Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 14
GUTENBERG
3
neessa tilassa tunkeutui erääseen täkäläiseen kirja
painoon ja käski sisälläolevan herrasmiehen
antamaan hänelle markan rahaa, muussa tapauksessa
ottaisi hän herraa niskasta kiinni. Mattsson ei
kuitenkaan saanut tahtoansa läpikäymään tällä
kertaa, vaan pakotettiin menemään matkoihinsa.
— Reshjälpskassans centralafdelning
sammanträder till möte tisdagen den 18 augusti
kl. Vs8 e. m. å Typografernes förenings lokal. St.
Robertsgatan 44.
Viktig fråga! Allas närvaro nödvändig!
— Matkaapurahaston keskusosasto
kokoontuu kokoukseen tiistaina 18 p. elok. kl. Va8 i
p. kirjanpainajain yhdistyksen huoneustoon
I.-Ro-pertinkatu 44.
Tärkeä kysymys ! Kaikkien läsnä olo
tarpeellinen !
— Dödsfall. Typografen Johan Vilhelm
Hed-gren atled fredagen den 14 aug. kl 10 e. m. efter en
längre tids sjuklighet (lungsot) i ålder af 48 år
och 3 månader.
H. hörjade sin bana på Sederholms tryckeri
1863, var en af sättarena å tidningen
Hufvudstadsbladet då dess första nummer utkom, vidare
kon-ditionerade han ett år i Viborg därifrån reste ban
till S:t Petersburg och arbetade där omkring 14
år, längsta tiden arbetade ban där å Journal de
S:t Petersbourg. Från St. Petersburg återvände H.
till sin födelsestad, Helsingfors, dit hans längtan
stod och erhöll genast kondition å Simelii
arf-vingars tryckeri, men stannade där endast en
kortare tid och flyttade till mag. Schaumans tryckeri
samt därifrån med tidningen Hufvudstadsbladet
till Nya Huvudstadsbladets tryckeri. Nu då
skördemannens lie tog honom bort från den
Guten-bergska smedjan arbetade ban å kejs. senatens
tryckeri. Den aflidne var kunnig i 4 särskilda
språk och var därför specielt anlitad som
språk-sättare. Hedgren tillhörde åtskilliga år till
Typografernes förening i Helsingfors.
Den aflidne var en stilla och sluten person,
som bar sina kamratens aktning och vänskap.
Hedgren sörjes närmast af maka och två
minderåriga barn jämte ålderstigna föräldrar samt
kamrater och vänner.
Hvile han i frid!
— Till senaten har af ordföranden i Finska
Typografernes understödsförening inlämnats
ansökan om stadfästelse af stadgar för Finska
typografernes understödsförenings supplementära
sjuk-hjälpskassa. — Tbl.
— Boktryckeri-Kalendern för 1896. De
hvilka fått sig kalendern tillsända torde snarast
möjligt insända likvid.
SrfTctf/ca - Clf> U ICt/lOt t C.
Turan, Tampereen ja Haminan haaraosastoja
muistutetaan sääntöjen S § määräyksestä.
(àffièbJyefpy/càfrsan.
Åbo, Tammerfors och Fredrikshamns filialer
erinras om bestämmelserna i § 8 i stadgarne.
Från St. Paul Minn. skrifves den 8 juni. Den
största sträjk som ännu förekommit bland
typografer i nordvestern tog sin början kl. 6 i kväll
Den berör alla de dagliga tidningarna i tvilling
städerna, »Pioneer Press", »Globe" och „Dispatch"
i St Paul samt »Tribune", »Journal" och »Times"
i Minneapolis. Sjuttiotvå »linotype-sättare"
lämnade sina maskiner tillsammans med annonssättare
och korrekturläsare.
— Den internationella
typografkongressen afhölls den 5 augusti i Genf, enligt följande
program:
1. Val af kongressbyrå
2. Berättelse angående internationella
sekretariatets verksamhet
3. De nationella förbunden afgifva
berättelser om den sociala lagstiftningen i deras resp.
land, för så vidt denna rör fackföreningarna.
4. Revision af reglementet för det
internationella sekretariatet. (Förslag af tyska förbundet).
5. Upprättandet af en internationell
reservfond. (Förslag af kontrollkomitén).
6 Andra förbunds förslag:
a) Sekretariatskassan betalar rese- och
underhållsersättning till de af de olika
förbunden valda ombuden. Utgifterna
må påläggas förbunden i förhållande till
deras medlemsantal .Förslag af
Nederländerna och Danmark)
b) Förbundsmedlemmarnas ställning och
behandling i utlandet. (Förslag från
Belgien).
7. Reskasseväsendet.
8 Beslut om ställning till utom
internationella förbundet stående förbund.
9. Det internationella sekretariatets berättelse.
10 Beslut om tid och plats för nästa kongress.
— En privat sommarkoloni utrustar äfven
i år aktiebolaget P. A, Nord^tcdt & Söner för sin
arbetspersonals barn i skolåldern. Kolonien
kommer att räkna 28 barn och förlägges till Vätö. —
T. f B.
— Till förmån för sin byggnadsfond
anordnades af Typografiska föreningen i Stockholm
en större fest å Tivoli lördagen den 8 augusti
Inträdesafgiften var satt så lågt som till 50
öre, hvadan en hvar medlem kunde deltaga och
på så sätt stärka fonden. — S T -T.
Föreningssträfvandena. Yhdistysriennoista.
— Björneborgs typografer sammanträdde
den 11 d:s, hvarvid valdes en 3-manna
interimsbe-styrelse för att å vederbörlig ort söka stadfästelse
å Björneborgs typografklubbs stadgar. I denna
styrelse invaldes hrr W. Grönroos, A. Hokkanen
och E. Wahlstein. — Björneborgs hittills
slumrande typografer kunna småningom sålunda räkna
sig till de organiserades led. Lycka till!
— Typograf-klubb har bildats i Borgå Vi
lyckönska den nva klubben till godt samarbete!
— Kolleger följen exemplet!
– Gabriel Jousset †. För någon tid sedan
afled i Paris boktryckaren Gabriel Jousset. Han
var riddare af Hederslegionen och hade på många
sätt verkat för yrkets utveckling Bland annat
grundlade han Gutenbergskolan i Paris, där
boktryckarelärlingar gratis erhålla undervisning och
utbildning i allt som tillhör facket. Af skolans
förutvarande och nuvarande elever närvoro de
flesta vid begrafningen. — T. f. B.
— Typografsträjker. I Aalborg har
arbetet nedlagts å »Nordjyllauds" tryckeri, på grund
af principalens kringgående af tariffen.
Konkurrens-missbruk äfven i
Australien.
(Ur T. f. B.)
Den illojala konkurrensen tyckes vara ett
tidslyte, som sträcker sitt välde ut öfver hela
världen. Från snart sagdt alla Europas länder höras
boktryckarnes klagomål däröfver, och i vårt land,
liksom på så många andra håll, spana yrkets
idkare och främjare ifrigt efter något medel, som
kunde råda bot på det onda. Hittills tyckes dock
intet sådant stått att finna.
Nu nyligen erfara vi också, att alldeles
liknande förhållanden råda inom vårt yrke i så af-
lägsna trakter af världen som i Australien. En
medlem af boktryckarsocieteten i Victoria
därstädes, mr Edgerton, har sökt väcka sina
yrkesbröders uppmärksamhet på den fara, som hotar, i det
ban utgifvit en broskyr med titeln: Konkurrens,
dess bruk och missbruk. En engelsk fackskrift
inrymmer ett sammandrag af broschyrens innehåll,
och det är af sorgligt intresse att se, hurusom
sakerna te sig lika svårlösta, för att icke säga lika
hopplösa, för australiern som för mången
härvarande yrkesman. Se här några utdrag ur mr
Edgerton s broschyr:
»Konkurrens är själen i affärer, säges det,
men det kan tilläggas, att den äfven är deras död;
på sitt nuvarande stadium är den åtminstone icke
obetingadt god. Det skulle dock vara orätt att
fördöma den helt och hållet, då det är själfklart,
att den — om ock med vissa begränsningar — är
nödvändig i en så framåtgående tid som vår. Kon
kurrensen är i första rummet nödvändig för att
hindra stagnation och försoffning. Frånvaron af
konkurrens skulle fördröja framstegen, hämma all
ärelystnad och hindra hvarje stort företag. Och
allt detta skulle också drabba vårt yrke, om den
upphöx-de. Det är konkurrensen som föranleder
en firma att införskrifva det nyaste och bästa i
maskinväg. att förskaffa sig de modernaste stilar,
att tillhandahålla de bästa kvalitéer papper och
att utföra första klassens arbete: den föranleder
arbetsgifvare^ att välja de bästa arbetare och söka
att hos dem utbilda yrkesskicklighet och smak. så
att ett godt arbete kan utföras till skäligt pris.
Det är konkurrensen, som på dessa grunder
någon gång jag säger afsiktligt någon gång kan
afhålla en kund från att löpa till ett dussin firmor
i staden för att efterhöra priset på ett hundra kort,
och som därigenom förhindrar, att arbetet blir hos
alla lika underlägset utfördt. Konkurrensen hindrar
också monopol och prejeri. Men vi komma nu till
en motsatt ytterlighet, nämligen de olägenheter,
hvaraf vi i närvarande stund lida på grund af
konkurrensens missbruk. Vi äro alla öfverens om,
att ett godt arbete bör lämnas för ett bra pris,
men svårigheten är att erhålla ett bra pris för ett
godt arbete Den konkurrens, vi nu ha, är en
tygellös, mördande sådan, en abnormitet, som vuxit
upp, närd af den medfödda snålheten hos en del
obetänksamt folk och på kopplerivägen utvecklad
af tanklösa, icke mindre snikna yrkesidkare. Många
af de i tidningarna synliga anbuden om
öfvertagande af’ det eller det arbetet erbjuda ett pris, som
understiger arbetets själfkostnad, och de antagas,
icke emedan kunden vill ha arbetet utfördt för
intet, utan emedan så många boktryckare utföra det
för nästan ingenting. (Det viktigaste synes mig
vara att veta, hvad som bör menas med ett
skäligt pris). Åtskilliga yttringar af den nu
öfverhandtagande konkurrensen äro icke allenast
orimliga utan i grund och botten ohederliga.
Arbetarnes aflöning nedpressas till samma nivå som
lärlingars, för att den så kallade finnan må kunna
annonsera om billig tryckning, och många
agenter upptaga order till sådana pris, att
boktryckaren ser sig ur stånd att utföra dem. Naturligtvis
är det bättre att vara utan arbete än att åtaga
sig sådant till elt pris, som ej lämnar den ringaste
profit. I alltför många fall uppgöras prisen, utan
att i räkningen medtagas sådana poster som
slitning, räntor, gas. hyror och dylikt, och följden
blir förlust — det enda utbyte boktryckaren har
af sitt hufvudbry och sin möda. I intet annat
yrke kräfves så mycken intelligens, omsorg och
arbete för så ringa motsvarande inkomst.
Det är hög tid att vi begynna sätta oss i
rörelse för att förbättra vår ställning. Men hvad
kan göras för att råda bot på det onda eller på
någon del af detsamma?
Mr Edgerton afslutar sin skrift med att säga.
att något måste göras, om icke yrket skall
fullständigt undergräfvas af den osunda konkurrensen.
Låt oss åtminstone icke under tystnad lägga
armarna i kors, säger ban, utan att göra något
försök till förbättring, såvida vi skola anses värdiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
