Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
GUTENBERG.
N:o 24 (12)
pitäisi aikaansa kuluttaa sen lisäksi". Olisi hauska
tietää muuallakin paikkakunnilla, jos sielläkin
löytyy samallaisia yhdistystä suosivia jäseniä,
jotka käyvät kokouksissa niin usein kuin täällä.
Samoin on asia huvia hommatessa. Ensin kuin
on kokouksessa kysymys iltamista, kävely- ja
hiihtoretkista, ja joka kesä huvimatkoista —joista
kumminkaan ei tule milloinkaan mitään — niin
silloin on — kummallista kyllä — vähän enemmän
iäseniä koolla kokouksissa ja tietysti hyvin
innokkaasti ottavat osaa puolustamaan näitä huvia.
Mutta kun on homma jo niin pitkällä, että
lähtöä vailla, niin saapuu jäseniä Kokonaista 7:män,
8:an kappaletta, niinkuin Vapuksi aijotullen
kävelymatkalle Puijolle.
Silloin kuin Vapuksi hommattiin kävely retkeä,
kun ei saatu iltamaa toimeen, niin oli kaikki
jäsenet — tietysti puolustamassa retkeä, ja hyvin
innokkaita hommaamassa, mutta kun lähtö tuli
ei ollut kuin yhdistyksen johtavat henkilöt
liikkeellä. Silloinkin kysyin muutamilta
vanhemmilta jäseniltä, että miksi he eivät tulleet kävely
-retkelle, vaikka olivat etupäässä sitä
puolustamassa, niin sanoivat he, että .olipa hauskempia
kävelymatkoja silloin, nim. „palokunnan
marssiminen".
Tämmöiset jäsenet yhdistyksissä eivät toimita
mitään, ja se tietysti käypi yksitoikkoiseksi
johtokunnan jäsenten mielestä kuin aina yhdet ja
samat jäsenet ovat joka kokouksessa.
Viimeinen kuukauskokous olikin kaikista
ikävin — ei ollut kuin johtokunnan iäsenet ja
pari muuta yhdistyksen jäsentä kokouksessa, sen
verran vaan, että kokous oli laillinen. Ja kumma
kyllä, sillä olihan huvimatka kysymyksessä.
Iltamia täällä on pidetty l:ksi ainoa tällä
vuodella, ja aikomus oli Vappuna pitää myös, mutta
raukesi homma sikseen kuin tuli tänne juuri
siihen aikaa teaatteriseurue tiellemme, joten se
jäi pitämättä.
Perhe-iltamia täällä ei ole pidetty l:teen
vuoteen yhtään ainoaa.
Yhdistys hommasi tänne itselleen
occarino-kvartetin, toivossa että jäsenet sen tiimalla
vähän runsaammin kävisivät kokouksissa, mutta
erehdyttiin siinäkin toivossa. Itse kvartetin
jäsenet ovat aika laiskoja soittajia, vaikka tietysti
hekin olivat alusta hyvin innokkaita, mutta niin
hän sitä sanotaankin, että .alku työn kaunistaa,
lopussa kiitos seissoo", ja niin se näkyy siinäkin
asiassa olevan. Siis tästä kaikesta näkyy, että
Kuopion kirjaltajayhdistys 011 hyvin huonolla
pohjalla, melkein’ haudan partaalla.
Toivomukseni olisi, että jäsenet ottaisivat tästä
vähän muistiinsa. Ja kehoitan, että ensi talvena
kun yhdistyksen kokouksia aletaan pitää, kävisi
joka jäsen sen l:den tunnin kokouksessa istumassa,
sillä se aika on nyt niin Vähänen, että siitä ei
tule vahinkoa, ei rahtuakaan kelienkään. Ja
olisi tietysti toivottava, että ei .Guttenbergin"
palstoilla tarvitseisi moittia yhdistyksen jäseniä
laiskuudesta.
Lopetan nyt tähän tämän latikkoni ja jos olen
sattunut vääriä tietoja antamaan, pyydän että
oikaiseisivat, mikä on väärin.
Ressu.
»Tiggarlistor."
En hvar torde ha sig bekant i huru stor skala
tiggeriet florerar bland oss typografer inom
tryk-kerierna. Vissa tider på året kan man
konstatera att tryckerierna formligen öfversvämmas af
tiggarlistor. Ena gången kan det vara en
typograf, som genom sjukdom är hindrad att försörja
sin mången gäng stora familj, som vänder sig
till sina mera lyckligt lottade kolleger med
anhållan om hjälp; en annan gång åter är det en
enka efter någon typograf som genom listor å
tryckerierna söker och erhåller understöd o. s. v.
Sådana understöd kunna nog i vissa fall vara på
sin plats. Men så förekommer „listor" af andra
slag, som helt och hållet borde bannlysas från
våra led, nämligen „reshjälpslistor" och di’ s. k.
.lotterilistorna". Huru ofta förekommer det ej,
särdeles i landsorten, att kollegerne å
tryckerierna därstädes hvarannan och ofta hvarje dag
blir af någon solbränd och luggsliten individ
uppvaktad med anhållan om kollegial understöd tör
resans fortsättande. Sådana .resande" eller
bettlare böra ej på något sätt tolereras, allra
minst understödas, emedan de vanligen äro af
sådan skrot och korn. för hvilka arbetet är en
bisak, och sålunda ej kunna trifvas inom
organisationens (förbundets) led, utan hällre vid
sommarens annalkande gifva goddag åt tryckerierna
och stildammet och erhålla i utbyte
landsvägsdam och den sköna naturen; andra idylliska
fröjder att förtiga.
Vi haju inom förbundet en reshjälpskassa, som
vid förefallande behof utbetalar reshjälp. Och en
hvar af oss har rätt att tillhöra dettà förbund och
denna reskassa. Hvarför då understöda dessa
professionella .luffare". Tvärtom böra vi, så vidt
möjligt ur våra led utrota landsvägsriddarne.
Det andra slaget af ..tiggarlistor" vi omnämde
äro de nu så modern blifna lotterierna inom
tryk-kerierna. Hvad är lotterierna annat än ett
modernt tiggeri. Vanligen är det sådana artiklar,
hvilka genom sin underhaltighet ej funnit direkta
köpare, som nu sättas på lotteri och lotterilistan
sändes att cirkulera till stadens samtliga
tryk-keriofficiner. Vanligtvis behöfves det tecknade
beloppet å listan ei genast erläggas utan först
på likviddagen och då kännes det tungt nog, att,
ofta endast till lotterilistor, måste erlägga en
summa, mången gång stigande till flere mark.
Att idén om lotterier, sådana som ofvan nämts,
är förkastlig, torde ej mer än en mening göra
sig gällande bland oss. Således bort med
lotterisystemet.
Önskligt vore, att förbundets samtliga
afdelningar upptoge frågan under diskussion. Vårt
förslag vore att alla afdelningar ville besluta:
att endast sådana listor, hvarå förekommer
afdelningens bestyrelses eller ordförandes
godkännande, ha rätt att cirkulera å tryckerierna.
Juho Jaakko Harju.
Niinkuin jo viime numerossamme mainitsimme
kuoli Oulussa 21 p. kesäk. Oulun kirialtajaklubin
perustaja ja puheenjohtaja Juho Jaakko Harju
27 v. iliäisenä Vainajaa, joka voimansa päivinä
oli innokas ja uuttera parannusten raivaaja
am-mattilaistenime yhteisten etujen edistämisessä ja
semminkin nuoren liittomme tarmokas
tienraivaaja, tulee Oulun liitto-osasto kipeästi
kaipaamaan, sillä ilman hänen uutteraa tointaan tuskin
olisi mainittu liitto-osasto vielä pitkiin aikoihin
nähnyt päivänvaloa. Hänen lämmintä
harrastustaan liittoasiassa osottaa m. m. sekin, että
hän otti osaa viime vuonna toimeenpantuun
kirjoituskilpailuun liiton tarkoituksesta. Vaikkei
nftn siinä tullutkaan palkituksi, pidettiin hänen
kirjoitustaan kuitenkin hyvin onnistuneena ja
seikkaperäisenä. Kirjoitus löytyy julaistuna
Gu-tenb. tämän vuoden 2:ssa numerossa.
Perustamansa liitto-osaston puheenjohtajana
toimi vainaja väsymättömällä innolla sen
perustamisesta saakka kuolemaansa asti. Mutta
tuonen kylmä niittomies katkaisi kuitenkin varhain
tämän toimehikkaan miehen elämän, josta ehkä
maaseututariftin käytäntöön panemisessa olisi
ollut suurta hyötyä maamme etäisellä kolkalla,
Vainaja oli myöskin tunnettu raittiusmies,
näyttäen tovereilleen siinäkin suhteessa hyvää
esimerkkiä, samaten vaatien täsmällisyyttä
kaikissa toimissa.
Levätköön rauhassa ahkera ja toimekas
työmies!
Johan Jakob Harju.
Såsom vi i senaste nummer omnämde, afled i
Uleåborg den 21 juni Uleåborgs typografklubbs
stiftare och ordförande Johan Jakob Harju i en
ålder af 27 år. Den aflidne, som i sin hälsas
dagar var en energisk och intresserad förkämpe
för yrkets och dithörande frågors befrämjande,
och låg särskilt det unga förbundets
framåtskridande honom varmt om hjärtat och kommer
Uleåborgs afdelning att djupt känna förlusten af
honom, hvars energiska arbete afdelningen har
att tacka för sin snara tillkomst. Hans varma
intresse för förbundssaken framgår bl. a.
däraf, att han senaste år deltog i den af Finska
Typografförbundet utlysta täflan om ämnet: „Hvàd
är förbundet." Ehuru ej prisbelönad, ansågs hans
uppsats lyckad och sakrik. Uppsatsen står att
läsas i »Gutenberg" n:o 2 för detta år.
Från afdelningens stiftande kvarstod H. som
ordförande med alldrig tröttnande intresse ända
till sitt inträffade frånfälle. Den aldrig skonande
liemannen afbröt den värksamme mannens korta
lifsgärning af hvilken man väntade mycket vid
landsortstariffens snara genomförande.
Den aflidne var äfven känd som
nykterhets-, ifrare, visande äfven i detta fall kamraterna godt
föredöme och fordrande tillika af desse
punktlighet i alla deras göranden.
Hvile han i ro, den trägne och arbetsamme
arbetaren.
Svenska Typografförbundets 4:de
förbundsmöte
ägde rum i Stockholm från onsdagen den 27 till
och med lördagen den 30 juli. Mötet, som afhölls
i Hotel Continental W-6 stora sal, öppnades
af Svenska Typografförbundets ordförande herr
L. Aug. Mårtensson, hvilken hälsade ombuden
välkomna. Hr M. lämnade därefter en kortare
redogörelse öfver hvad som uträttats sedan
föregående förbundsmöte samt öfver förbundets
nuvarande ställning. Svenska Typografförbundet
har gått lugnt ocn stadigt framåt. Sedan senaste
möte ha tariffrörelser, alla med godt resultat, egt
rum på 16 olika platser i landet, däribland äfven
i Stockholm. Samarbetet med arbetsgifvarna har
resulterat i tillsättande af’ en tariffnämd,
bestående af ombud från såväl boktryckarne som
från arbetarne, och har denna nämd att behandla
och afgöra alla till densamma hänskjutna
tvistefrågor. 1 alla de fall denna nämd varit i tillfälle
att afge sitt utlåtande har detta utfallit till
arbetarnes fordel. Förbundets tillgångar i de olika
fonderna uppgingo vid årets slut till omkring
50,000 kr. Förhållandena inom yrket framhållas
som särdeles goda.
Till ordförande för mötet valdes enhälligt hr
Emil Söderström, Stockholms
typografiska’förenings ordförande, vice ordf. blefvo hrr Gust.
Johansson, Göteborg och Edv. Wiberg, Norrköping.
Till generalsekreterare valdes hr Otto Lindström,
Stockholm.
Härefter utsågos ledamöterna i de sju utskott
hvilka hade att förberedande behandla de till
närmare 90 uppgående olika frågor, hvilka skulle
behandlas af förbundsmötet.
Första dagens förhandlingar afslötos härmed.
Vid mötet inlemnades fullmakter af 48 ombud
representerande 48 afdelningar med sammanlagdt
2,441 medlemmar hvarförutom 18 enskilda
medlemmar deltogo i mötet, Dessutom närvoro vid
mötet representanter för danska, norska och
finska Typografförbunden.
Kl. l-tiden begåfvo sig samtliga
mötesdeltagare på en utflykt till Stockholms vackra
omgifningar, med ön at’ Stockholms Typografiska
förening för ändamålet förhyrd ångbåt. Kl. 7,4
landades vid Fjäderholmen, och ä restauranten
därstädes intogs gemensam middag under den
mest träfliga stämning. Något öfver kl. 6 var
man åter i staden.
Andra mötesdagen.
Vid mötet, som börjades kl. 12 f. m., upplästes
flere till detsamma anlända telegram.
Hr G. Clausen från Danmark framförde en
helsning från Danmarks typografer, och J. A.
Kosk från Finland bringade finska Typografernes
helsningar och tack för den hjälp Svenska
Typografförbundet lämnat vid det’ finska förbundets
bildande och arbete.
Då de flesta frågor, som af mötet behandlas,
ega ett stort intresse samt äro till lärdom för
oss finnar, har jag, i all korthet, refererat dem
här nedan.
Mötet beslöt att ombudens dagtraktamente
skulle höjas från 5 till 8 kr. pr dag för såväl
rese- som mötesdagar. Dock skulle det
nuvarande dagtraktamentet, 5 kr. pr dag, utgå till
nu pågående mötets ombud och funktionärer.
Beslöts att ingå en sammanslutning mellan
Sv. Typografförbundet och Sv. Litografiska
förbundet. Dessa skulle dock icke ingå helt i
hvarandra utan endast hafva reserv- och
representationsfonderna gemensamma,
Följde så frågan om anslutning till
Internationella sekretariatet hvilken flera år stått på
dagordningen. Förbundsstyrelsen hade uppgjort
följande förslag, hvilket af mötet enhälligt antogs:
att förbundsmötet måtte besluta anslutning
till Internationella sekretariatet;
att anmälan härom omedelbart ingår till nämda
sekretariat och afgifterna för år 1898 erläggas;
att kostnaderna för denna anslutning ma utgå
af förbundets allmänna kassa: samt
att extra uttaxering må at’ förbundsstyrelsen
påbjudas, då sådan kan anses vara af behofvet
påkallad.
1W c7i arf uf faÆaa JEiifon araraüasfoa! *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
