Pressonin kirjap. 1: 15
Sentraalikirjapainossa 1: —
Frenckellin ja pojan kirjap. ............................................ —: 25
Senaatin kirjap.
Hbi. siviililatojaft _. -:-
Summa Smk 46: 57
G. E.
*) Kursiv, af red.
Breflåda. — Kirjelaatikko.
Jnx kirjanp. yhdistys. Kyllä jiilkaisemjne, jolleivät ole
aivan pitkät.
*) Kaikki taiturit — kahta lukuun ottamatta —
luovuttaneet puoli prosenttia palkastaan.
-*) Kaikki latojataiturit ja yksi painaja luovuttaneet
puoli pros. palkastaan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:38:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gutenberg/1896/0040.html
