Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUTENBERG
N:o 14
Tammerfors typografförening räknar omkr. 30
medl. och deras lifsfråga är tariffrågan. Det
betalas nämligen 80 p. per 1,000 fyrkanter på
Aamu-lehtis och Janssons tryckeri, men däremot endast
70 penni på Tamperen Uutisets. Felet lär till
största delen ligga hos arbetarne själfva som,
ehuru de vid mötet äro ense om en gemensam
tariff, icke försöka göra något for att uppnå sina
kamraters å de andra officinerna resultat. För
öfrigt är lifaktigheten inom föreningen i samma
nivå som inom H:fors typografförening.
Det finska ’typografförbundet omfattas med
intresse af en del, men anses medlemsafgifterna för
höga. isynnerhet som reshjälpskassan där är en
nödvändighet för hvarje medlem och då därtill
kommer medlemsafgifterna till föreningen, anse
de sig icke gå i land med så stor skatt för
organisationen.
Reshjälpskassan anlitas flitigt, i Tammerfors och
därtill tecknas ännu bidrag genom listor. Denna
ort är så att säga reshjälpsbehöfvandes
centralstation, ty alla som skola mot söder måste genom
denna stad.
Understödsföreningen har på senare tid omfattats
med större intresse än förut hvaraf kan dragas
den slutsatsen att typograferna ändtligen börja
tänka på själfförsorg för gamla dagar.
Från Tammerfors stäldes färden till Lovisa.
Staden är liten och mycket landtlik, idylliskt
belägen vid Lovisaviken.
Lovisa äger endast ett tryckeri nämligen »Östra
Nylands". Officinen liknar snarare en större
skomaka revärkstad än Östra Nylands tryckeri, ty i
två små rum äro tryckeriet — om man alls kan
tala om något sådant — och sätteriet inrymda.
Tryckeriet representerar såsom »snällpräss"
en gammal utsliten handpräss. Färgen till trycket
rifves med en trasig och gropig gammal „ tro
tjäll are".
Sätteriets material är äfven mycket utslitet.
Spaltlinierna bestå af plåtremsor, skurna hos
bleck-slagaren o. s. v.
Tryckeriet är således att rekommenderas åt
»skickliga" arbetare, isynnerhet som lönen erhålles
så punktligt som med någon »hackn" då och då.
Arbetspersonalen består af en faktor som får
fungera som förman, tryckare, sättare, ombrytare och
prässdragare samt 3 elever, stundom händer det
att en »resande" konstförvandt erhåller någon tids
kondition — då det bråskar — på mot den goda
lönen om 60 à 70 finska mark i månaden.
Af organisationsarbetet tinnes här ej ens en
reskassefilial och på min förfrågan svarades att
de ej ens erhållit stadgarna dit. Annars anses
äfven här att tillslutningen till förbundet blir för
dyrt, isynnerhet som de erhålla små löner.
Resume’. Af de erfarenheter man erhåller
genom att bese landsortstryckerier framgår att de
äro betydligt efter hufvudstadens och detta i alla
afseenden. Att de kunna upptaga konkurrensen
med hufvudstaden framgår i de flesta fall genom
att dessa officiners material till större delen är
rckryteradt från hufvudstaden och att
arbetskraften där erhålles betydligt billigare äfvenså
lokalhyran m. m.
Att elevmassan är så stor på landsorten beror
till större delen på föreståndaren eller principalen,
hvilket är gammalt och kändt, men arbetaren kan
ej häller fritagas frän detta onda. Ty det händer
ofta att brådskande arbeten få vänta blott för att
dess utförare råkat på „vift", hvad är då enklare
än att anlita elever och fruntimmer på hvilka man
kan sätta större förtroende och då inga
konstförvandter stå att »tagas från hyllan".
För att kunna fordra elevmassornas minskning
böra vi altså punktligt och ordentligt utföra våra
åliggande n. Göra vi det kunna vi vara säkra på
att rättvisans och billighetens fordringar blifva å
principalernas sida till vår fördel uppfyllda.
Den vilda konkurrensen tryckerierna emellan
borde fästa våra hrr principalers uppmärksamhet
på att en gemensam minimitariff är alldeles
nödvändig, detta så mycket hällre som
önskningsmålen utgått från landsorten. Arbetaren skulle äfven
vinna på detta, ty under nuvarande förhållanden,
då prutningssystemet existerar, erhåller arbetaren
långt ifrån hvad afiöningstariffen bestämmer åt
honom.
Klagan öfver att organisationsafgifterna blifva
genom Förbundet för betungande kan synas vara
berättigade under nuvarande löneförhållanden, mon
vi skola hoppas att »än kommer dag, än är ej alt
förbi". Vi ha ett stort arbetsfält, isynnerhet i
landsorten där såväl lönerna, lokalerna,
belysningen m. m. måste förbättras. Det är altså hvar och
ens plikt att träda in i ledet, ingen bör bli ut
A.
Missförhållanden.
Som kändt hafva principalerna antagit en
gemensam aflöningstariff, men ständigt hör man
klagas öfver att faktorerna på en del tryckerier ej
vilja rätta sig därefter utan på alt sätt söka kringgå
tariffen, för att därigenom om möjligt göra ett
afdrag för arbetaren af det som med rätta borde
tillkomma honom. Sålunda hörde vi för någon
tid sedan omtalas, att på ett af stadens tryckerier,
då en form öfverlämnades åt en af
beräknings-sättarne till aüäggning, faktorn lät först borttaga
några mindre klischeer. hvilka ingingo i formen,
jämte lefvande kolumnsiffrorna så att endast rena
„ox"-atläggningen återstod. Detta torde ej vara
det första exemplet på smäaktighet eller rättare
sagdt skamlöshet som sagde faktor gör sig
skyldig till. Att ytterligare undras öfver är, att han,
medan han stod på samma nivå med dem, hvilkas
aflöningar han nu söker afknappa, var en af dem
som försökte, om någon, att få den högsta
möjliga betalning för sitt arbete, äfven visade ban sig
på andra områden vara en förkämpe af dem som
försökte göra arbetarens rätt gällande.
Att en tidningssättare om någon ofta får
erfara hvad tröt! het vill säga, särskildt om månda
garna då han nästan får stå dygnet rundt, är
nogsamt kändt. Arbetstiden förlänges ytterligare
därigenom att manuskriptet så oregelbundet lämnas
till sätteriet så att ofta lediga pauser uppstår,
under dessa lediga stunder kunde sättaren
mången gång få en liten stunds välbehöilig hvila om
någon lämplig plats därtill erbjöds — hvilket
tyvärr icke är fallet. Men trots dessa olägenheter
så tvingar dock tröttheten arbetaren att någon
gång söka hvila, hvilken då ofta får intas i den
mest onaturliga ställning — men äfven detta kan
honom förbjudas.
Sålunda hade å ett härvarande tidningssätteri
under en öppen stolpregal med tillhjälp af en
trädstump placerad på ett par stolar öfver hvilka
några gamla tidningsark utbredts gjordts en
provisorisk hviloplats, men så oskyldig ocli undangömd
den än var blef den af vederbörande förbjuden att
användas — men vi vilja dock tro att detta skedde
genom något missförstånd.
Å ett tryckeri fingo sättarne en veckas
sommarsemester, hvilken tid bestämdes af den förut
kände underfaktorn X. Men nu ville olyckan att
en lungsiktig sättarinna gick till öfverhufvudet
och anhöll om att få sin semester förlängd till
två veckor. Af honom erhöll hon svaret: »ni har
ju två veckors ledighet!" Sålunda kommo sättarne
att veta sin rätta sommarsemestertid Sed» n
sättarne hade åtnjutit sin veckas ledighet började
hr X , som förlängde sin ledighet till två veckor.
Omnämnas kun äfven att hr X:s son, hvilken en
månads tid å samma tryckeri varit anstäld som
sättareelev — efter faderns befallning – erhållit
en veckas sommarledighet.
Anmärkas bör att intet afdrag lär göras på
lönen för fritiden.
Notiser. — Uutisia.
— Prässlagsfrågan. Onsdagen den 5 aug
föredrogs i senaten meddelande, att å högsta ort
bifall icke lämnats till framläggande af
prässlags-proposition för instundande landtdag.
— Godkänd fana. Typografernes förenings
fana har, enl. Hbl, å högsta ort godkänts och
tillstånd gifvits att offentligen få begagna den.
— Utlärde. Till konstförvandter ha ä
Centraltryckeriet förklarats tryckerieleverna Erland
Engblom och Hjalmar Tikander samt å Tidnings
och Tryckeri-aktiebolagets tryckeri (Nya Pressen)
sättarinnan Berta Adamsson.
Uusi kirjapaino Raaheen. Kirjaltaja
Rob. Rossander Oulusta tulee perustamaan
sano-maiehti- ja aksidenssikirjapainonRaaheen. Koneet,
kirjasimet y. m ainekset ovat jo tilatut Gumrelius
ja Kump. kautta Painoa laitetaan parhaallaan
käyttökuntoon. Aikomus on saada se käyntiin jo
ensi kuussa ja tarpeen vaatimahan se onkin, kun
siellä tulee perustettavaksi myös sanomalehti ensi
vuoden alusta. Kaupungissa kun ei ennestään ole
kirjapainoa, niin on tämä uusi yritys hyvin
tervetullut.
Toivomme puolestamme onnea tälle uudelle
yritykselle ja erittäin vielä tahdomme lausua
mielihyvämme, kun hän itse on kirjaltaja. Sillä
tämähän osoittaa toimea ja yritteliäisyyttä meikäläisten
keskuudessa.
— Hufvudstadsbladets rotations- och
stereotypmaskiner torde i dagarna anlända. En
petroleummotor, som är afsedd att drifva
rotationsmaskinen, har redan anländt och är af 12
hästkrafters styrka Maskinen är levererad från
Gäs-motorfabriken Moritz Hille i Dresden.
— Olyckshändelse. Söndagen den 2 augusti
firade frivilliga brandkåren i Mariehamn sin
årsfest hvarvid eit fyrvärkeri afbrändes. En af
raketerna som uppsändes från ångaren »Stella" tog
sin väg rakt till festplanen och exploderade
därstädes med den påföljd, att faktor Alfred Hjelm
vid Mariehamns tryckeri blef träffad i tinningen.
Hans tillstånd torde vara ganska dåligt. — Äfven
andra personer lär ha erhållit kontusioner.
— „Svarta gardets" reservister eller våra
vandrande kolleger gästa tidt och otta
Björneborg, hvarest de vanligen dröja en tid under
utöfvandet af ett allt annat än hyggligt lif, hvilket
äfven haft till följd att polisen sett sig tvungen
att tillvarataga en och annan. Dessa »kolleger"
hafva Också under årens lopp betydligt skadat
typografernes anseende härstädes genom sitt
bullersamma lif.
Den senaste af dessa »rörliga kolleger", som
gästade orten, var en Matti Mattsson, hvilken i
drucket tillstånd inträngde i en tryckeriaffär
härstädes och befallde en närvarande herreman gifva
honom 1 mark, i motsatt fall skulle han taga
herremannen fast i nackskarfven. Tit. Mattsson fick
dock icke sin vilja igenom den gången, utan blef
tvungen att aflägsna sig från operationsfältet.
— ,,Mustan kaartin•• reserviläiset eli
kulkevaiset ammattimiehet vierailevat vähän väliä
Porissakin, jossa he tavallisesti viipyvät jonkun
ajan viettämällä kunnotointa elämää, jolla on
ollut seurauksena se, että poliisin on ollut pakko
ottaa heistä korjuuseen yhden ja toisen. Nuo
»ammattimiehet" ovat vuosien kuluossa paljon
vahingoittaneet kirjaltajien mainetta paikkakunnalta
pahan elämänsä johdosta.
Viimeinen näistä »liikkuvista ammattimiehistä"
— kirjoitetaan meille Porista — joka vieraili
paikkakunnallamme. oli Matti Mattsson, joka juopu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
