Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
GUTENBERG.
N:o 28 (4)
och detaljera taritförslaget, hvilket jag ej bordt
göra, ty .Sakeus" synes ej vilja förstå detta, utan
har hakat fast där han bäst gittat, lämnande de
öfriga punkterna åt sitt värde.
Enligt .Sakeus" ståndpunkt synes det, som om
arbetarne endast hade rättigheter — inga
skyldigheter. Från hans ståndpunkt sett är ju
tariffen utan motsägelser berättigad, sådan hon nu
är — kanske till och med för lågt taget.
I taritförslaget står ju tydligt att svårare
acci-denser betalas per timme, — således icke alla?
Har .Sakeus" läst detta? Däraf min tanke på
accidenserna, ty något annat enhetspris kan man
väl ej tala om. Att tariffen på sina ställen är
något hög, har jag trott bero på prutanmån.
Sakeus talar om en öfverhöfvan lång arbetstid
och urskuldar därmed den enskilde arbetaren
från hans skyldigheter. Hvad den långa
arbetstiden först vidkommer, så medgifves det att
tid-ningssättarens arbetsdag eller natt är alldeles
för lång, men han har ändock skyldigheter
liksom rättigheter. Normalarbetsdagen anses ju
allmänt här i Finland för 10 timmar. Vi
typografer äro å flere orter redan nu lyckligare i
detta fall och hafva >/2 timme kortare arbetsdag.
.Sakeus" tar en engelsk nykterhetstalare till
hjälp. Bra! Men bästa .Sakeus" huru ginge det
om en arbetsgifvare skulle tänka likasom ni och
den där nykterhetstalaren? T. ex. såhär: „Nå.
inte är det någon brådska med arbetarenes
löner, och för resten skall jag sänka dem en
vack-ker dag, i kväll få de arbeta litet längre o. s. v."
Jo ni vore helt naturligt missnöjd, likasom jag.
Ni fordrar en ordentlig arbetsordning arbetstid,
aflöning m. m. Här komma vi nu till orättvisa
och billighet gentemot hvarandra. Arbetsgifoaren
och arbetaren ha skyldigheter och rättigheter gentemot
hvarandra och man bör fylla dem i>å hvardera sidan.
Det är därför jag fordrar och önskar att vi
typografer då vi starta en ny aflöningsreform
öfver hela landet må arbeta så, att vi’ ha den
allmänna opinionen på vår sida. Vi böra vara
liberala och rättvisa i våra fordringar. Vidare
böra vi gifva allmänheten ett rätt begrepp om
vår ställning, så att inte opinionen blir ovänligt
stämd mot vår rörelse, likasom mot de nu
pågående arbetsinställelserna.
Måtte vårt unga förbund och dess filialer taga
nykterhetssaken på sitt program, ty i de flesta
fall är det just alkoholen som gör det största
förfång för arbetaren då ban förrättar sin
arbetsdag. Drinkare och slarfvare, som väl i tysthet
men icke offentligt pocka på rättigheter, men ej
känna till sina plikter, stå många gånger
tryggare på sin post, än den om sina skyldig- och
rättigheter ömmande, nyktre arbetaren. Det är
här skon klämmer för hela arbetaresaken.
1 dessa dagar löses den ena lönerörelsefrågan
efter den andra. Arbetarena ha vaknat. De ha
märkt att de ej äro slafvar utan en lem i den
stora samhällskroppen. Vår ställning har varit
svår. Med de alt för låga aflöningarna ha vi
på gamla dagar varit hemfallna till ömmande
likars och fattigvårdens försorg. Om någon
själfständighet har man ej ens kunnat tänka eller
tala oin. Se vi på deri så beklagansvärde
folkskolläraren, så har han det nu redan bättre stält
än hvad vi typografer ha det. Han har i städerna
eri omkring 2,000 marks lön om året, 3 månader
sommarleriighet, 5 timmars, låt vara med
korrigeringar 6 timmars i medeltal arbetsdag,
pensionerad o. s. v. Under sin lediga tid kan han godt
egna sig åt biförtjänst. Och dock är hela hans
studietid endast i år mot vår 5 år.
Praktikanter å embetsmän, handelsmän m. fi. i samma
ställning har man dragit i paralell med
arbetarena! Men för alt i världen! Praktikanten å
äm-betsvärken kan avancera till högre embetsmän,
ja till chef och få hög lön med flera förmåner.
Handelsmannen är sitt eget intresses man och
ju driftigare han är ju tryggare ekonomisk
ställning skapar han åt’sig. Handelsmannen är sin
egen och bestämmer om sig själf. Huru är det
med oss arbetare? Ja, om vi ej lärt oss det
gyllene ordspråket .Enighet, ger styrka" och själfva
begynt arbeta oss upp, hade vi legat i
skråväsendets fängelselika lif, med alla dess böter och
kroppsstraffsinstitutioner.
Vi typografer böra komma ihåg att arbeta på
rättvisans, sanningens, humanitetens, pliktens och
fosterländska grundsattsen. Låten främmande
socialistiska brandrödatal gå in från ena örat
och ut från det andra och arbeta oss fram med
lugn och sans till målet. Låtom oss arbeta
envis och enigt förlitande på den högstes hjälp för
en rättvis sak. Arbetaren är likasom
herremannen människa och bör därför behandlas lika.
Den ene af oss eger större mått af vetande än
den andre, men vi få ingen öfverse den andre,
utan alla stå plikttrogna på vår post. F. .4.
Svar På .en person F. A:s sapiska" har jag
ej mycket att anföra.
Orsaken hvarför jag .hakat fast" där jag .bäst
gittat" är helt enkelt den, att det är vid dessa
punkter .sapiskan" baserar sig.
På frågan om jag läst det .tydligt" anförda
ordet ..svårare" i bestämningen om
aceidensarbe-ten, får jag endast påpeka, att ett dylikt ord ej
finnes till i tarifförslaget. Och med detta ur
luften uppryckta hjälpmedel tror sig F. A. vara i
stånd till att kullkasta mina påståenden om hans
.ståndpunkt i tariffrågan" (!!). Om F. A.
möjligen menar med ordet .svårare" det af
förbundsstyrelsen till H:fors afdelnings förslag .tydligt"
inflikade ordet tidsödande, så finnes ej häller
därvid det ringaste stöd till hans .ståndpunkt". Ty
detta ord äger i sig själf ej något bestämmande,
utan grundar sig endast på öfverenskommelse med
faktorn. Af lättfattliga skäl kommer härvid
minimallönen (dier grundpriset att spela den
viktigaste rollen. Detta har F. A. ej kunnat
bort-resonnera. Hvarför alla accidenSer ej ha
inrymts i timmelöns trånga ram, torde F. A. som
fackman ha kunskap om. Ty detta länder såväl
till principalens som sättarens fördel. Det finnes
t. ex. stora affischer, formulär, blanketter m. m.
på hvilka af kunden ej fästes nämvärdt afseende
å priset, blott arbetet kan på den möjligast
kor-I taste tid utföras. Härvid lägges det an på
sättarens alla resurser. Det gnos på som på en
kapplöpningsbana. Om F. A. ined timmelön tror sig
kunna utprässa sättarens krafter på ett dylikt
sätt, låter sig af lätt förklarliga skäl ej göras.
Då F. A. .diskuterar" att .man ej kan fordra att
kunderna begynna betala högre för sina
accidens-arbeten än de varit vana, synnerligast då det
komme endast arbetarne till godo", är endast ett
svepskäl. Det hade varit regelare om F. A.
genast förklarat sig ej vilja godkänna minimala
eller grundprisen, .ty dét komme endast
arbetarne till godo". Detta sticker ju dock .tydligt"
fram mellan raderna.
Då F. A. talar om ömsesidiga skyldigheter och
rättigheter, vidhåller jag mig ännu vid det
uttalade påståendet, att med för närvarande
existerande svältlöneförhållanden och onaturligt lång
arbetsdag kan arbetaren ej prässas till nykterhet
— tvärtom. Då F. A. äfven talar om att å .flere" (?)
orter äro införda 972 timmars arbetsdag, vill jag
endast påpeka att tariffen ej är skapad för
enskilda utan — alla.
Då F. A. i den senare delen af .sapiskan"
närmar sig „en person — Sakeus — som synes
stå red. af Gut, mycket nära", så har jag ej
vidare att anföra än att F. A:s pliktskyldighet är
äfven att pä ett .praktiskt" sätt söka förbättring
till dessa. Skrifvelsen tyckes äga en .brandröd
socialistisk" prägel. . Sakeus.
„Typografkonsten",
den nuvarande, är föremål tör en slags .kritik"
af signaturen F. A. i .Gutenbergs" senaste
nummer. Hr F. A. önskar därvid gifva vårt yrke en
s. k. lokal (inhemsk) riktning, och sättet huru
detta skall tillgå, synes vara nr F. A. mycket
enkelt: Man grundar eller .startar" ett inhemskt
stilgjuteri. Åt detta lämnar hr F. A. i uppdrag
.att gjuta och leverera grannlåter m. ni. tagna
ur motiv ur eget land; såsom t. ex. från
djurvärlden ekorren och hufvuden samt. andra fåglar*)
o. s v. och från växtriket exempelvis en
gran-eller tallqvist med kottar" o. s. v.
Oaktadt, såsom nämt, man under inga
omständigheter får hänföra ekorren och hufvuden
i allmänhet till fågelsläktet, så kan man ej
häller betrakta ekorren såsom ett. uteslutande
in-hämskt djur, emedan (len äfven eger hemortsrätt
i andra land: enahanda är också förhållandet
med .en gran- eller tallqvist med kottar", såsom
hr F. A. uttrycker sig. Dylika grannlåter kan ju
nog stilgjutare i andra land fabricera utan att
vi kunna särskilja om de äro trogna afbildningar
från ett träd uppvuxet i eget land eller ej.
Hr F. A. betraktar vidare det nya inhemska
stilgjuteriets grundande såsom en för den
typografiska konstens utveckling i Finland gynnsam
företeelse. Detta nya företag fägnar äfven mig.
Men hr F. A:s åsikt att det intiemska stilgjuteriet
skulle komma att trycka sin prägel på den
typografiska smakriktningens utveckling i landet, kan
jag ej biträda: emedan detta — stilgjuteriet —
förmodligen, enligt min åsikt, är afsedt att fylla
tillfälliga lokala behof, ty det- kan ej gärna i
stort upptaga konkurrensen med de utländska
stilg]uterierna; det må nu sedan tillvärka huru
mycket tall- och granqvistar som hälst,
Och dessutom erfordras, mänskligt sedt, äfven
yrkesskicklighet tör att rätt kunna använda ett
stilgjuteris fabrikater, något som ett stilgjuteri
icke kan inplugga i den enskilda yrkesmannen,
men denna viktiga faktor har hr F. A. ej tagit
med i räkningen vid förslagets uppgörande för
den nya .smakriktningen". ’ /
Slutligen kan man lugnt påstå, att hela
förslaget är bygdt på särdeles lösa och dunkla
grunder; isynnerhet, då man tager i betraktande
värt lands litenhet och kvantiteten af de
tryckalster vi kunna producera. Ett förslag, som
ifrågavarande, kan framkastas i de stora
kulturländerna, men icke i ett land som vårt med så be-
*) Af mig kursiveradt. Månne det vara förenligt ined det
typografiska begreppet och konsten, att betrakta ,,ekorren"
och .hufvuden" ftom andra läglar?
gränsade tillgångar såväl i ett som annat
afseende. För öfrigt är en smakriktning, såsom nämt,
icke endast beroende af vissa tall- eller
grankottars utseende och form, utan af vida mera
omfattande förändringar i snart sagdt alla grenar
af yrket, E. W.
Liiton alalta. Från förbundsområdet.
— Helsinki. Yhdistyksen ylimääräisessä
kokouksessa heinäk. 5 p:nä tarkastettiin
liittohallituksen muutosehdotuksia tariffiehdotuksen 25:stä
pykälästä loppuun ja hyväksyttiin ne osittain.
Vararahaston 1 markan kuukautisen
ylimääräisen taksoituksen suhteen siksi kun uusi tariffi
astuu käytäntöön, oltiin eriävällä kannalla.
Yksimielisesti pidettiin tämä tarpeellisena, vaan
jotkut kuitenkin arvelivat jäsenluvun tästä
kärsivän. Asia jätettiin seuraavaan kokoukseen, jota
ennen lähetetään koelistat kiertämään kuhunkin
painoon, joihin jäsenet merkitsevät hyväksyvän
tahi hylkäävän kantansa.
Kuukauskokouksessa heinäk. 23 p:nä
ilmoitettiin toimikunnan tiedonannoissa m. m.
tanskalaisten työstähäädettyjen työmiesten avustamiseksi
kertyneen 553 markkaa. Yhdistyksen lipun
täydennys on maksanut 225 markkaa.
Niihin listoihin, jotka ovat kiertäneet kussakin
painossa, koskeva 1 markan ylimääräistä
taksoitusta vararahastoon siksi kuu uusi tariffi
astuu käytäntöön, on merkitty 221 hyväksyvää
sekä 38 hylkäävää vastausta, ja päätti yhdistys
tämän nojalla verottaa jäseniään t markan
ylimääräisellä kuukausmaksulla.
Porin osaston vapaaehtoiseen sekä
liittohallituksen pakolliseen ehdotukseen, että liiton
jäseniä varoitettaisiin ylimääräisellä maksulla
sanomalehtien lakkautuksista työttömäksi joutuneen
työväestön avustamiseksi, ei yhdistys katsonut
voivansa yhtyä, koska kaikki mahdolliset varat
tätä nykyä ovat suunnattavat vararahaston
kar-tusttamieksi.
Fjdustajiksi liittokokoukseen valittiin seuraavat
jäsenet: hrt K. Skogster, A, Henriksson. K.
Urockila, V. Taipale, H. J. Forsström, J.
Holmberg, E. Frimodig, K. Kajander. A. L. Nyman ja.
K. Kalenius. Varajäseniksi hyväksyttiin hrat
Tötterman ja Mustonen.
Liittokokoukseen saapuneitten edustajien
vastaanoton jätti yhdistys toimikuntansa huostaan,
samoin yhdistyksen varojen käyttämisen tähän
tarkoitukseen, kuitenkin sillä huomautuksella,
että näitä varoja missään muodossa ei käytetä
juovutusjuomiin.
— Turku, luvun kirjaltajayhdistyksen
kokouksessa heinäk. 23 p:nä äänestettiin Porin osaston
nostamasta kysymyksestä .satunaisten menojen
rahaston" kartuttamisesta. Yksimielisesti
päätettiin hyljätä sekä Porin osaston että
liittohallituksen ehdotus, koska .jäseniä muutenkin tähän
aikaan tulee rasitettavaksi ylimääräisillä veroilla
ja koska jo nytkin vapaaehtoisia lahjoja on
merkitty sanottuun rahastoon.
Edustajiksi liittokokoukseen valittiin hrat K. O.
Aho, Werner Heinonen, Johan Ahlgren ja Hj.
Johansson. Varajäseniksi tulivat F. Lindén ja
J. O. Lindén.
Uutisia. Notiser.
Liiton vara rah astosta. Koska
luultavaa on. sekä keskusteltuamme useiden liiton
jäsenten kanssa, ettei liittoon kuuluvia oppilaita
veroitettaisi ylimääräisellä taksoituksella
vararahastoon, niin katsoimme täten velvollisuudeksi
kiinnittää, jäsenten huomista tähän asiaan siinä
tarkoituksessa, ettei se tulisi tekemään haittaa
kysymyksen ratkaisulle.
— Oikaisuja. Uutisessa .Johtajaksi" G:n
viime numerossa esiintyvä nimi Rooppana pitää
olla: Raappana. Samoin artikkelissa
.Kartuttakaa liiton vararahastoa" esiintyvä sana
ylimääräisessä — —–pitää olla: yleisessä — —.
— Politik! På senare tider ha några af våra
faktorer försökt sig på att genom kontrakt på
fem år klafbinda elever à tryckerierna, för att
sålunda söka motarbeta förbundets syften. Vi
hoppas att resp. afdelningsförvaltare hålla
ögonen öppna och i tid varna obetänksamma
ynglingar för kontrakt.
Inte reglerar man elevförhållandena endast
med att klafbinda eleven.
— Vackert resultat, Som prof på
typografemes solidaritetskänsla i den allmänna
arbetare-rörelsen må framhållas att ii denna lista, som
cirkulerat à H.fors tryckerier för insamlandet af
understöd åt de blottstälde danske arbetarne, ha
tecknats 565 mark.
Helsingissä 1899.
-5. Simeliuksen perillisten kirjapaino osakeyhtiö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
