Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 12
8
Såsom synes är en liel rad alldeles bcrr. »let
bör nämligen, enligt vår öfvertygelse, vara af
följande lydelse:
Stor djurförevisning. På genomresa förevisas
uti ett fyrkantigt tält — — — — — — —–
utländska o. s. v.
Från Vas a meddelas: Den af
typografernes förening i Vasa nedsatta komitén för
lösning af nattarbets-, beräknings- oeb
normalarbots-dagsfrågorna utsåg vid mötet den 25 juni hr Salmi
till ordf. och Taipale till sekreterare.
Komitén enades om att det gamla
fyrkants-beräkningssättet skulle bytas mot
alfabetberäkningen, hvilken ansågs vara rättvisare. Som
grundpris beslöt komitén föreslå:
40 p:ni för 1,000 bokstäfver antiqua.
37 p rii för 1,000 bokstäfver fraktur
samt. för nattarbete 40% förhöjning. Nattarbete
skulle beräknas från kl. 8 e. m.
Komitén beslöt vidare föreslå att sista
manuskriptet till de dagliga tidningarna ej borde
sändas efter kl. 12 på natten.
Som normalarbetsdag i Vasa beslöt komitén
förorda 10 timmar.
Tyckeriernas antal i Budapest iir 104.
Flera at dessa äro stora samt försedda med eget
stilgjuteri, stentryckeri m. il. inrättningar. Därför
finnes icke mera än l specielt stilgjuteri i bela
staden
— Nittiotvå år fyllde den 28 april 1896
boktryckaren A. Cedergren i Stockholm — T. f. B
— Hvad en typograf bör kunna. I ett
humoristiskt tal till typografer sade Henrik
Wergeland en gång: »En typograf bör kunna franska,
tyska, engelska, latin, grekiska, hebreiska ...» —
Tag och kasta ned honom! — ropade en
skämtsam typograf. — »Tack sade Wergeland — jag
kan godt gå ned sjelf ty jag kan inte heller alla
dessa språk."
— En skärmaskin af jättedimensioner ät
. n. under tillverkning hos firman Karl Krause i
Leipzig. Med denna maskin skall papper kunna
skäras i stötar om ända till 170 mm. höjd.
Snitt-bredden uppgår ända till 2,1 meter, och bordet är
öfver.3 meter långt. Hela maskinens nettovikt är
6 tusen kilo. In- och utskjutning af stötarna,
liksom maskinens stannande vid högsta knifhöjd
efter hvarje snitt, sker automatiskt — Vid samma
fabrik ha förut byggts två skärmaskiner af i det
närmaste samma storlek, och det synes som skulle
de hafva en god framtid for sig vid
pappersfabrikerna. enär det fins åtskilliga papperssorter,
som ej låta skära sig i pappersvalsarnas
tvär-riktning.
– Tyskarnas tankar om sättmaskiner.
På tal om sättmaskiner läses i »Zeitschrift fur
Deutschlands Buchdrucker" följande:
»De tyska tidningarnas jämförelsevis lilla
textinnehåll och de låga priserna för sättning utgöra
hinder för maskinens rentabilitet. Skulle en del
tidningsutgifvare, genom att anskaffa
sättmaskiner, söka öfvertrumfa andra tidningsutgifvare med
att kunna tidigare utsända de färskaste nyheter,
så är det alldeles icke omöjligt att genom
tekniska förändringar och anställandet af flere
sättare hålla dessa stången. Vid framställande af
verksättning kan man knappast ’räkna med
sättmaskinen. Man bör icke låta förleda sig af
enskilda experimenterande boktryckeriägare till
onyttig kurtis för den ännu omogna uppfinningen
Ett allmänt införande af sättmaskiner i Tyskland
är under nuvarande omständigheter osannolikt."
— I Leipzig lyckades man icke få den nya
tariffen att gälla fr. o. m. första veckan i maj,
såsom var ämnadt, utan ha principalerna förklarat,
at.t den först måste godkännas af Deutscher
Buchdrucker-Verein som sammanträder i juni.
— Ett stort svenskt-danskt
typografmöte kommer att afbållas i Malmö den 12 juli.
Allt tyckes tyda på att mötet skall blifva
storartadt. Redan har från Köbenhamn anmälts c:a
400 deltagare af nämda stads samtliga
typografiska föreningar, däribland 2 sångföreningar
(Typografernes sångförening och Gutenbergkoret)
medförande fana och musik, och från Skåne väntas
minst 200 typografer. De danska deltagarne komma,
såvida tillåtelse blir beviljad, att tåga från båten
efter fana och musik och mottagas af Malmö ocli
Lunds typografer samt för öfrigt af alla de gäster
som vid denna tid äro anlända.
Deltagarne i mötet komma att på
förmiddagen aflägga besök å industriutställningen, hvarefter
gemensam middag intages. Eftermiddagen
användes till att hese stadens olika sevärdheter.
Om aftonen samlas deltagarne åter, men denna
gång vid gemensamma bålar.
Detta typografmöte blir säkert det största
skandinaviska typografmöte, som någonsin hållits
i norden, och det är att förvänta att typograferne
från Sveriges olika håll och trakter infinna sig så
mangrant som möjligt, glömmande alla förut
existerande meningsskiljaktigheter. Man kan vara
öfvertygad om att den af Malmö typografiska
förening tillsatta festkomitén gör allt hvad i dess
förmåga står för att göra dagen så angenäm och
treflig som möjligt, - S T.-T.
(£>y^>cy la^et- /
Skrif i eder tidning, .ställ icke edert ljus under
skcppan! Uppöfvcn eder tankeförmåga och låren känna
edra krafter samt hålla edra svagheter i styr.
Typograferne å alla tryckerier i landet
bedja vi ihågkomma med artiklar och lokalnotiser och
därigenom visa att bladet v är kli g en är det
gemensamma språkrör hvarur våra stämmor böra ljuda
Föreningssträfvandena. Yhdistysriennoista.
— Typografernes förening i H:fors
sammanträdde till extra möte fredagen don 26 juni å
föreningens lokal. Stora Robertsgatan 41.
Till mötet hade endast 12 medlemmar
infunnit sig.
Till följd af frågornas stora vikt tillfrågade
ordf. mötet om dessa nu kunde afgöras eller
bordläggas till ett talrikare möte. Efter ett
kortare meningsutbyte, däri det bl. a. uttalades, att
föreningens möten på senare tider ej varit
talrikare representerade; andra ansågo däremot
frågorna vara af alt för stor vikt så att de ännu en
gång borde bordläggas, hvarför det skreds till
omröstning däri den förra åsikten med 7 röster mot
5 segrade, hvarför ordföranden förklarade mötet
öppnadt.
Hr ordföranden uppmanade de närvarande att
välja interimsstyrelse till förbundet enligt
kandidatlistor som ingingo i Gutenberg.
Hr Kosk ansåg det vara onödigt att nu välja
andra funktionärer än själfva interimsstyrelsen,
detta hr Kosks förslag antogs enhälligt.
Till finska typografförbundets interimsstyrelse
valdes hrr V. Pettersson med 11 röster. A. Söderlund
och C. Bcrnström med 10 r, F. F. W. Ahlroos 8
r, K. Skogster, K. Forsman och F. Saastamoinen
med 7 röster. Närmast i röstetalet voro hrr K
Ahlstedt, J. A Kosk, H. J. Forsström och K
Mattsson alla med 4 röster.
I frågan om „Gutenbergs vara eller icke vara"
uttalades enhälligt, att nu då förbundet är under
bildande det vore alldeles oundvikligt att
Gutenberg skulle utkomma och att medel till bestridande
för dess utkommande skulle försöka fås genom
kringsändande af garantilistor till samtliga
tryckerier i hufvudstaden.
Af diskussionen framgår följande:
Hr Bernström ansåg det vara alldeles
nödvändigt. att vi hafva ett gemensamt organ nu då
förbundet är under organisering Föreslog att
garantilistor ännu en gång skulle sändas kring landet
äfvensom i hufvudstaden.
Hr Lindström understödde hr Bernströms
förslag.
Hr Boimcla ansåg det vara nödvändigt att
Gutenberg nu skulle lefva då förbundet är under
bildande, men att det såg ut som ingen brydde sig
om sitt organ och att det under sådana vilkor
vore bättre att nedlägga det än att ruinera
föreningens kassa, isynnerhet som bladet aldrig burit
sig, utan endast kraft stora summor ur
föreningens fonder. Föreslog att försöka uppehålla
Gutenberg till årets slut och att bestrida utgifterna
från tillfälliga utgifcsfönden. då för förbundets
räkning nog borde finnas medel i liknande fonder,
som existera i Åbo, Viborg och Kuopio.
Hr Karjalainen trodde att den äskade garantin
nog kunde fås ihop, då bidragen till de sträjkande
byggnadsarbetarene steg till en ganska respektabel
summa, och att våra egna sträfvanden icke kunde
lämnas obeaktade framför andras. Föreslog
anordnande af mindre lotterier och nöjen på lokalen
samt för dessas realiserande en fem manna komité.
Hr Ko sk ansåg det vara bäst att först sända
garantilistor i hufvudstaden förrän andra åtgärder
vidtoges.
Hr Niemi föreslog att tillfälliga utgiftsfonden
borde anlitas och trodde att typograferna ej kunde
vara utan språkrör, understödde för öfrigt hr
Karjalainen
Föreningen beslöt, såsom ofvan nämndes, på
förslag af hr Kosk, att Gutenberg fortsättningsvis
skulle utkomma ocb att garantilistor skulle af
bestyreisen kringsändas i och för bestridande af de
utgifter som Gutenbergs utkommande toge i
anspråk.
För att justera protokollet utsågos till
justeringsmän hrr J. A. Kosk och K. Hoimela,
— Helsingin kirjanpainajain yhdistyksen
ylimääräisessä kokouksessa t. k. 26 p:nä valittiin
Suomen kirjaltajaliiton väliaikaiseen
johtokuntaan, jonka toimena on saattaa liiton asiat alulle,
hrat V. Pettersson, 11 ään., C. A. Bcrnström ja A.
Söderlund, kumpikin 10 äänellä. F. Ahlroos, 8 ään.,
K Skogster, K. Forsman ja Fr. Saastamoinen,
jokainen 7 äänellä, sekä heidän varajäsenikseen hrat
R. Ahlstedt, J. A. Kosk, H J. Forsström ja M.
Mattsson. Tämän johtokunnan tulee keskuudestaan
valita puheenjohtaja ja sihteeri sekä ryhtyä lioti
toimeensa.
Toisena kysymyksenä oli kokouksessa
käsiteltävänä taasenkin Gutenbergin elossapitäminen
tämän vuoden loppuun. Ainoastaan yksi puhuja
katsoi mielestään parhaaksi, että yhdistys
lakkauttaa lehden, koska ei toimikunnan hiljakkoin
maaseudulle lähettämiin kannatuslistoihin ole
lähimainkaan tullut sitä rahallista kannatusta, mitä
lehti tarvitsisi tämän vuoden ajan ilmaantuakseen
eikä sitä ollut, puhujan mielestä toivottavissa
Helsingistäkään. Tätä ehdotusta toiset kaikki
ankarasti vastustivat, katsottiin aivan välttämättömäksi
äänenkannattajan elossapitäminen, otettakoon
siihen sitte varat mistä tahansa. Kun yhdistys
tulisi olemaan lehden kustantajana ainoastaan tämän
vuoden loppuun, jonka jälestä se tulee olemaan
liiton äänenkannattaja ja niinmuodoin sen
kustan-nettavanakin. niin toivottiin jollain lailla sen
verran varoja saatavan kokoon, mitä siihen tarvitaan.
Kokous katsoi parhaaksi, että toimikunta
ensiksikin lähettäisi kanLatuslistoja kaikkiin Helsingin
painoihin, vaan jollei näihin keräänny sitä 350—
400 markan takaussummaa, minkä lehti
taloudenhoitajan tekemän laskun mukaan tulee tällä
vuodella tarvitsemaan, niin on sen ryhdyttävä
rahankeräykseen jollakin muulla tehokkaalla tavalla.
Kokouksen pöytäkirjaa tarkastamaan valittiin
hrat J. A. Kosk ja K. Hoimela.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
