Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
GUTENBERG.
N:o 24 (12)
kommer att drifvas med elektricitet. Hela
tryk-keriljyggnaden kommer att uppvärmas genom
lågtrycksvarmvattenleduing.
A firman Weilin & Göös’ etablissement kommer
i närmaste framtiden en mängd väsentliga
utvidgningar och förbättringar att göras.
Finska Lite ratur sällskapet kommer att till
nästa landtdag betydligt utvidga sitt tryckeri, i det
att gårdsflygeln, som nu innehåller privata
lokaler, kommer att inrymma stora tryckeri- och
sätterisalar.
Antagligen kommer äfven Hufvudstadsbladet
i en snar framtid att förstora sitt tryckeri.
Nämligen hela l:sta ocli andra våningarna,
vettande mot Skilnadstorget, äro påtänkta att
ombildas till sätterisalar.
F. Petterson & C:os tryckeri, som kommer att
flyttas från Passagen till gården n:o 21 vid
Alexandersgatan. kommer äfven att något förstoras.
Hela tryckerilokalen kommer att inrymmas i en
enda stor sal, hvilken vid behof kan delas
medels flyttbara glasväggar.
Fria ord. — Vapaita sanoja.
Till Red. för Gutenberg.
Till svar på ett mot mig riktadt sanningslöst
utfall angående nedsättning af arbetslönerna å
Senatens tryckeri, får jag i"korthet meddela
följande:
A tryckeriet har tils dato ej, såsom red.
påstår, utbj udits något arbete till sättning för
bestämdt pris, utan har priset å detsamma blifvit
uträknadt efter det arbetet utförts. Hvad
tariffenligheten med andra tryckerier beträffar, får
jag meddela det den ej öfverensstämmer med
’deras, ity att sjelfva grundpriset, 46 p:i pr 1,000
bokst. antiqua ej motsvarar vårt, 50 p:i för 1,000
bokst. *) och till’det andra förekommer å
tryckeriet en mängd sådana arbeten
(föredragningslistor m. m.), som ej kunna uträknas enlig~t
tariffen, men där öfverenskommelse om priset skett
till både arbetarens och tryckeriets (intendentens)
belåtenhet. Påståendet det en nyligen anländ
sättare å tryckeriet skulle fått utföra ett arbete
för 5 fink pr sida, för hvilket han å ett annat
tryckeri erhållit 8 fmk är sanningslöst. För en
af de senast antagna sättarene har
medelförtjänsten varit minst 8 fmk pr dag, och om
tariffenligheten har ej han eller någon af de öfrige ordat
det minsta, utan tvärtom uttrykt sin
förnöjsamhet öfver betalningen för arbetet. Rörande
tryk-keriets betalningsvilkor får jag för öfrigt hänvisa
Gutenbergs red. till »Gutenberg N:o 5 för år 1895",
där en jämförande tablå öfver högsta och minsta
medelförtjänsten pr dag å de olika tryckerierna i
staden finnes intagen, och har någou hedprutning
å Senatens tryckeri sedan den tiden ej egt rum,
utan tvärtom har förhöjning erhållits på en del
arbeten.
Slutligen får jag framhålla det åt en af de
äldre sättarekonstförvandterne flere gånger
erbjudits en fast månadslön af 180 fmk, men har
densamma ej af honom antagits, utan arbetar han
fortfarande hällre på beräkning efter en tariff,
hvilken jag enligt Gutenberg, påstås hafva
nedsatt! !
Af det ofvansagda torde tillräckligt framgå
beskaffenheten af det utfall, red. för Gutenberg
funnit godt att göra mot mig.
■T. Lindholm.
Svar till hr J. Lindholm.
Edert påstående, att vår artikel i senaste
nummer af Gutenberg var ett »sanningslöst utfall,
riktadt mot Eder", lämna vi åt sitt värde, och
låta läsarene själfva döma öfver, hvem af oss
som har rätt. I förbigående må blott nämnas,
att vi af flere nuvarande och vordne arbetare å
Senatens tryckeri erhållit jakande svar på vår
fråga, om vår artikel öfverstämde med sanna
förhållandet å Senatens tryckeri. En del hade
t. o. m. önskat, att Edert beräkningssätt än mera,
än hvad nu var fallet, bordt bli offentliggjordt,
för att bevisa huru förskastlig den är.
Att slät sats å Senatens tryckeri betalas
med 50 p:i för 1,000 bokstäfver eger nog sin
riktighet. Men så ta’s skadan igen i tabellsatsen, i
det att tabeller med mellanslag aldrig beräknas
som kompakt, utan som sats med mellanslag samt
dessutom efter en procent, som kanske någon
gång stiger till 100%, (tariffen föreskrifver att
all tabellsats bör beräknas efter textstilen
kompakt samt, att tabeller med 8 spalter och
därutöfver betalas med 100—150 %). — Som synes
spelar Edert godtycke en stor roll å Kejserliga
Senatens tryckeri, ett tryckeri, hvilket borde, i likhet
*) A tryckeriet förekommer ej fraktarsats ofta, men dä det
nigongang fürekomiuit, liar for densamma betalts samma pris
som for antiqna.
med statstryckerierna i utlandet, betala sina
arbetare, ej efter något prutningssystem, utan efter
en antagen och godkänd tariff*).
I Edert svar hänvisar Ni oss till »Gutenberg
n:o 5 för år 1895" och tror Eder däri finna stöd
för påståendet, att alt skulle gå rätt till på
Senatens tryckeri, men det hade Ni bort låta vara
ogjordt. — Att förtjensten för en del sättare å
Senatens tryckeri varit och ännu kan vara god,
vilja vi ej förneka, men beror detta ej på den
s. k. goda betalningen utan på den jämna
tillgången på arbete ä tryckeriet, i det att nämligen
en sättare aldrig behöfver vänta, utan alltid nar
fullt upp, då däremot å andra tryckerier det lätt
kan inträffa, att manuskriptet tryter. Som synes,
är jämförelsen med andra tryckerier haltande. —
Ni påstår, att någon nedprutning på betalningen
ej förekommit sedan den jämförande tablån var
iiiförd, men, afsiktligt eller ej, så missminner Ni
Er, ty, att så skett veta vi säkert.
Att åt en äldre arbetare erbjudits en lön af
180 mk i månaden samt att han hällre arbetar
efter beräkning är ej något som särskildt bordt
framhållas, då, såsom vi nämde, tillgången på
arbete å tryckeriet är outtömligt och en god och
trägen sättare mycket väl kan påräkna den af
Eder som så stor hållna lönen.
Då vi varit i tillfälle att jämföra betalningen
för tabellsats å de privata tryckerierna och
Senatens och därvid funnit huru prutningssystemet
å Senatens tryckeri införts af Eder, ha vi ansett
det vara vår plikt attframdraga detsamma under
diskussion för att om möjligt få misshälligheterna
därstädes undanrödjade
Sättare, som arljetat enligt Edert
beräkningssystem/ ha uttalat sig sålunda, att det vore bättre
att arbeta för 46 p:i i stället för 50 p:i per 1,000
bokstäfver och erhålla den i tariffen bestämda
procenten för tabellsats, hvilket de tyvärr nu ej
erhålla.
Uppgiften om, att en sättare skulle utföra ett
arbete för 5 mk per sida, då han däremot för
samma arbete å annat tryckeri skulle erhållit 8
mk per sida, kunde vi ej taga i tvifvelsmål,
emedan nämda sättare yttrat sig därom åt några af
sina kamrater.
Utbjudning af arbeten förekommer visst ej,
men, livad som är ännu värre, sättarene å
Senatens tryckeri få ej själfva beräkna sitt arbetes
värde, utan är det Ni, lir faktor, som despotiskt
uträknar arbetena och värderar dem efter Edert
eget »system". Försök att räkna ut sina arbeten
ha blifvit gjorda af enskilda sättare å Senatens
tryckeri, men ha desamma ei blifvit gillade af Eder.
Om Ni, hr Lindholm, ville följa ett vänligt råd,
att fortsättningsvis betala 50 p:i per 1,000
bokstäfver, men härefter för tabellarbeten beräkna
enligt de i den nuvarande tariffen upptagna
pro-centbestämningarna, skulle Ni för framtiden kunna
räkna på en hel arbetarekårs sanna högaktning
och understöd.
Redaktionen.
„Senatsstöflar."
Undertecknade, anstälde vid K. Senatens
tryckeri, ha ej deltagit i „stöfyélskramlingen", utan
tvärtom några af oss varnat för det opassliga
deri.
J. Lindholm. H. Henriksson.
A. M. Stenblom. lv. Lindeberg.
C. H. Lönnroth. J. Helander.
Bed. svar. Skrifvelsen, som åtföljde stöflama
var undertecknad »K. Senatens tryckeripersonal."
Om en del af personalen i hela personalens namn
gör dumheter, är minst sagt oförsvarligt.
Kirje Kristiinasta.
Kesäkuulla.
Harvoin näkyy Gutenbergin palstoilla
paikka-kunnallisia tietoja osastojen toiminnasta. Ne
mitä siinä on, övat eniminästään
pikkukaupungeista. Eikö siis isommissa kaupungeissa liiton
asiaa harrastetakaan ?
Ei tosin täältä Kristiinastakaan ole paljoa
ollut, mutta tällaisen osaston toiminnasta ei
olekaan paljon puhumista suurempien rinnalla. Mutta
voihan tässä kuitenkin mainita yhtä ja toista
kirjaltajakuntaa koskevaa.
Klubillamme oli kokous huhtik. 30 p:nä, jossa
otettiin keskusteltavaksi
Vapunpäiväiltamakysy-mys. Ei katsottu voitavan toimeenpanna mitään
iltamaa, koska mainituksi päiväksi oli jo
useam-)ia huveja ilmoitettu. Sen sijaan koottiin klubin
jäsenten keskuudessa 10 mli., jotka lähetettiin
iittohallitukselle.
Kesäk. 16 p:nä oli klubilla taasen kokous,
jossa valittiin klubin kirjuriksi E. Westerlund
entisen paikkakunnalta muuttaneen sijaan.
*) 1 en del länder få statens arbeten utföras endast ä
si-dana tryckerier, som betala fullt taritfenligt.
Kevät on vähitellen muuttunut kesäksi ja voi
sen jo sanoa olevan »parhaallansa päällä".
Kesän mukana on tullut tuo kirjaltajillekin tärkeä
kesälomakysymys. Täällä Kristiinassa ei siitä
kuitenkaan mitään polttavaa kysymystä
muodostunut, vaan ratkaistiin se painon johtajan
välityksellä erittäin hyvällä menestyksellä. Jokainen
(fcstads Tidninginl painon työläinen sai
nimittäin 2 viikkoa kesälomaa täydellä palkalla.
Jospa-han jokaisen painon isännistö osottaisi
työväelleen tällaista huomaavaisuutta heidän
toivomuksissaan !
Kaupunkimme toisen painon kesäloma-asiasta
en tiedä mitään mainita koska he yhä edelleen
ovat kaiken yhteistoiminnan ulkopuolella.
Ammattitarkastaja kävi joku aika takaperin
tarkastamassa kirjapainojamme ja olivat ne
tyydyttävässä kunnossa.
Vuoden ajanlaskustamme jälellä näyttävät
olevan »Tammerfors Nyheterin" latojat, päättäen
painorivistä viime sivulla. Tai lieneekö lehteä
painettu viime vuonna varastoon tämänkin
vuoden varalle.
Karlus.
Surkål.
Fosterlandskärlek! Hvem har ej
fosterlandskärlek! Hvad är då fosterlandskärlek? Hvarje
individ som arbetar och sträfvar för sitt land
och som älskar detsamma samt sina
medmänniskor har fosterlandskärlek.
Hvems hjärta klappar ej häftigare än
någonsin, då hon hör sitt land berömmas af någon
främling? Ja vi äro stolta öfver att hafva ett
härligt land och vara söner och döttrar af ett
dugligt folk. Hvem känner ej sig högtidligt stämd
då hon hörer tonerna af’ »Vårt land" klinga.
Det är som om en ny sommardag skulle randas
för Finlands folk.
En sådan fosterlandskärlek bekänna äfven vi
typografer att vi ega! Men huru är det i själfva
värket fallet? — Jag betviflar.
Vi typografer — en liten del af detta härliga
lands folk — Finlands folk! — kunna äfven draga
vårt strå till stacken. Vi böra arbeta på alla
områden för att få den del af Finlands folk som
äro typografer att höjas i ekonomiskt välstånd
och i’ bildning och detta kunna vi ej göra utan
att enigt sammanslutas och ställa vårt mål högt
— fosterländskt.
Vi ha så mycket att arbeta för vårt fosterland!
Om vi läsa igenom Finska Typografförbundets
stadgar så finna vi i § 1 alt det som vi ännu ha
ogjordt.
Finska Typografförbundet är en fosterländsk
institution. Dess program är fosterländskt! Dess
ändamål är uppoffrande. Förbundets budord
lyder: »Du skall älska din nästa såsom dig själf!
— Enighet ger styrka."
Då vi närmare tänka på denna viktiga sak,
så måste vi förvåna oss öfver Finlands likgiltiga
typografer, som ej förstå att lägga värde på ett
enigt och ihärdigt samarbete för fosterlandet,
samtid och eftervärld.
Man måste ofrivilligt ställa den frågan till
Finlands typografer »Hvad är det som håller
Eder från det gemensamma arbetet och så långt
bakom andra organisationers typografkårer."
Det är mer än vi kunna smälta!
Är det egoismen, som spelar hufvudrollen
eller är det kanske okunnigheten hos ljusets
rid-darvakt som fördunklar deras ögon, så att de ej
se, att arbeta för ett värk som ehuru det ännu
ej bär frukt, dock är till stor välsignelse för våra
efterkommande. Vi arbeta ju för fosterlandet
och det yngre släkte som skall välsigna våra
stoft för människokärlek och själfuppoffring.
Finlands typografer! tänkeii närmare efter
orden i vår gemensamma marsch, hvaraf jag vill
aftrycka den första versen. Topelius sjunger:
»Den friborna tanken oss tog i sin sold
Vi lyda hans härskarespira
Vi föra hans krig mot mörker och våld
Hans segrar vi jublande fira.
I spetsen för oss som ett tomdön han går
Och ropar sitt mäktiga varde!
I täta kohorter vi följa hans spår
Hans svarta, hans trotsiga garde!
Äfven författaren till denna marsch —
fosterlandsvännen — har antagit att vi äro ett enigt,
och stolt, fosterlandsälskande folk. Må vi
därför sluta oss till ett enigt garde!
Vi landsortsbor ha hittils haft
hufvudstads-typograferna till våra föredömen i allt, nu ser
det emellertid ut, som om landsorten börjar taga
lofven? — Fy!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
