Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 20 (8)
O IT T E X B E K G
31
Frågor rörande reshjelpskassan upptogos
derefter till behandling. Hittills har förbundet till
arbetslös medlem utbetalt understöd på platsen
med 1 kr. pr dag i 45 dagar samt därefter
reshjälp med lika dagbelopp under högst 135 dagar
pr år.
Icke mindre än 14 olika ändringsförslag förelågo.
Mötet beslöt att arbetslös medlem skall ega rätt
att å den plats, där han senast arbetat, uppbära
arbetslöshetsunderstöd med kr. l,so under 45
dagar och därefter under ytterligare 45 dagar 1 kr.
pr dag samt slutligen reshjälp" med 1 kr. pr dag
under 90 dagar, eller tillsammans 180 dagars
understöd under loppet af ett år. Lärlingar och
hjälparbetare skola åtnjuta halft
arbetslöshetsunderstöd, men reshjälp med samma belopp som
öfriga medlemmar, allt under lika lång tid som
dessa.
Därjemte beslöts på förbundsstyrelsens förslag
att arbetslös medlem, som bevisligen erhållit
kondition å annan ort, utom fri resa å järnväg eller
ångbåt, skall ha rätt att uppbära ett
dagtraktamente af 1 kr. för den tid resan varar. 1
samband därmed godkändes ett förelag om att sådan
medlem skall åtnjuta resekostnad äfven för sin
familj, dock efter afdelningens och
förbundsstyrelsens pröfning och med ett belopp som jämte
förut under året utbetalt understöd icke
öfverstiger 180 kr.
Ett gjordt förslag att helt slopa
reshjälpskas-san och ersätta den med en understödskassa
af-slogs utan diskussion.
Förhandlingarna för dagen slutade kl. 10,15 e.m.
Tredje mötesdagen.
Mötet som började kl. 9 f. m., behandlade
under förmiddagen uteslutande förslag till ändring
af stadgarne.
Bland förslag som förelågo nämna vi frågan
om befrielse från erläggande af afgifter till
förbundet. Mötet gjorde följande beslut:
»Medlem är befriad från afgifter: då han är
arbetslös, men icke uppbär understöd af
förbundet, när han fullgör värneplikt, samt under
sjukdom, då den i förbundssjukkassan föreskrifna tiden
för sjukhjälps utbetalande är tilländalupen;
äfvenså är medlem befriad från afgifter, då han
bevisligen, till följd af kronisk sjukdom eller andra
af honom ej förvållade orsaker, är förhindrad till
arbete och ej kunnat vinna inträde i
förbunds-sjukkassan eller annan sjukkassa."
Efter en kortare middagsrast börjades
eftermiddagens sammanträde kl. 3. Därvid
behandlades till först frågan om förbundet skulle låta sig
representeras vid den i augusti månad
sammanträdande kongressen för ordnande af en
föreslagen samorganisation mellan Sveriges
fackorganisationer. Mötet beslöt att tre representanter,
däraf en från Stockholm och två från landsorten,
skulle sändas till kongressen.
Frågan om anslutning till nämda
fackorganisationer bordlades för att behandlas efter
fack-kongressen.
Följande fråga lydde: »Hvilken ställning
intager svenska typografförbundet till det
socialdemokratiska arbetarepartiet’-" Efter en längre
diskussion antogs följande resolutionsförslag frän
utskottet:
Mötet, som inser vigten af, att arbetarna äfven
i politiskt hänseende sluta sig fast tillsammans
för vinnande af gemensamma mål, uppmanar
Sveriges typografer att upptaga på dagordningen i
de resp. afdelningarna frågan om anslutning till
det socialdemokratiska arbetarepartiet, enär detta
ju är det enda politiska parti, som helt företräder
arbetarnas intressen.
Ett förslag att utgifva Svensk
Typograf-Tid-ning en gång i veckan i stället för som hittills
två gånger i månaden afslogs af mötet. Med
anledning "af tidningens ringa utrymme uttalade
mötet att afdelningsreferaten skulle inskränkas
till det minsta möjliga. Vidare beslöts att
redaktören icke får vara förbundsstyrelsemedlem eller
inneha plats som förbundets förtroendeman.
Härefter uppvaktades mötet af Stockholms
Typografiska förenings sångkör med flere på det
präktigaste utförda sånger.
Mötet afslöts kl. 11 é. m.
Fjärde mötesdagen.
Fjärde mötesdagen eller lördagen var
egentligen bestämd till besök å tryckerierna m. m.
Förbundsstyrelsen hade bl. annat utverkat
tillstånd för mötesdeltagarena att bese de å
Stockholms Dagblad arbetande Linotypesättmaskinerna
samt Aftonbladets nya rotationspress, men då
alla frågor icke hunnit slutbehandlas inom den
förut bestämda tiden fortsattes mötet äfven på
lördagen samt tog sin början kl. 8 f. m.
I fråga om val af minoritetsombud beslöts en
förändring i nu gällande bestämmelser. Rätt att
välja sådant ombud tillkommer endast dem, hvilka
äro närvarande vid afdelningsvalet och
omedelbart anmäla sitt missnöje med valets resultat.
Beslöts höja anslaget till redaktionsbidrag för
Sv. Typ -Tidning från 150 till 200 kr. pr år.
Förslag om gemensam valdag för val af
förbundsmötesombud afslogs.
Från Stockholms Typografiska förening förelog
följadde fråga: »Hvilken ställning intager Svenska
Typografförbundet till en eventuell politisk
storstrejk för allmän rösträtt?" I frågan gjordes
följande beslut: Förbundsmötet uppmanar de olika
afdelningarna att sätta sig in i frågan om en
storstrejk för vinnande af allmän rösträtt, på det
de må stå på det klara, när fråga på fullt allvar
uppstår om en sådan storstrejks igångsättande.
Efter en kortare rast afgjordes några
stadgeändringsförslag. Sålunda beslöts att medlem, som
tillhört förbundet i 3 år och upphört med yrket,
men kvarstår i organisationen, skall ega rösträtt.
Upptogs så till behandling ett af Göteborgs
afdelning väckt förslag om uttalande af
misstroendevotum mot förbundsstyrelsen. Orsaken
härtill var att styrelsen medgifvit en principal
att utan angifvande af skäl afskeda en arbetare.
Afdelningen hade ansett, att arbetaren blifvit
afskedad derför att han i sin egenskap af referent
påpekat missförhållanden å det tryckeri där han
är anstäld. Förbundsstyrelsen däremot påvisade
att så ej varit fallet, hvarför styrelsen ansett, det
principalerna i öfverensstämmelse med
bestämmelsen om ömsesidig uppsägningstid af 14 dagar, egt
rätt att afskeda arbetaren, likaväl som en
arbetare eger rätt att uppsäga sin plats utan
angifvande af något som helst skäl. Efter en flere
timmars diskussion blef beslutet att
förbundsstyrelsens tillvägagångsätt i denna fråga stämplades
som inkorrekt, hvarför styrelsen erhöll
uppmaning att för framtiden undvika dylika misstag.
Detta beslut fattades af 32 ombud med 1,104
röster mot 37 ombud med 976 röster, hvilka röstade
för att diskussionen skulle utgöra svar på frågan.
Förbundsstyrelsen hade föreslagit att
förbundsmötet måtte besluta att anslå 2,000 kronor till
Upprättande af en fackskola, dock med vilkor att
skolan skulle få en praktisk handbok i typografi.
Frågan bordlades för närmare utredning, och
uppdrogs åt styrelsen att, om den så funne för
godt. hänskjuta frågan till afgörande genom
omröstning inom afdelningarna. I samband härmed
kan jag nämna att boktryckarnes organisation
I har behandlat samma fråga och utsett
komiterade att samarbeta med Typografförbundets
styrelse.
Vidare beslöt mötet:
att en 1 i fass u ransfö re ning bildas inom
förbundet och skall förbundsstyrelsen utarbeta förslag
därtill:
att förbundsstyrelsen skall samarbeta med
Allmänna svenska boktryckareföreningen vid
lönefrågor o. d.;
att på basis af boktryckarnes och
typografer-nes utarbetade förslag i lärlingsfrågan göra en
sammanjämkning, särskildt med afseende på
af-löningsskala och* lärlingsregulativ;
att uttala sig för att förbundsmedlemmar,
såvidt möjligt är, icke arbeta tillsammans med
utomstående typografer, för att därigenom få dem att
ansluta sig till organisationen:
att förbundets platsbyrå icke skall mottaga
anmälningar från arbetare som stå utom förbundet:
att höja ombudsmannens lön, 1,500 k.r, med
15 proc. samt tillerkänna honom 14 dagars
semester ;
att höja förbundsstyrelsens arvode från 300
till 500 kr., samt revisorernas arvode från 100 till
200 kr. pr är.
Däremot afslogs bl. a. förslag om att göra
förbundssjukkassan obligatorisk.
Beslöts att nästa möte skall hållas i Stockholm.
Mötet afslöts härpå kl. 7 e. m. hvarvid de
främmande representanterna framförde sitt tack till
mötet framhållande det goda arbete detsamma
utfört.
Ordföranden för mötet, hr Emil Söderström,
tackade å mötets vägnar och utbringade ett lefve
för de främmande gästerna och de organisationer
de representerade.
Hr Sven Linge framförde därpå mötets tack
till ordföranden för det utmärkta sätt, hvarpå han
ledt förhandlingarna.
Af förhandlingarna vid mötet framgick mer än
väl att Svenska Tvpografförbundet är ett. väl
organiseradt och mäktigt förbund, och att nya
strömningar, lutande mera åt det politiska, vilja,
så att säga, omdana förbundet till en i
partiintressen gående sammanslutning, om till nytta för
förbundet som typografisk organisation är svårt
eller rättare omöjligt att förutse. Från det
socialdemokratiska hållet framhölls att ett effektivt
arbete till höjande jämväl af de typografiska
arbetarnes ställning numera är omöjligt med mindre
än att förbundet ansluter sig till det
socialdemokratiska partiet. Att intresset för förhandlingarna
bland ombuden var stort framgår bland annat
däraf, att vid diskussionen af flere frågor ända
till ett tjugutal talare på en gång anmälte sig
för erhållande af ordet.
Efter mötet voro mötesdeltagarena inbjudna
till en af Stockholms Typografiska förening, a
Tivoli, anordnad fest med konsert. Af det
rikhaltiga programmet vilja vi främst framhålla
Typografiska föreningens’sångkörs utmärkta
prestationer. Kören, som är omkring 50 man stark,
förfogar öfver särdeles goda röster. Kl. 11 sam-
lades ombuden jemte öfriga inbjudna till en
gemensam supé å Tivolis restaurant. Vid kaffet
och bålarna höllos sedermera tal „i långa banor".
Festen pågick sålunda under den mest träfliga
stämning ett stycke in på småtimmarne.
Slutligen får jag på det hjärtligaste tacka för
den storartade gästfrihet och välvilja som
bevisades mig af alla med hvilka jag kom i beröring
under min vistelse i Stockholm.
.7. A. Kosk.
Toinen kirje Vaaran-Kallelle.
Rakas veljeni!
Sinä olet laiska kirjottamaan, vaikka lupasit
muistaa minua ja meitä kaikkia, niin paljon kuin
vointisi myöten antaa. Minulla on paljo uutta
sinulle taas kerrottavana. Käy kanssani mukana,
mutta älä naura.
Venäläiset saappaat, nuo ilkeänhajuiset
»senaattorien saappaat", tiedätkö niihin ne ovat
joutuneet. Eräs liittoon kuulumaton naispainaja
on saanut ne omaisuudekseen. Nykyinen
omistaja kuuluukin olevan erin kiitollinen
saappaisiin kuin myös niiden lahjoittajaan, että siitä
hyvästä on aikonut kirjoittaa itsensä liiton
jäseneksi. Siis toinen hyvä ja tarkoituksen
mnkai-nen asia meidän pyrinnöillemme — ensimmäinen
on näet se, että yhdistys sai pienen rahallisen
tuloksen näistä samaisista saappaista —, jotka
saadaan laskea muistettavani lahjoittajain
ansioksi. Onpa vielä yksi näiden kahden hyvän lisäksi
odotettavissa — koko Keis. Senaatin kirjapainon
miehistö on uhannut ruveta kannattamaan
yhdistystä ja liittoa, niitten mukana myös itse
saap-paitten lahjan alkuunpanija.
Ei voi muuta kuin iloita tästä kaikesta ja
toivottaa kaikki tervetulleiksi liittoon.
On tämä maailma väliin hyvin mutkallinen —
puhumattakaan tuollaisista jokapäiväisistä
konkareista ja koukuista — ei tiedä onko niin tai
näin. Luehan, veli, seuraava:
Eräästä isosta »virmasta" tässä tuonaan
annettiin potku työpaikastaan yhdelle naislatojalle
sen syyn nojalla, että hän — ajaa polkupyörällä
ja käy liian hienosti puettuna. — Eiko olekin
ovela ja karskikas ylössanomisen syy? Minä en
ole kyllä periaatteessa niitä, joka kannatan
naisia kirjapainossa monesta eri syystä. Kokemus
on näyttänyt, että naiset, vaikka tekevätkin
työtänsä säännöllisen ja määrätyn ajan, näyttävät,
että he eivät ole muita kuin naisia ja eivätkä
sovellu miesten tehtäviin. Heidän
periaatteeseensa kuuluu —ja onkin suurin pyrintö heillä —
miellyttää meitä miehiä, ja sitä. toden totta, he
tulevat lakkaamatta kirjapainossa
työskennellessään muistamaan.
Huolimatta tästä on puhumani asia
herättänyt yleistä mielipahaa kirjaltajissa. Ja syytä
paheksumiseen onkin sitä enemmän, kun loukkaus
— poispaneminen nimittäin — ei ole sen
pahempaa laatua, että on liian hieno työssä olemaan
makamassakin »linnassa".
Kai luit tästä lehdestä ruotsin kielellä erään
uutisen, jossa mainittiin kuinka paljo eräs
lato-jatar oli latonut virheitä — muistaakseni 289 —
yhteen 16-sivuseen arkkiin. Tästäpä nostivat
toiset latojattaret protestin ja vaativat
toimituksen julkaisemaan hänen nimensä julkisesti, että
saataisiin tietää kuka se oikeastaan on, joka
»pukei" muokkaa. Kaikeksi hyväksi toimitus ei ole
suostunut heidän pyyntöönsä, arvatenkin tietäen
että ne naiset, ne naiset — menevät aina
liiallisuuksiin.
Koko suven ovat erään painon muutamat
latojat olleet jännitystilassa — heitä kai lienee
vaivannut tuollainen poikamainen pikkumaisuus.
Ja mistä? Siitä, että painosta muuttaa
alijoh-taja pois ja uusi tulee sijalle. Tästäkös leikki
pajassa syntyi: yksi ajoi partansa uuteen asuun,
toinen leikkautti tukkansa pystyyn
kammattavaksi ja kolmas ja neljäs tilasivat räätäliltä
uuden puvun — että näyttäisi muhkealta, uudelta,
uuteen virkaan astuessa — ja kaikki toivoivat
varmasti pääsevänsä ja joku heistä oli jo
»korkeimmasta paikasta" saanut määräyksen astua
paikalle vanhan poistuttua. Mutta, kun aika
täyttyi ja päivät olivat luetut, niin arvaas miten
kävi — määrättiin kerrassaan toinen henkilö,
nim. painossa painettavan lehden katkaisia, jonka
tointa täyttämään taas määrättiin toinen henkilö.
Siis sivunenän kaikilta puuhat ja touhut. Ja
miehet, jotka määrättiin sijalle, tiikaan, että ovat
paikallaan ja toivotan heille onnea toimessaan.
Voi paksusti ja kirjoita joskus! Veljesi:
Sakens.
oTörößen cförßunàets cßeservfond! *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
