Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
GUTENBERG.
N:o 12
Ei olisi pahitteeksi, jos ne monet lapsukaiset,
jotka työskentelevät 11 tuntia päivässä sellaisessa
toimessa kuin meikäläisten tulee, saisivat tyytyä
10:n tuntiseen päivään. Kyllä heillä on aikaa,
jos ikää vaan riittää, tehdä työtä tarpeekseen
siinäkin ajassa. Ja sikstoisekseen latojat kyllä
yleensä vähemmälläkin rimpuilemisella ehtivät
päästä hautaan, ettei niiltä ainakaan oppiajalla,
jos oppilas kohta onkin täyttänyt lain mukaisen
ijän ja voi niin muodoin toimittaa aikaiseen
velvollisuuksia, liikoja vaadita ja saateta
nuorukaisena ennenaikaiseen kuolemaan. Eikä ole
miksikään pahennukseksi taitureillekaan tämä
yhden tunnin lyhennysaika. Yhtä virkistävää on
se kaikillekin.
Tämän kysymyksen aijon esittää
keskustelun-alaiseksi täkäl. kirjaltajaklubille. Ja luullakseni
he eivät syrjäytä kysymystä.
*
Lopuksi tahdon esittää teille erään uuden
ta-riffijärjestelmän, jonka on ottanut käytäntöön
Oulun vanhimman kirjapainnon isäntä. »Tariffi"
on näette semmoinen, että kun työtä käy jokin
kysymässä, jota useinkin on saatavana, isäntä
sanoo, kun palkasta tulee kysymys, että palkkaa
saatte 1 rakan päivältä, talon ruoka ja asunto.
Tämä ehkä olisi hyväkin tulolähde täkäl.
isännille, jos sitä isomman liikkeen harjoittajat
ru-peisivat käyttämään. Ja vielä terottavampi, jos
tekisivät samoin, kuten »tariffin" keksijä kuuluu
tehneen, että on vetänyt sunnuntaipäivän
ruuasta 1 m. 25 p. itselleen, koska sunnuntaina ei
tehdä mitään muuta kuin — syödään.
En ole koskaan sattunut kuulemaan, että
muualla olisi ollut edes kukaan puuhassakaan laatia
moisen »tariffin" suuntaista ehdotusta. Mutta
tämä seutu onkin kokonaan erillainen kuin
monet muut maassamme. Täällä esim.
painojen-omistajat ovat varakkaita kaikki järkiään, ja
isännät omistavat myös ne sanomalehdet, jotka
ajavat työväenasiaa. Ja siitä te, ystäväni ja
tuttavani hyvät, arvaatte, että tämä Oulu on hiukan
kummallisempi muita paikkakuntia. Tavallinen
ulkotyömies voi täällä ansaita enemmän kuin
latojat. Mutta tässäkin on oma eroituksensa.
Ulkotyömies, verrattuna latojaan, tarvitsee enemmän
— vaatteita ja ruokaa. — Eroitus, niinkuin näette,
on suuri, vaan sille ei mitään mahda.
Terve teille toistaiseksi!
J. H—d.
Hufvudstadsbladet och tariffen.
Det händer icke sällan, att när en
arbetsgifvare plötsligt vill börja göra inbesparningar i sin
affärs utgifter, han vänligen då utan vidare
griper i arbetarnes löneförhållanden, oaktadt pä
samma ställe kan finnas en mängd onyttiga, högt
aflönade personer, hvilkas sysselsättning ofta är
att endast åstadkomma oenighet mellan [-arbetsgifvare]!-] {+arbets-
gifvare]!+} och arbetarne och på hvilka
sparsamhets-ifvern i främsta rummet bordt riktas.
Till ofvanstående reflexion kommer man
ovilkorligen vid betraktandet af orsakerna till den
tvist, som nyligen uppstod å Huvudstadsbladets
nya tryckeri, hvarest vägrades att betala den
förhöjning af 40 % för sättning af morgontidningar,
hvarom nu gällande och af samtliga
boktryckeri-ägare i Helsingfors utarbetade tariffen bestämmer.
Att denna nedsättning omöjligen kunde gillas af
arbetarne var själffallet, hvarför de, efter
resultatlösa underhandlingar med sin principal, beslöto
lämna saken till föreningen, för att densamma
skulle vidtaga de åtgärder som ansågs vara
nödiga. Att de handlade sålunda var icke allenast
rätt, utan äfven deras plikt, ty om denna
nedsättning af tariffen värkligen skulle lyckats, hvem
svarar för att icke samma exempel kunnat följas
å andra morgontidningar.
I senaste nummer af Gut. redogjordes för det
extra möte som blef sammankalladt i anledning
af denna till föreningen och förbundet af H:bls
sättare hänskjutna fråga. Saken lämnades af
föreningen såsom ur referatet framgår, till för-
bundet, åt hvilken uppdrogs att handla såsom
den ansåg vara lämpligast.
Förbundsstyrelsen ansåg dock, att det först
var afdelningens skyldighet att genom
underhandling så vidt möjligt arrangera denna
lönetransaktion samt sedan om det icke lyckades, hänskjuta
den till förbundsstyrelsen. Äfven ansågs frågan
icke vara tillräckligt utredd och remitterades
densamma därför tillbaka till afdelningen.
På grund häraf sammankallade bestyreisen
H:bls sättare för att erhålla nogranna uppgifter.
Härvid upprepade de hufvudsakligast detsamma
som vid föreningens extra möte samt förklarade
sig icke kunna åtnöjas med den reducering i
nattprocenten, som vidtagits på detta tryckeri samt
yttrade att de icke genom underhandlingar
kunnat enas i denna sak.
Bestyreisen beslöt nu sända en skrifvelse till
H:bls principal hvari frågades om H:bl, ville följa
den faststälda tariffen. Äfven påpekades de
följder en vägran kan framkalla samt anhölls
forder-sammast ett bestämdt svar på denna skrifvelse.
Någon svarskrifvelse har ännu icke inkommit
till föreningen och kommer häller knappast
framdeles af orsak som nog är lätt att förstå. Men
redan dagen efter det skrifvelsen frän föreningen
afgått, meddelades genom ombrytarne af
tidningen åtsättarne, att tariffen komme att följas, men
att den lättnad som hittils medgifvits vid
nattarbetet skulle indragas.
Att saken skulle få denna vändning var klart
på förhand. Men man kan icke annat än förvåna
sig öfver det handlingssätt H:bl. maktägande låtit
komma sig till del.
På väggarne i tryckerierna hänga nog utdrag
ur näringslagen om arbetarnes skyldigheter m. m.,
men månne icke paragrafen om 14 dagars
uppsägning i dessa utdrag gäller äfven för H:bls
ägare. Om principalen tror sig ha rätt att helt
plötsligt uppsäga en öfverenskommen
löneberäkning, så skulle sättarne äfven med samma rätt
kunnat upphöra med arbetet lika plötsligt. Men
ifall så skulle skett, är det helt säkert, att ett
sådant förfarande, från arbetarnes sida, hade fått
ett efterspel vid domstolen, såsom också förut
händt.
Beslutet om upphäfvande af den lättnad, som
hittils medgifvits H:bls sättare, genom delningen
af arbetarne i tvänne delar, hvilka turvis
arbetade två veckor vid dagarbete och lika lång tid
vid nattarbete, är förestafvadt af en ganska
simpel hämdlystnad och kan anses som tacken för
ansträngningarna under senaste landtdag. Man
vore frästad antaga, att firman funnit det
fördelaktigare, i stället för nöjda arbetare hafva en
mängd missnöjda.
Liiton alalta. Från förbundsområdet.
— Kirjaltajain yhdistyksen
kuukausko-kouksessa lauantaina 12 p:nä Kesäk. ilmoitettiin
toimikunnan tiedonannoissa että hrat H.
Marjamaa ja J. Höglund olivat yhdistykselle
lahjoittaneet Z. Topeliuksen medaljongin, josta lausuttiin
kiitokset.
Vanhuusrahaston hoitokomiteaan valittiin hrat
J. Sigell, F. Saastamoinen ja C. A. Bernström.
Rakennusrahaston uudelleen järjestämistä
varten, sittenkuin asiasta ensin oli keskusteltu,
valittiin 5-henkinen komitea, johon jäseniksi tulivat
hrat H. J. Forsström, V. Blomqvist, J. Sigell, K.
Skogster ja O. Lindstedt sekä heille varamiehiksi
hrat J. A. Snell ja A. Karjalainen.
Vilkkaan keskustelun perästä päätettiin
satunnaisten menojen rahasto hävittää luovuttamalla
siitä kirjaltajaliiton vararahaston 100 mk. ja jakaa
loput yhdistyksen eri rahastoihin.
Leipzigin näyttelyssä käyntiä varten
päätettiin antaa 150 mkn matkaraha yhdistyksen
stipendirahastosta.
— Vid Typoyra f er ries f ören: s i H:fors
ajournerade månadsmöte lördagen den 12 juni
meddelades af bestyreisen att föreningen som
gåfva af hrr H. Marjamaa och J. Höglund fått |
emottaga en medaljong af Z. Topelius, för
hvilken gåfva uttalades föreningens tacksamhet.
Till komitén for handhafvande af
invalidfondens vård valdes hrr J. Sigell, F. Saastamoinen
och C. A. Bernström.
För byggnadsfondens omorganisation valdes
en 5-mannakomité, till hvilken utsågs hrr H. J
Forsström, V. Blomqvist, J. Sigell, K. Skogster
och O. Lindstedt samt till suppleanter hrr J. A.
Snell och A. Karjalainen.
Efter en liflig diskussion beslöts att afskaffa
tillfälliga utgiftsfonden, hvars medel delades
sålunda att typografförbundets reservfond erhöll
100 mark och resten föreningens skilda fonder.
För att besöka Leipziger-utställningen beslöts
ur stipendiefonden anslå ett resebidrag å 150
mark, att ansökas inom utgången af juni månad.
— Turun Kirja n/Kli naja i n yhdistys päätti
kokouksessaan Kesäk. 27 p:nä hyljätä vanhat
sääntönsä ja Heinäkuun 1 p:stä panna käytäntöön
Turun Liitto-osaston säännöt. Osaston
puheenjohtajaksi valittiin hra K. Fr. Hagman. Toimikuntaan
hrat F. Lindén, M. Molodkin, O. Marjanen, M. Ek,
W. Heinonen ja J. A. Salminen sekä varajäseniksi
O. Aho ja Haggren. — Tilintarkastajiksi hrat Fr.
Appelgren, J. Ahlgren ja J. Hidström sekä
varajäseniksi W. Hertz ja K. Appelgren. —
Huvitoimi-kuntaan tulivat hrat Hertz, Lindén, Molodkin,
Hurme, Salminen, Haggren, J. ja A. Ahlgren.
Uutisia. Notiser.
†
Johan Fredrik Sundström.
Förre faktorn Johan Fredrik Sundström afled i
Abo den 28 Juni, efter långvarigt lidande, i den
för typografer ovanligt höga åldern af 85 år.
Född i Åbo år 1812 kom han vid 15 års ålder
i tjänst vid K. L. Hjelts boktryckeri, där han genom
flit och omtanke förstod ätit tillvinna sig sin
principals aktning och förtroende. Då boktryckeriet
genom köp år 1850 öfvergick först till J. \V. Lilja
och därefter till firman G. W. Wilén & C:o,
kvar-blef S. på sin plats vid officinen, vid hvilken han
ifrån att hafva börjat som springgosse, genomgick
alla arbetaregrader, tils han där slutligen erhöll
faktorns ansvarsfulla post. Trägen och
plikttrogen i sitt arbete blef han sedermera delägare i
affären. Den 19 maj 1877 kunde han fira sitt 50
års jubileum i boktryckeriets tjänst, vid hvilket
tillfälle han varmt hyllades af tjänstekamrater
och vänner. Efter denna tid började han lida af
en svår ögonsjukdom, sora småningom urartade
till fullständig blindhet, hvilken tvang honom i
december 1880 att taga afsked från sin tjänst.
Oaktadt det sorgliga öde. som drabbade honom
genom synens förlust, bibehöll dock åldringen
sitt glada och lifliga lynne till det sista,
kärleksfullt omhuldad och vårdad af nära anhöriga.
Han sörjes närmast af dotter, svärmor och
svärdotter samt talrika barnbarn.
— Dödsfall. Den 6 dennes afled härstädes
typografen Gustaf Emil Henriksson i en ålder af
30 år. H. var utlärd å Finska Litt.sällsk:s tryckeri.
A Maria sjukhus afled den 10 dennes fru Amalia
Vilhelmina Lindström, enka efter framlidne Johan
Erik Lindström, som för tre decennier sedan
anstäldes som underfaktor vid Finska
Litteratursällskapets tryckeri.
— Hedersgåfva. Maskinmästaren vid
Helsingfors Centraltryckeri E. Nordling, sora 25 år
varit anstäld vid samma tryckeri, mottog den 31
maj af personalen vid detsamma ett dyrbart
silf-verskriftyg med inskriptionen: »Edvard Nordling
18 % 72—18’/597, af Helsingfors Centraltryckeris
personal".
Med anledning af att hr Nordling den 15 juni
fylde sitt 50 årvaraf honom för vänner och
arbetskamraterna vid tryckeriet en kollation annordnad
å Kajsaniemi. Vid samma tillfälle upplästes en
häls-ningsskrifvelse till hr N. från typ. lör. härstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:38:53 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gutenberg/1897/0026.html
