Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N: o 18 (6)
GUTENBERG
23
vain yli. Jokaisen, joka kerran on maksanut
säädetyt maksut ja on avun tarpeessa, pitäisi
saada matka-apua ilman mitään
osastohallituk-sen määräämistä.
Olen tässä koettanut selvitellä muutamia
epäkohtia mainitussa sääntöehdotuksessa toivossa,
että niistä edes tärkeimmät huomioon otettaisi.
En luulekaan, että esitystäni kaikki hyväksyvät,
mutta olen kuitenkin lausunut mielipiteeni
asiassa.
Karlus.
Från förliundsoniråüet. Liiton alalta.
Senatens tryckeri och dess
personal.
För något år tillbaka uppstod rykten, att
faktorn å Senatens tryckeri begynt nedtrycka
arbetslönerna för sättning till det minsta möjliga,
i flesta fall betydligt understigande det, soiii
betaltes å privata tryckerier. Ryktet håller i sig
fortfarande, hvilket bevisar, att det talar sanning *).
Hvarför så sker, är oförklarligt, då detta tryckeri
ej är, i likhet med privata sådana, beroende af
den största möjliga vinst, som den kan inhösta i
statens kassa, och då vi med säkerhet vet, att
påbudet om minskning i arbetslönerna ej utgått från
intendenten för tryckeriet, hvilken alltid visat
sig vara en sann arbetarvän. Orsakerna till det
onda måste således sökas hos tryckeriets faktor.
Beklagligt är, om denne, endast för att stå väl
hos sina öfverordnade, visar sig på detta sätt
nitisk på bekostnad af sina arbetares ärligt
för-tjenta inkomster.
När sakerna å Senatens tryckeri tagit en
sådan riktning, som ofvan nämts, hade det. varit
naturligt och på sin plats, att personalen som
medlemmar i Typ. förening, till föreningen
inlämnade en besvärsskrifvelse däröfver, och hade
föreningen då vidtagit sådana åtgärder, som den
ansåg vara behöfliga för stäf|ande af det
öfver-klagade oskicket, men i motsats härtill, har samma
personal, som blifvit utsatt för nämda faktors
„putsningar" vid beräkningen af arbetet, alltid
visat sig likgiltiga för föreningslifvet, och endast
ett fåtal af dem varit medlemmar i Typ.
förening.
En af typografkårens äldre medlemmar från
Senatens tryckeri, som i en lång följd af år
värkat som ifrig medlem och varit anförtrodd
viktiga poster inom Typ. förening har t. ex. i
dessa dagar utgått ur föreningen ,i anledning af
,,för bristande medlemsafgiften-". A meranämda
tryckeri återstår för närvarande — tvänne,’stigar
tvänne personer, som äro medlemmar i Typ. förening!
Nu, då Finlands hela typografkår i ett
gemensamt Förbund begynt värka för typografkårens
allmänna bästa, existerar det ett tryckeri, och
det i själfva hufvudstaden, hvars nästan hela
personal står utom detta Förbund och utom all or-
fanisation, ja — låtom oss säga civilisation,
y, det är obestridligen sanning, att.
organisationen är en del af civilisationen. Huru kan denna
personal, utan att räcka dem en hjälpsam hand,
med likgiltighet åse, huru deras kolleger arbeta
och göra uppoffringar, icke allenast för sig
själfva utan ock för denna personal. –
Förbundet utlofvar bl. a. invaliditets-, sjuk- och
begrafaingshjälp åt sina medlemmar så snart
dess medel det tillåta. Ofta nämda personal
tyk-kes ej från början vilja bidraga till sagda medels
förökande, då ännu all understöd i ofvan nämda
fall tils vidare ej kan ske af redan nämda orsak,
utan bekväma de sig att vänta till dess, då
de börja kunna njuta af de frukter, som deras
kolleger outtröttligéii ihopsamlat. Deras
„hederskänsla" nekar dem ingalunda då, att
emottaga frukterna af deras kollegers uppoffrande
arbete för det allmänna bästa.
Med förhoppning om att Senatens
tryckeripersonal inser det orätta i sin hållning gentemot
organisationen och att den med det snaraste
mangrant måtte inträda som medlemmar l Typ.
förening, ha vi velat framhålla ofvanstående.
Det skadar ej, om andra, utom Senatens
tryckeri stående personer inom typografin ville taga
åt sig del af ofvanstående.
*) Nyligen utbjüd faktorn à Senatens tryckeri &t en nyss
antagen sättare ett arbete att utföras för 5 mk. sidan med
af-läggning. För samma arbete & ett annat tryckeri hade nämda
sättare förut erhållit tarifTenligt betalt, nämligen 8 mk per sida,
utan aflitggning.
— Meininki. Kirjaltajayhdistyksen
kuukaus-kokouksessa v. k. 20 p. ilmoitettiin, että
taloudenhoitajaksi uuteen huoneustoon on otettu
leskirouva Filpus, että yhdistykselle on tilattu
ulkomaista ammattikirjallisuutta sekä että rouva A.
Kjellinin sijalle, joka toimikunnasta on eronnut,
on astunut varajäsen hra O. A. Nyman. Tammi
–Huhtikuun tili rahastojen tilasta luettiin.
Soittokuntansa päätti yhd. kokonaan lakkauttaa ja
toimikunnalle annettiin valta myydä torvet, nuotit
y. m. Mielenosotukseen ääniasteikon poistamiseksi
päätti yhdistys ottaa osaa. Marsalkoiksi tähän
tilaisuuteen valittiin hrat K. Sundberg ja A. J.
Jakobsson sekä heidän varajäsenikseen hrat K.
Skogster ja A. Levander. — Yksi uusi jäsen
ilmoitettiin.
— Mariehamn. Mariehamns
förbundsafdel-ning har till sin ordförande utsett hr G. Malmgren.
Notiser. Uutisia.
— Lattja Helsingin
kirjaltajayhdistyk-seUe. Gutenb. toimitus on saanut vastaan ottaa
Keisarillisen Suomen Senaatin kirjapainon
miehistöltä parin venäläisiä saappaita, joita seurasi
mukana kirje, jossa käskettiin käyttää saappaat
..Helsingin kirjaltajayhdistyksen yleisen rahaston"
hyväksi. Olemme tehneet, mitä kirjeessä on pyydetty,
ja lausumme Helsingin kirjaltajayhdistyksen
puolesta Senaatin kirjapainon miehistölle kiitoksen
lahjasta.
— Huvi retken Tammisaareen toimeenpanee
Helsingin Kirjaltajayhdistvs höyrylaivalla „Sven
Dufva" lauantaina 11 p:nä t. k. Lähtö
Helsingistä tapahtuu mainittuna päivänä klo 10 illalla.
Keholtamme kaikkia niitä, joilla siihen tilaisuus
on ja jotka tahtovat virkistävän ja hauskan
päivän itselleen ja raitista ilmaa keuhkoihinsa
lähtemään tälle liuvimatkalle, sillä se epäilemättä
on tuleva hauskaksi ja vaihtelevaksi, etenkin
kun Tammisaaressa samaan aikaan on laulu- ja
soittojuhla. Ja nythän on luontokin jo
kauneimmillaan, vihreässä kesäpuvussaan. Matkan
varrella oleva saaristo, varsinkin Tammisaaren,
ansaitsee erityisesti mainitsemista. Sitäpaitsi on
toivoa saada laulua tai torvisoittoa matkalla. —
Pilettien hinnatkin on asetettu niin huokeiksi
kuin mahdollista, ainoastaan puolet tavallisesta
hinnoista, joten senkään puolesta ei pitäisi
kenelläkään estettä oleman. Ne ovat edestakaisin
hyttipaikka 8 mkaa, salonkipaikka 7 mkaa,
perä-kansi 5 mkaa ja etukansi 4 mkaa. Hankkikaa
siis piletti itsellenne ajoissa!
— Kivipaino Tampereelle päätettiin
hiljakkoin pidetyssä kokouksessa perustettavaksi.
Pääomaksi määrättiin 50,000 m:kaa.
— Tampereen kirjapaino-osakeyhtiö,
jonka kirjapainossa »Tampereen Uutiset" useita
vuosia on painettu, on päättänyt myydä
kirjapainonsa Tampereen Uutisten osakeyhtiölle.
Hinnoista lopullisesti sovitaan myöhemmin.
typografer böra redan inse att, så länge
arbetarne ställa språkfrågan främst på sitt program,
däraf ej kan uppstå något värkligen kraftigt
arbetareparti, som kunde genomföra sina minsta
fordringar. — Nej, låtom oss lämna språkfrågan
till en sidofråga och förenom oss alla, att i dess
ställe upptaga arbetarefrågorna främst på vårt
program. På detta sätt bildas ett starkt
arbetarparti, hvars röst då ej kau klinga ohörd, såsom
nu är fallet.
— Lusttärd till Sång- och Musikfesten i
Ekenäs anställes at’Typografernas Förening lördagen
den 11 Juni med ångf. Sven Dufva. Afresan sker
härifrån på aftonen kl. 10. och återresan samma
tid på söndag kväll ifrån Ekenäs. Färden
kommer att ske genom den härliga Barösunds
farleden hvilken redan i och för sig är resan värd
Biljetter till pris af 4, 5, 7 och 8 mk. erhållas
genom ombudsmännen å tryckerierna, och är det
skäl att i tid försäkra sig om sådana, isynnerhet
till salongs- och hyttplatserna.
— Smutskonkurrens Enligt hvad vi hört
berättas, utföres arbeten betydligt billigare å V.
Petterssons tryckeri härstädes än t. ex. i
Tavastehus. — Otroligt låter det, men nog lär det
ega grund.
— A V. T ti ff mans tryckeriaktiebolag har
bland personalen därstädes klagomål redan länge
försports öfver, att arbetslokalerna därstädes
såsom sådana vore olämpliga och ytterst
hälsoskad-liga för arbetarne. Önskligt vore, att t. f.
yrkes-inspektorn med det snaraste ville undersöka
arbetslokalerna à nämda firma, för att utröna om
klagomålen äro berättigade eller ej.
— Ett stentryckeri har man beslutit grunda
i Tammerfors med ett aktiekapital af 50,000 mark.
— Nytt boktryckeri i Viborg. Enligt hvad
det förljudes har bokhandlaren M. Langinen för
afsikt att till Viborg öfverflytta sin i Kexholm
hittils bedrifna boktryckerirörelse. På orten
finnes förut sex (!) tryekerier.
— Lotterier. Den 12 juni föranstaltar Vasa
typografförening ett lotteri till förmån för sin
allmänna fond.
1 början af september föranstaltar Tammerfors
typografförening likaledes ett lotteri till förmån
för sin stipendiefond.
Glöm ej Jnvalid/onden!
— Förbundets reservfond. Endast fyra
afdelningar har tils dato inlämnat redovisningarna
för firandet af l:sta maj, nämligen Helsingfors,
Åbo, Björneborg och Mariehamn.
— „Senatsstöjiar". I en artikel på finska
språket i senaste nummer af Gutenberg, hade
artikelförf. bl. a. omnämt, att en person yttrat
sig sålunda att, hällre än han tillhör Typ.
förening och betalar medlemsafgifterna, han för
samma medel kan erhålla ett. par stöflar. I
anledning häraf har denne „stöfvel"-person tillsändt
redaktionen ett par illaluktande men hvita och
nya ryska muschikstöflar för att red. måtte
afyttra dem till förmån för Typ. förenings allin,
fond. Han vill härmed naturligtvis visa, att han
äfven åt andra kan bestå ett par stöflar. Men
af skrifvelsen, som åtföljde stöflarna, framgår,
att „stöfvel"-människan ej ensammen satsat till
stöflarna, utan hade hela K. Senatens
tryckeri-personal »skramlat" till medlen härför.
Vi få nu meddela „K. Senatens
tryckeripersonal", att afyttringen af stöflorna som best pågår
med godt resultat. Vi vore tacksamma om „K.
Senatens tryckeripersonal" fortsättningsvis
ihåg-komme den allmänna fonden med skänker.
— I arbetaredemonstrationen den 5 juni
har Typografernes förening beslutit deltaga en
corps, och är det att hoppas, att typograferne så
mangrant som möjligt ville deltaga däri och ej
blanda språkfrågan med rena arbetarefrågor. Vi
— Årsberättelsen öfver tyska
Typografförbundets värksamhet för år 1897 har oss tillsändts.
Ur årsberättelsen framgår bl. a., att till
förbundet under året erlagts f inskrifningsafgifter Rmk
3,289: — och i medlemsafgiften 1,152,543: 85. —
Till Internationalen Buchdruckersekretariat har
förbundet under året i medlemsafgifter erlagt
Rmk 1,720. — Följande främmande
organisationers sträjker har förbundet under året understödt
med bidrag, nämligen: kollegerne i Belgrad med
Rmk. 600: —, grufarbetarne i Menselvitz med
200: —, kollegerne i Luzern med 396: 45,
textilarbetarna i Bremen med 500: —,
engelskamaskinarbe-tarne med 20,366: 60, kollegerne i Luxemburg med
4,315: — och spinneriarbetarne i Eulengebirge med
200: —. Summa Rmk 26,578: 05.
Medlemsantalet i förbundet har under året
varit omkr. 23,500.
Veckoafgiften till förbundet utgör Rmk 1: 50
per medlem.
I
— Förbundsmöte — den 4:de efter
förbundets bildande — kommer Svenska
Typografförbundet att afhålla den 27, 28 och 29 juli i Stockholm.
För deltagarne i förbundsmötet har styrelsen
för Statens järnvägar beviljat.nedsättning i
biljettprisen till och från mötet. Äfven har
ångfar-tygsaktiebolaget Södra Sverige beviljat
nedsättning i biljettprisen å bolagets ångare för
deltagarne i nämda förbundsmöte.
— Sättmaskiner till Stockholm. Enligt
till Sv. T.-T. ingånget meddelande från
Amerika äro två Mergenthaler, Linotypmaskiner
af-sända till Stockholm för Svenska Dagbladets
räkning. En svensk maskinsättare medföljer.
— Aluminium i litografien. Vid den ne-
derösterrikiska yrkesföreningens
plenumförsamling i Wien i slutet af januari höll
regeringsrådet Georg Fritz v. direktör för hof- och
stats-tryckeriet, ett föredrag öfver användandet af
aluminiumplattor i stället för stenar vid
konstlitografi. Föredragshållaren gaf först några
statistiska uppgifter öfver den hastigt stigande
aluminiumfabrikationen under det gångna decenniet
och öfver denna metalls exempellöst stora
prisfall samt förklarade sedan på ett ingående sätt
dess användning vid litografi- och
ljustryckstek-nik. Att finna en ersättning för den tunga, dyra
och ohandterliga stenen har, så iänge litografien
ägt bestånd, sysselsatt fackkretsarna, men med
undantag af zinkplattorna har ingenting kunnat
bringas öfver försöksstadiet Förtjänsten af att
ha gjort aluminium användbart för de grafiska
konsterna och därmed ha funnit en utmärkt
ersättning för stenen tillkommer tryckeriägaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
