Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUTENBERG
N:o 14
erlägger vid inträdet en inträdesafgift h I mk for
hvarje medlem.
*
Väntan pa förbundets stadgar har visserligen
invaggat våra grafiska arbetare i en hypnotisk
sömn. i stället för att alla förberedande arbeten
skulle ha kunnat undanstökats, men vi tro att
att denna sömn är af öfvergående natur och skall
följas af ett ifrigt och nitiskt arbete som skall
lända fosterlandet och de kommande släktena till
mycken nytta och glädje.
Vi kunna ej tiga då likgiltigheten äfven fått
öfverhand bland våra kolleger här i hufvudstaden
dit bela landets typografkårs blickar äro riktade.
Så t. ex. representerades valmötet till
interimssty-relsc af endast tolf valmän — 12 valmän.’ Det är
altså icke att undra om likgiltigheten äfven tagit
öfverhand i landsorten. Vi klandra därför våra
kolleger för deras oförsvarliga tröghet.
Det har äfven uttalats sådana ord som, att
det finska typografförbundet ej skulle arbeta med
samma enighet och framgång som det svenska
och att det skulle räcka flere år innan den finske
typografen inser nyttan af gemensam organisering
och arbete. Med andra ord att det finska
typografförbundet komme att föra ett mera tynande
än blomstrande lif. Vi äro däremot af en belt.
annan tanke, don finska typografen har länge
insett att något borde göras för att förbättra hans
nuvarande ställning, såväl i intellektuelt som
ekonomiskt hänseende, och att. just detta borde sporra
en hvar till enigt, och gemensamt arbete. Då alla
hjälpas åt att draga lasset går det framåt icke
när en par tre göra det.
*
Under rubriken „Hvem skall draga lasset?" läses
i »Svensk Typograftidning" efterföljande
beaktàns-värda ord, tagna ur »Social-Demokraten":
Alla anhängare af en rörelse af ena eller andra
slaget önskar att den skall gå framåt, ju fortare
dess bättre, men hvem som skall draga lasset,
därom äro meningarna delade.
Många föreningsmedlemmar anse, at.t. om de
valt en styrelse, så är det den, som skall göra
allt, medlemmarna ha endast att gräla på den, ofta
för både Jiväd den gör och hvad den icke gör:
denna i sin ordning tänker ibland — om
föreningen tillhör något parti eller hufvudstyrclse — att
den skall göra allt, taga alla initiativ o. s. v., och
kan den icke göra det till allas belåtenhet, så
vankas det afbasning i långa banor af — därtill
vanligen särskildt lämpliga personer.
Men är det nu på dylikt sätt en rörelse skall
drifyas framåt? Nej och äter nej ! Tv medan
dylikt gnäll öfver att intet eller för litet göres eller
gräl om det eller det var rätt tager upp tiden
kunde mycket annat uträttas, som nu blifver ogjordt
och det går då med rörelsen som med dem, som
voro på väg till tåget, men under vägen kommo
ihop och grälade om hvilken väg som var den ge
naste; under tiden de stodo där och kifvades om
vägen, gick tiden, och tåget gick ifrån dem.
Det gäller i stället, synnerligast, för
arbetare-rörelsen, att jämt och ständigt gå vägen lugnt
framåt utan att låta hejda sig af några som hälst
hugskott och »husliga tvister", men då gäller det
också att icke låta några få draga det stora lasset,
medan andra endast titta på, färdiga att taga i när
det värsta är gjordt.
Det är lika nödvändigt för den enskilde
medlemmen i föreningen att, likaväl som den enskilde
arbetaren i arbetet, hvar och en utför det arbete,
som kommit på hans lott, så att icke bördan lägges
ensamt på kamraterna: ingen bör anse sig för
liten ej häller för stor att hjälpa till, utan i stället
må hvar och en känna sig som en oumbärlig del
af det hela, hvilken när den ställes på sin rätta
plats utför sin del af det stora arbetet.
Den enskilde medlemmen måste känna sig
fullt solidarisk med sina öfriga medmänniskor så
att lika högt som ban skattar sitt eget värde, lika
starkt måste han känna sig berörd, när en kamrat
lider eller förfördelas. Först när detta står klart för
hvarje medlem, först då känner han sig i stånd
att befria sig ur de nuvarande tvångsbojorna
genom att belt gifva sig in i organisationen, och då,
men också först då. fins den samlade kraft, som
skall gemensamt draga det stora lasset och som
sätter lif i hela rörelsen.
Medvetandet, härom är det, som bibringar
arbetaren stolthet och energi, gifver hela hans
uppträdande en mera bestämd och kraftig karaktär :
den foga hundnaturen försvinner och arbetaren
blir en människa, en man i ordets hela bemärkelse.
Detta kraftiga uppträdande inverkar sedan på och
sätter sin prägel på hela rörelsen
Att bibringa hvarje individ denna uppfattning
af arbetarrörelsen är just den stora uppgift, som
ligger närmast till hans för hvar och en som
redan nu känner sig som en länk i kedjan.
Se där ett arbete, som bör ligga oss närmast
om hjärtat och för hvilket mycket kan göras såväl
i diskussionerna, i små föredrag och föreläsningar
inom föreningarna samt icke att förglömma i
samtal inom och utom familjen, i privatlifvet ; på detta
sätt blir hvar och en sa småningom en agitator
för vår sak. och talet om att den eller den skall
göra allt, kommer att försvinna: i stället hjälpas
vi alla åt ocli det stora lasset drages med
lätthet fram mot det stora målet — arbetsklassens
frigörelse.
Vi anse oss icke behöfva vidare orda om hvar
och ens plikt och skyldighet utan uppmana ännu
en gång en hvar att ansluta sig till
lokalföreningarna eller klubbarna samt sedan till den
gemensamma organisationen — det finska
typografförbundet!
Notiser. - Uutisia.
— Glädjande. Typografernes förenings i
Helsingfors bcstyrelses anhållan att få offentligt
begagna föreningens fana har, enl. Hbl., af
senaten bifallits.
— Aakkostariffipiiuhat Vaasassa. Vaa
san kirjanpainajat ovat viime aikoina innokkaasti
työskennelleet aakkostariftin aikaansaamiseksi
paikkakunnallaan. Jo kevättalvella asetti
sikäläinen kirjanp. yhdistys erityisen komitean asiata
isännille esittämään. T. k. 25 p:nä oli tällä
komitealla kokous, jossa puheenjohtajakseen
valitsivat hra Salmen ja kirjurikseen hra Taipaleen.
Komitean laatima tariffielidotus on: 40 p:iä
l,000:lta kirjaimelta antiquvasta ja 37 p:iä
fraktuu-rista pohjahintana. Yötyöstä sanomalehdissä
ehdottaa komitea 40 °/o korotuksen, päivätyössä
oleville lasketaan tämä prosenttimäärä vasta k:lo 8:n
jälestä illalla. Sama prosentfmäärä on myös oleva
pyhätyöstä.
Yötyön rajoittamista ei katsottu voitavan
enempää auttaa, kuin että aamulehden toimituksien on
käsikirjoitukset valmistettavat seuraavan päivän
numeroon niin aikaiseen, että kirjapainoon jälestä
klo l2:sta yöllä ei enää saavu muuta kuin
mahdollisesti sähkösanomia.
Kokouksessa keskusteltiin myös normaali
työpäivästä paikkakunnan kirjapainoissa ja tultiin
siihen tulokseen, että 10-tuntinen työpäivä olisi
saatava joka painon siviiliosastoilla käytäntöön.
— Finska typografernes reshjälpskassas
filial i Villmanstrand ha till sin kassör utsett hr
A. Ringvall samt till revisorer hrr A Nieminen och
E HHkkinen.
— Matka-apurahaston Lappeenrannan
haaraosasto on valinnut rahastonhoitajaksi herra A.
Ringvallin sekä tilintarkastajiksi hrat A. Niemisen
ja A E. Heikkisen.
— Dödsfall. Sättaren Timofej Tsdicnin afled
härstädes den 21 maj i en ålder af 44 år. Ar 1867
kom ban till ryska stabens tryckeri och har sedan
dess tillhört denna officin — Tbl.
— Till Helsingfors Centraltryckeri ha
nyligen bestälts en större och en mindre snällpräss.
Den förra är från firman Koenig & Bauer, den
senare fi ån Augsburg. Officinens gamla Marinoni
snällpräss har försålts till en agent. — Tbl.
— Kesälomaa sekin. Tilgmannin
osakeyhtiön kivi- ja kirjapainossa lopetetaan kesän
aikana lauantaisin työ k:lo 3 i p. Mutta tämän ajan
isännälleen korvatakseen täytyy työväestön
sanottuna päivänä työskennellä yhtämittaa k lo 3:een
saakka i. p ja viikolla yhtenä iltana tunnin tai
puolitoista yli määräajan. Kuinka monta tuntia
sitte jää kesälomaksi ?
— Kirjallisen varotuksen on yhdistyksen
johtokunta antanut meille siitä, ettemme viime
numeroon l.iuka ottaneet johtokunnan laatimaa
muistutusta maaseutuyhdistyksille lähettää
Guten-bergin kannatuslistht takaisin Helsinkiin. Asian
laita on kumminkin sellainen, ettemme tällaista
johtokunnan tiedonantoa ole koskaan saaneetkaan.
Tosin oli kirjapainoon toimituksen tietämättä
jätetty seuraava uutisen muotoon laadittu pätkä:
»Gutenbergin tnppio tältä vuodelta on
taloudenhoitajan ilmoituksen mukaan noin 500 markkaa",
jonka saimme nähdä korrehtuurina vasta
järjestystä kirjoittaessamme. Kun ei uutisessa
sanallakaan mainittu Gut. kannatuslistoista, niin emme
voineet aavistaaksaan, että sillä sitä asiaa
tarkoitettaisiin. Ja sen tiedonannon, mikä mainitussa
kjliävksessä oli, katsoimme taas sopimattomaksi
uutisena julaista. sillä eihän siinä mainittu asia
kuulu lukijakunnalle.
Mitä tähän saamaamme »muistutukseen"
muuten tulee, niin olisi johtokunta saanut sen
säästää paremmin omaa itseään varten, eikä antaa sitä
meille, sillä emmehän ole ottaneet — ja sitä emme
tule koskaan tekemäänkään — Gutenbergin
toimitustyötä vastaan siinä mielessä, että johtokunta
isäntä vallalla meitä komentaisi ottamaan sitä ja
sitä kirjotusta tai uutista lehteen. Olemme
johtokunnalle myöntäneet sijan lehdessä tiedonantojen
muodossa julaista. mitä sillä on ollut julkituotavaa.
Muun toimitustyön kanssa ei sillä ole mitään
tekemistä, siitä pitää toimitus itse huolen
johtokunnalta neuvoa kysymäfä.
— Erään .runnari"-historian kertoo
H:bla-det pari päivää sitte ja nimittää siinä syytettyä
henkilöä saksalaiseksi hra X ksi. Nyt on
kumminkin yleiseen kaupungissa liikkunut jokaisen
keskuudessa puhe, vielä oikein varmassa muo
dosaa, että tämä hra X olisikin erään täkäläisen
kirjapainon — alifuktori! Tämän jutun, jonka kait
lukijamme jo tietänevät, niin ettemme enää
tarvinne tässä siitä kertoa, laatu on sellainen, että
siitä syytetty henkilö ei enää olisi sopiva
kirjapainon työnjohtajaksi, vaan olisi se siitä toimesta
heti poistettava ja saatettava niille markkinoille,
mistä hän on tullutkin, jonka toivommekin
asianomaisten tekevän Se häpäsee koko Suomen
kirjan painajakuntaa.
Sivumennen mainittakoon, että sama henkilö
oli myös viimeisessä Helsingin kirjanpainajain
työlakossa lakonrikkoja, josta ansiostaan hän siitä
ajasta asti on ollut ammattitoveriensa naurun
esineenä.
— Oförsvarligt slarf. Från Otto Andersins
tryckeri i Björneborg har såsom vi antaga, en
okorekturVist affisch släppts ut från trycke". För
att läsaren själf skall kunna bedömma slarfvets
vidd låta vi ingå några rader från affischen där
de svåraste felen ingå:
Stor djurförevisning
På genomresa förevisas
Fyrkantikt telt
utlänska o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:38:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gutenberg/1896/0046.html
